Seminarium om SLCP i Delhi 4 februari 2015

Ett seminarium om synergieffekter för klimat, luftkvalitet och hälsa vid SLCP-åtgärder hölls i Delhi, Indien, 4 februari 2015. Seminariet arrangerades gemensamt av Miljö och energidepartmentet, Naturvårdsverket, SMHI, det norska Miljö och Klimadepartementet, den svenska och norska ambassaden samt den indiska miljöorganisationen Centre for Science and Environment.

Ett seminarium om kortlivade klimatgaser (SLCP) arrangerades i Delhi 4 februari 2015 genom ett samarbete mellan Miljö och energidepartmentet, Naturvårdsverket, SMHI, det norska Miljö och Klimadepartementet, den svenska och norska ambassaden samt den indiska miljöorganisationen Centre for Science and Environment.

Seminariet hade ett femtiotal deltagare bl.a. från centrala och lokala miljömyndigheter, forskningsinstitut och näringslivet. Det leddes av Sunita Narain, chef för CSE, miljöambassadör Jan Olsson samt statssekreterare Lars Andreas Lunde.

Minskade utsläpp av SLCP och koldioxid kompletterar varandra

På seminariet betonade flera talare vikten av att arbetet med att minska SLCP-utsläpp inte får innebära mindre fokus på koldioxidutsläppen. Det primära är att minska utsläppen av CO2 men att åtgärder för att minska utsläppen av SLCP leder till bättre luftmiljö samtidigt som det bidrar till en minskad global uppvärmning. I arbetet med att minska luftföroreningar är det viktigt att utvecklade länder inte pekar finger åt fattiga människor, kvinnor i tredje världen och problemet med deras cookstoves som källa till luftföroreningar. Fattiga är snarare offer för klimatförändringar och behöver förbättrad tillgång till energi. Hur man ska minska miljöproblemen i transportsektorn är en utmaning för hela världen. Utsläpp av black carbon, BC, från dieselmotorer är en av de stora bovarna där vi har gemensamma intressen.

Koldioxid är en långlivad växthusgas och en stor andel stannar kvar i atmosfären hundratals år. Om man åtgärdar SLCP kan det bidra till en långsammare ökning av den globala medeltemperaturen inom ett årtionde. Luftföroreningar medför att mer än 400 000 personer dör en för tidig död i Europa. Globalt handlar det om miljontals människor som dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar. Vad gäller hälsoeffekter har BC på kort sikt, daglig exponering, 6 ggr högre hälsorisk jämfört med PM 2,5 per ug/m3 och 7-16 ggr högre hälsorisk jämfört med PM 2,5 på lång sikt. Andelen BC av PM2,5 är störst nära källor som t ex trafik och småsaklig eldning och människor i dessa områden löper därför en större hälsorisk. Troposfäriskt ozon kan ge en skördeminskning för viktiga grödor på 10% och påverkar även inlagringen av kol i biomassa generellt vilket ger motsvarande minskning av koldioxidupptaget.

Prof. Ramanathan presenterade beräkningar där förlusten av livsmedelsproduktion orsakad av SLCP i Indien motsvarar mat för att kunna föda 90 millioner indier. Att minska den rikaste miljarden människors utsläpp av koldioxid med 50% skulle kosta ca 1000 dollar per person och år. Att förse de fattigaste 3 miljarder människorna som saknar tillgång till elektricitet skulle kosta oss i den rikaste miljarden bara 250 dollar per person och år.

Prof. V Ramanathan talar på temat ”Climate mitigation effects of reducing SLCPs, with special emphasis on Asia and South Asia. Sveriges Miljöambassadör Jan Olsson var ordförande för mötet.
Prof. V Ramanathan talar på temat ”Climate mitigation effects of reducing SLCPs, with special emphasis on Asia and South Asia. Sveriges Miljöambassadör Jan Olsson var ordförande för mötet.
Foto Joakim Langner SMHI

Vad gäller åtgärdssidan redovisades bl.a. erfarenheter från Europa med LRTAP-konventionen (Convention on Long-range Transboundary Air Pollution) och det europeiska luftvårdspaketet, Norges kunskapsplattform om SLCP samt Climate and Clean Air Coalition, CCAC illustrerat med ett exempel där Sverige och Chile samarbetar inom avfallsområdet. FN:s miljöprogram, UNEP, har presenterat en rapport med 16 åtgärder för att minska SLCP. Om de genomfördes skulle temperaturökningen globalt minska med 0,5 grader fram till 2050.

SLCP-åtgärder med Indiskt perspektiv

Från indiskt håll betonades nödvändigheten av tekniksprång till europeisk standard (Euro VI) för fordon. Men att det behövs andra åtgärder som kollektiva transportmedel, cykling och gång. Det konstaterades att dieselbilar och även tvåhjulingar med tvåtaktsmotorer är förbjudna i Beijing. Ytterligare åtgärder kan vara att reducera fordon som släpper ut sot, särskilda filter för dieselfordon, övergång till modernare teknik inom tegelbrukssektorn och introduktion av renare vedspisar. Det behövs även standarder för luftkvalitet för BC. Den indiska regeringen har förklarat sig villig att följa europeisk standard (Euro IV) från 2020. Det framkom att den centrala indiska miljömyndigheten (Central Pollution Control Board) endast mäter PM 2,5 och inte BC i sina luftmätningsprogram.

En session ägnades också åt HFC som är en känslig fråga i Indien. Först fasades CFC och HCFC ut på grund av deras ozonnedbrytande egenskaper och ersattes med HFC som man nu vill avveckla pga av deras effekter på klimatet. Det framkom ett missnöje med att det blivit en fråga för kemikalieföretagen. Under seminariet betonades vikten av att frågan om HFC och energieffektivisering hänger ihop och bör lösas gemensamt. En möjlighet med fjärrvärme/ fjärrkyla med naturliga ämnen (e.g vatten, salt och ammoniak) redovisades med exempel från Stockholm och några andra städer. En annan viktig aspekt som framkom var destruktion av gamla kylskåp etc och vikten av att det görs så att inte dessa ämnen läcker ut.

Slutligen konstaterades att det är viktigt med ett holistiskt synsätt för att lösa frågorna om SLCP och att man inte bör lösa frågorna enskilt.