Klimatindikator - temperatur

Temperaturvariationerna i Sverige från år 1860 liknar de globala förändringarna och är i linje med följderna av en ökning av växthuseffekten.

I figuren visas årsmedeltemperaturen (°C) baserat på 35 stationer spridda över landet.

Klimatindikator årsmedeltemperatur
Röda staplar visar högre och blå visar lägre temperaturer än medelvärdet för perioden 1961-1990. Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio-åriga medelvärden.
Förstora Bild

Eftersom Sverige bara utgör en liten del av jordytan framträder regionala variationer i en jämförelse med globala värden. Bland annat den varma perioden under 1930-40-talen, inklusive åren med de kalla krigsvintrarna, som syns tydligt i våra data är inte alls så framträdande i globala data. Även det i Sverige kalla året 2010 är ett exempel på en regional avvikelse eftersom detta år globalt var ett av de varmaste.

Liknar variationen i global medeltemperatur

Det finns annars stora likheter mellan de globala och de svenska variationerna i temperaturen till exempel att slutet av 1800-talet var kallare än 1900-talet. Sedan 1988 har alla år utom 1996 och 2010 varit varmare eller mycket varmare än genomsnittet för 1961-1990, dvs den nu gällande normalperioden. Detta är i linje med följden av en ökad växthuseffekt.

Homogeniserade data

De årliga temperaturerna i diagrammet för Sverige baserar sig på homogeniserade data sedan år 1860.

Homogeniserade data innebär att man utöver rättningar av rena felaktigheter och interpolering av saknade data även tagit hänsyn till skillnader som kan uppstå då man byter instrument (mätmetod) eller flyttar mätplatsen. Temperaturklimatet kan skilja sig flera tiondels grader även inom någon kilometers avstånd. Efter homogenisering skall hela periodens data vara som om de hela tiden vore uppmätta på en och samma plats med samma instrument och metod.

Vinter

Svenska vintrars medeltemperatur sedan 1860 ligger i linje med följden av en ökad växthuseffekt.
Medeltemperatur för december, januari och februari samt dess avvikelser från medelvärdet för perioden 1961-1990.
Förstora Bild

Vår

Svenska vårars medeltemperatur sedan 1860 ligger i linje med följden av en ökad växthuseffekt.
Medeltemperatur för mars, april och maj samt dess avvikelser från medelvärdet för perioden 1961-1990.
Förstora Bild

Sommar

Svenska somrars medeltemperatur sedan 1860 ligger i linje med följden av en ökad växthuseffekt.
Medeltemperatur för juni, juli och augusti samt dess avvikelser från medelvärdet för perioden 1961-1990.
Förstora Bild

Höst

Svenska höstars medeltemperatur sedan 1860 ligger i linje med följden av en ökad växthuseffekt.
Medeltemperatur för september, oktober och november samt dess avvikelser från medelvärdet för perioden 1961-1990.
Förstora Bild

Temperatur – så blir framtiden

Medeltemperaturen i Sverige förväntas fortsätta att öka. I slutet av seklet kommer årsmedeltemperaturen vara 2-6 °C högre än i perioden 1961-1990, beroende på vilket scenario som används.

Temperaturen beräknas öka under alla årstider, men mest i norra Sverige på vintern. Vintern är också den årstid då variationen mellan enskilda år är som störst. Det betyder att vi även i framtiden kommer att uppleva vintrar som både är betydligt varmare och kallare än medelklimatet.

Mer om temperaturen i framtiden.