Januari 2010 - Vinter med besked

Kung Bore regerade med fast hand. I södra halvan av landet har januari inte varit så kall sedan 1987 och där fick man också på många håll en ovanligt lång period utan blidväder. I exempelvis Stockholm var temperaturen inte någon gång över noll grader vilket inte inträffat någon januari sedan åtminstone 1829. I nordligaste Norrland gav däremot milda västvindar plusgrader vid flera tillfällen. Den 27-28 berördes hela landet av ett snöoväder som skapade problem i trafiken.

Temperatur och nederbörd

Is och temperatur i havet

Vattenstånd och vågor

Vattenföring, snötillgång och grundvatten

Kallt

Det kalla vädret som avslutade 2009 fortsatte in på det nya året. Under nyårsdagen var det minus­grader i hela landet och det förekom snöfall på många håll. I den nordostliga vinden drog de kraftigaste snöbyarna in längs Norrlands- och Upplandskusten samt väster och sydväst om Vänern och Vättern med trafiksvårigheter som följd. På morgonen den 2 hade Tidaholm i Västergötland fått hela 33 cm nysnö.

Lätta snöbyar förekom även på dagen den 2. I västra och södra delen av landet bjöds det under den korta dagen på några timmars solsken tack vare ett tillfälligt högtryck över södra Norge. I klara områden tilltog efterhand kylan ytterligare och natten mellan den 2 och 3 uppmättes temperaturer under -30° både i Norrland och Svealand.

Den 3-4 rörde sig ett svagt lågtryck på en bana från Lofoten över Norrland mot södra Finland vilket gav mulet väder med en del snö i norr. På lågtryckets baksida drog mer kall luft ner över landet och temperaturen sjönk under -20° i Götaland.

Den 5 började ett högtryck byggas upp över landets nordvästra delar. Söder därom berörde ett nederbördsområde Götaland den 5-6 vilket på flera håll gav nysnömängder över 2 dm.

Kallare

Mellan den 7 och 15 bestämdes väderläget av ett högtryck med centrum över Sydnorge. Från södra Norrland och söderut blev det rejält kallt. I norra Norrland kulminerade kylan redan morgonen den 7 då Hemavans flygplats uppmätte vinterns dittills lägsta temperatur -40.8°.
 
Den stränga kylan medförde bl a att flera skidanläggningar i södra Lappland då tvingades att hålla stängt. I nordvästra Svealand noterade flera stationer minimitemperaturer under -35° mellan den 5-9.

Säsongens dittills lägsta temperatur i Götaland noterades i östgötska Horn med -31.6° den 9. I de klara och kalla områdena bjöds det på en hel del sol under de dagarna men den lågt stående solen medförde endast begränsad lindring av kylan. Längs ostkusten och runt de i huvudsak ännu isfria sjöarna Vänern och Vättern förekom stora områden med dimma och vacker dimfrost den 12-14.

Varma västvindar norr om högtrycket gav istället plusgrader i nordligaste Norrland. Månadens högsta temperatur förekom därför i östra Lapplandsfjällen där Kvikkjokk-Årrenjarka hade +6.3° både den 10 och den 11. I nordvästra Lapplandsfjällen drev också en del nederbörd in både i form av regn och snö.

Högtryck och mulet

Den 15 började högtrycket över Sydnorge växa samman med en högtrycksrygg från öster och från den 16 rådde mestadels svaga sydliga vindar som förde upp något mildare luft över landet. Bortsett från de yttersta kusttrakterna i Götaland och Svealand höll sig dock temperaturen fortsatt under nollgradersstrecket.

Högtrycksryggen från öster styrde i hög grad väderutvecklingen ända fram till den 26 med mestadels mulet väder. Götaland och södra Svealand berördes av snöfallsområden den 18 och 20 som gav ytterligare en dryg decimeter snö på sina håll i Småland och Östergötland.

I norr förekom snöfall den 19, 22 och 23 som ökade på snötäcket med några centimeter. Den 24 började högtrycket ge vika längst i norr och nya snöfallsområden passerade över Norrland.

Snöfall över hela landet

Månadens stora väderhändelse inleddes den 26 då ett omfattande nederbördsområde i nordväst nalkades. Det började i norra Lapplandsfjällen där vinden ökade till hård samtidigt som temperaturen steg till plussidan på kvällen. Nederbörden föll därför först som regn i lägre terräng. Regnet övergick dock ganska snart i snöfall.

Mitt på dagen den 27 täcktes så hela landet av ett frontsystem med kraftigt snöfall som på många håll i kombination med kraftiga vindar orsakade stora trafiksvårigheter. Högsta medelvindhastigheten uppmättes på Svenska Högar­na som hade 24 m/s sent den 27.

I övergången från det tidigare högtrycksläget sjönk luft­trycket i södra Sverige hela 50 hPa under ett dygn. Under kvällen den 27 och följande dag bromsades det omfattande snöfallsområdet upp och blev liggande över landets östra delar.

Den 27 och 28 ökade snödjupet i praktiskt taget hela landet. Allra mest kom i norra Ångermanland med på sina håll uppemot 50 cm nysnö och tillsammans med den tidigare snön uppmättes ett snödjup på 92 cm i Hattsjöbäcken. Medan snöandet fortsatte längs ostkusten den 28 klarnade det upp och blev en riktigt solig dag på västkusten. Med början i nordvästra Norrland sjönk åter temperaturen.

Kallt och snörikt

Avslutningen på månaden var lågtrycksbetonad, kall och snörik. Både i nordligaste fjällen och längs Norrlands- och Upplandskusten föll i olika omgångar 1-2 dm snö. I norr uppmättes den 29-31 minimitemperaturer under -30° alla de tre dygnen och i Götaland och Svealand låg de lägsta temperaturerna väl under -20°.

Exempelvis hade Malmslätt utanför Linköping -28.9° den 30, vilket är den lägsta januaritemperaturen där sedan 1942. I Bredåkra i Blekinge noterades -22.5° den 31 vilket är den lägsta januaritemperaturen där sedan mätningarna startade 1945.