Förklaring till åsk- och blixtkartorna

Om kartorna

Kartorna med antal åskdagar och blixturladdningar är framtagna med hjälp av data från SMHI:s blixtlokaliseringssystem. I presentationen ingår de registreringar systemet klassat som urladdningar till mark med en strömstyrka större än 5000 ampere. Dygnet är angivet i UTC-tid.

Kartorna med urladdningar visar antalet urladdningar inom ett kvadratiskt område med sidan 10 km (ytan 100 km²). Starka urladdningar (strömstyrka minst 100 000 ampere) har markerats med + i kartorna. Blixtlokaliseringssystemet registrerar separata urladdningar. Det vi människor uppfattar som en blixt kan bestå av flera urladdningar.

Kartorna med åskdagar visar det antal dygn då systemet registrerat minst en urladdning inom ett kvadratiskt område med sidan 25 km (ytan 625 km²). Det största avstånd inom vilket åskan normalt kan höras är ca 15 km, det vill säga ungefär samma avstånd som från kvadratens mitt till dess kant.

Notera att dessa kartor är automatgenererade och ogranskade, data kan saknas i underlaget och felaktigheter kan förekomma.

Uppgradering 2014

Under 2014 gjordes en övergång till en ny beräkningsserver i SMHI:s blixtlokaliseringssystem. Sedan november 2014 baseras detta material på data från den nya beräkningsservern. Detta medför att data från och med november 2014 inte är direkt jämförbara med äldre material.

Osäkerheter

Systemet är inte perfekt, det finns osäkerheter, till exempel:

Positioneringen av urladdningarna är inte exakt. Vid optimala förhållanden skall systemet kunna positionera en urladdning med cirka 500 meters noggrannhet, men beroende på till exempel urladdningens styrka och dess position i förhållande till sensorerna kan avvikelsen vara betydligt större.

Systemet förmår inte att registrera alla urladdningar. Enligt tillverkaren skall det vid normal drift kunna registrera minst 90% av blixtarna mellan moln och mark, förutsatt att dessa har en strömstyrka på minst 5000 ampere. För de enskilda urladdningar som blixten består av är detekteringsgraden lägre.

Det kan förekomma felaktiga registreringar.

Tekniska störningar kan uppstå, till exempel kan sensorer gå sönder eller kommunikationen med sensorer brytas, vilket ger ökad osäkerhet.

Data är inte homogena över tid eftersom systemet har ändrats och förbättrats under åren. Till exempel kan sensorer uppgraderas eller systemkonfigurationen ändras.