Årstider
Fråga: Vad är definitionen på högsommardagar?
Svar: Högsommardagar är det när maximitemperaturen når upp till 25 grader eller mer.

 

Fråga: När börjar den meteorologiska sommaren?
Svar: Meteorologiskt är det sommar när dygnsmedeltemperaturen är + 10 grader eller mer.
Här är några exempel på  när sommaren normalt brukar inträffa:
Kiruna 18 juni
Östersund 29 maj
Stockholm 13 maj
Malmö 8 maj

Fråga: När börjar den meteorologiska hösten?
Svar: Meteorologiskt är det höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader.
Här är några exempel på  när hösten normalt brukar inträffa:
Kiruna 16 aug
Östersund 5 sep
Stockholm 29 sep
Malmö 12 okt

Fråga: När börjar den meteorologiska vintern?
Svar: Meteorologiskt är det vinter när dygnsmedeltemperaturen är 0 grader eller lägre.
Här är några exempel på  när vintern normalt brukar inträffa:
Kiruna 10 okt
Östersund 4 nov
Stockholm 6 dec
Malmö 7 jan

Fråga: När börjar den meteorologiska våren?
Svar: Meteorologiskt är det vår när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader.
Här är några exempel på  när våren normalt brukar inträffa:
Kiruna 1 maj
Östersund 11 apr
Stockholm 16 mar
Malmö 22 feb

Fråga: Hur lyder den astronomiska årstidsindelningen?
Svar: Det finns också en astronomisk årstidsindelning. Enligt denna är det vår från vårdagjämningen till sommarsolståndet, sommar från sommarsolståndet till höstdagjämningen, höst från höstdagjämningen till vintersolståndet och vinter från vintersolståndet till vårdagjämningen.
Fråga: Varför blir det ljusare?
Svar: Att det blir ljusare beror på att jorden lämnar den del av jordbanan där området närmast nordpolen (norr om norra polcirkeln) ligger i skugga på grund av jordaxeln lutning.

Fråga: Varför är solen uppe längre i Luleå än i Stockholm på sommaren?
Svar: Jorden är ett klot som roterar ett varv per dygn runt sin axel. Denna axel har en lutning mot det så kallade banplanet. Banplanet är det tänkta plan där jorden har sin bana kring solen, vilket tar ett år för ett varv.
Om jordaxel hade varit exakt vinkelrät mot banplanet så hade i princip dag och natt varit lika långa överallt på jorden. Men nu avviker jordaxeln och har en lutning på 23 grader från det vinkelräta orienteringen.
Sett över ett speciellt år så behåller jordens axel denna riktning mycket exakt, vilket innebär att den pekar in mot solen under sommaren och bort från solen under vintern. I extremfallet norr om polcirkeln kommer inåtpekandet runt midsommar bli sådant att solen inte går ner överhuvudtaget.
Det är kanske lättare att föreställa sig om du tänker dig att jordaxeln skulle peka helt in mot solen då skulle halva jorden ha ständig natt och den andra halvan ständig dag i princip ett halvår i taget.

Ofta finns detta illustrerat i uppslagsböcker och skolböcker i samband med årstider.

 

Fråga: När inträffar de s k järnnätterna?
Svar: Det är de nätter under vegetationsperioden som enligt
folktraditionen anses vara särskilt utsatta för frost. Datum
skiftar mellan olika delar av landet.
I Mellansverige ansågs natten till den 2 juni vara en sådan
järnnatt, likaså nätterna mellan den 13 och 18 juni, lokalt också
natten till den 23 juni. I Norrland betecknades även nätterna
mellan den 28 och 31 juli samt mellan den 11 och 19 augusti som
järnnätter.
Det är ju inte särskilt ovanligt med frost i början och slutet av
sommaren, men förhållandena växlar ju mycket från det ena året
till det andra. Ena året kan varmluften dominera och göra nätterna
milda, nästa år har kanske arktikluften ett utbrott som medför
svåra frostnätter rätt allmänt under samma period.

Fråga: Varför blir det sommar och vinter?
Svar: Årstider får vi därför att jordaxeln (linjen genom jordens båda poler) lutar mot jordens banplan (det plan där jordens rotation runt solen sker). När norra halvklotet är vänt mot solen får vi sommar och när det är vänt från solen får vi vinter.

Fråga: Min fråga gäller vädret just nu 000203. Varför kommer det in så mycket varmluft över Sverige och inte kalluft? Ligger högtrycken på fel plats och har det att göra med att havet är för varmt?
Svar: Ja, det beror på fördelningen av lågtryck och högtryck i vår del av världen just nu. Lågtrycken går på en mycket nordlig bana vilket medför att varm luft från söder och väster förs in över vårt land. Om lågtrycken går söder om oss blir det kallare här, likaså om ett högtryck lägger sig över eller nordväst om Skandinavien. Havstemperaturen spelar däremot ingen större roll i sammanhanget.

Fråga: När och var inträffar Indiansommar?
Svar: Med Indiansommar menas en flera dagar lång period med lugnt, stabilt och vackert väder som inträffar efter höstens första frostnatt. Indiansommar kan inträffa närsomhelst under perioden oktober till början av december, framförallt i Nordamerika där uttrycket är vanligt.
Bakgrunden till uttrycket Indiansommar är oklart. En förklaring är att det härstammar från den brittiska kolonialtiden i Indien. En något vanligare förklaring är att uttrycket anspelar på perioder med vackert väder under hösten, som de nordamerikanska indianerna utnyttjade till buffeljakt.

Fråga: Vad är Brittsommar?
Svar: Uttrycket Brittsommar används i Sverige och anknyter enligt traditionen till den heliga Birgitta.
Det är i princip samma sak som Indiansommar men Brittsommaren skall, för att vara en "riktig" Brittsommar, inträffa omkring Birgittadagen den 7 oktober.
1900-talets varmaste Brittsommar inträffade den 9 oktober 1995, då södra Skandinavien hade nästan 25 grader varmt.

Fråga: När går solen/månen upp i t.ex Stockholm?
Svar: Tiderna anges i denna almanacka.
                                                                                     Välj nytt ämne
Uppdaterad 2000-02-04