Frågor och svar om havet

SMHIs oceanografer får många frågor från allmänheten. Här sammanfattar vi några av dessa frågor och svar.

Vanliga frågor om havet

Vad har Atlanten för salthalt?

Salthalten i Atlanten är ca 35 psu (practical salinity units = promille). Där floder rinner ut är dock salthalten betydligt lägre. Vidare är vattnet till viss del skiktat med högre salthalter på större djup därför att salt vatten är tyngre än sött vatten.

I sjörapporten talas ibland om våghöjden, varifrån räknas den?

Våghöjden räknas som avståndet från vågdal till vågtopp.

Hur mäter man våghöjd?

Man mäter våghöjd på många olika sätt. På SMHI använder vi numera havsbojar och vågbojar för att mäta våghöjden. En sensor inuti bojen känner av och registrerar vågornas rörelse. Våghöjd kan också mätas med satellit och på internet finns det mängder av beskrivningar av hur detta går till.

Vad är den högsta våghöjden som man uppmätt i Östersjön?

Högsta våghöjden som SMHI har observerat i Östersjön är 12,8 m och inträffade vid Almagrundet under en storm i januari 1984. Den högsta observerade vågen i Östersjön uppmättes av det Finska Havsforskningsinstitutet söder om Åland med 14,0 m den 22 december 2004. Den signifikanta våghöjd var vid detta tillfälle 7,7 m.
Läs mer om Extrema vågor

Vad är den högsta våghöjden som man uppmätt i världen?

Enligt Guiness så har man observerat vågor på 34 m på norra Stilla havet av USS Ramapo natten 6-7 februari 1933 då medelvindhastigheten var 35 m/s.
Den högsta uppmätta vågen var 26 m och mättes av fartyget Weather reporter i Atlanten 59° N 19° W den 30 dec 1972.
Läs mer om Extrema vågor

Vad är en tsunami?

En tsunami är en våg som alstras av jordbävningar under havsbottnen eller eventuellt ras utmed en brant på havsbottnen.
Läs mer om Tsunami

En tsunamivåg kan färdas långt. Skulle tsunamivågen i Indiska Oceanen kunna märkas i Sverige?

Tsunamin kan gå över djuphavet utan att förlora sin energi. Men när den träffar land omvandlas förloras all energi med stor förstörelse som följd. En tsunami i Indiska Oceanen kan inte nå Sverige eller ens Atlanten utan att träffa land.

En tsunami är en vågrörelse som kan jämföras med ljus; ljuset kan inte går runt hörn utan går rakt fram. Tsunamin uppför sig nästan likadant; den kan gå runt uddar och öar i viss mån. Exempelvis runt Sri Lanka eller runt Indiens sydspets. Även på västra Sri Lanka var skadorna stora och tsunamin observerades tydligt längs hela Indiens västkust. Men tsunamin kan inte runda Afrika och utbreda sig i Atlanten, runda Brittiska Öarna och komma in i Skagerrak till västkusten.

I faktatexten om tsunami står att vågen inte dämpas nämvärt, inte ens vid överfart över t ex Stilla havet?

Den populärvetenskapliga texten innehåller vissa förenklingar för att kunna nå en bredare publik. Men det är sant att tsunamin i huvudsak sprider sig radiellt och att våghöjden av den anledningen avtar med 1/kvadratrot(r). Tsunamins sammanlagda energi avtar dock obetydligt annat än när den träffar land eller på mycket grunt vatten.

I havet sker fokusering eller defokusering av energin till följd av böjning (refraktion) av vågen. Man kan säga att grundområden, som oceaniska ryggar, grundområden runt öar och liknande fungerar som våglinser. Bakom sådana bildas en brännpunkt där tsunamin kan förstärkas flera gånger.

Vad menas med det man i sjörapporten benämner som årets medelvattenstånd?

Årets medelvattenstånd är ett beräknat värde bestämt genom regression på många års årsmedelvärden - det krävs mer än 30 års värden för att någorlunda väl kunna bestämma regressionslinjen. Med hjälp av denna kan man bestämma årets medelvattenstånd såväl framåt som bakåt i tiden. Därför kan man redan på årets första dag känna till detta värde. Vattenståndet i havet mäts med Havspeglar.
Läs mer om Årets medelvattenstånd

Hur påverkar lufttrycket på en plats havsvattenståndet?

Ju högre lufttrycket är på en plats desto lägre är vattenståndet. Beräkningar visar att en lufttrycksökning på 1 millibar sänker vattenståndet med 1 cm. Medelvattenståndet under ett år är 0 cm och lufttrycksmedelvärdet 1013 millibar. Eftersom lufttrycket varierar mellan 980 millibar och 1030 millibar så varierar vattenståndet på grund av detta mellan +33 cm och -17 cm. Eftersom vattenståndet på en plats inte bara bestäms av det lokala lufttrycket utan av flera andra faktorer så kan detta enkla samband sällan direkt observeras.

Var kan jag hitta uppgifter om aktuellt vattenstånd runt kusterna?

På sidan om havsobservationer presenteras aktuella observationer i havet.
Havsobservationer

I Asien kan det vara lågvatten på förmiddagen och högvatten på eftermiddagen. Blir det tvärtom efter fullmåne?

I Asien rör det sig om dagligt eller blandat dagligt och halvdagligt tidvatten. Dagligt tidvatten innebär ett högvatten och ett lågvatten per dag och halvdagligt innebär två av vardera. De två största dagliga komponenterna har perioder på 23.93 respektive 25.82 timmar. Har man ett kraftigt dagligt tidvatten kan det medföra att dygnsfasen (hög- och lågvatten) förskjuts under månadens gång. Det kan också vara kopplat till lokala effekter t ex friktion och havsbottens form.

Varför har vi så lite tidvatten i Sverige?

Tidvattnets storlek är beroende av bassängernas topografi och storlek. I våra vatten är det lokalt genererade tidvattnet av mycket liten betydelse. Det tidvatten vi upplever beror på en våg som kommer in via Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Eftersom det här är grunt så kommer vågen pga friktion dämpas kraftigt. Vid den vidare passagen in i Östersjön begränsas den ytterligare genom de trånga förbindelserna via Öresund och Bälten. Kvar i Östersjön finns endast några centimeters variation till följd av tidvatteneffekter.
Läs mer om Tidvatten

Sidansvarig Kundtjänst
Skicka e-post till Kundtjänst
Stäng
Skicka e-post Du kommer att skicka ett e-postmeddelande till Kundtjänst.




Artikel senast uppdaterad 13 augusti 2010
Skriv ut
Tipsa
Stäng
Tipsa en vän





*Obligatoriskt fält

LÄS MER OM OCEANOGRAFI

Kunskapsbanken oceanografi

LÄR DIG MER