Intressant väder i Sverige senaste månaden

Här presenteras löpande speciella väderhändelser i Sverige

Inte bara blåsigt utan lokalt rekordvarmt för december

Artikeln publicerad den 27 december, uppdaterad den 28 december

Det har inte bara varit en blåsig julhelg utan det har även satts lokala värmerekord för december.

Delsbo hade 10,3° natten till den 27, vilket slår det gamla värmerekordet för december på 10,0° från 1953. I Delsbo finns mätningar sedan 1878.

Särna hade 7,8° natten till den 27, vilket slår det gamla värmerekordet för december på 7,5° från 2006. I Särna finns mätningar sedan 1885.


Gävle hade 11,3° natten till den 27. Det är det näst högsta värdet i Gävle i december och har bara överträffats i december 2006 då det var 11,7°. I Gävle finns mätningar sedan 1858.

I Karlstad var det 10,7° under annandag jul. Det är det högsta decembervärdet i Karlstad sedan 1953.

Åskrik inledning av december

Vanligen åskar det ytterst lite under vinterhalvåret. I år har det flera gånger förekommit åska i december främst över södra och västra Götaland. 

Till exempel förekom 75 urladdningar den 4 december och hela 114 stycken den 8 december.

Natten mellan den 13 och 14 december passerade först en front snabbt. I den efterföljande västliga strömningen bildades rikligt med konvektiva moln med åska.

Då registrerades ännu fler urladdningar över främst Götaland nämligen 146 st den 13 och hela 710 st den 14.

Rejält rekord för december

För att ytterligare belysa hur åskrik årets december har varit är att peka på det tidigare månadsrekordet för december, som var 54 st urladdningar för hela december 2004. Detta rekord har alltså slagits av flera enskilda dygn innevarande månad.

Jämförelserna görs utifrån de mätningar vi har med det nuvarande blixtlokaliseringssystemet, som varit i drift sedan år 2002.

En rapport över Åskan i Sverige 2002 - 2009.

Stormbyar i Lappland

Artikeln publicerad den 27 november

Ovädret "Berit" som den 25 november drabbade Nordnorge berörde i försvagat skick norra Sverige lördagen den 26 november.

Vid stationen Hemavan-Gierevarto (793 meter över havet) var medelvinden under förmiddagen uppe i 29 m/s med vindbyar upp till 37 m/s.

Öster om fjällkedjan hade Gunnarn i södra Lappland stormbyar på 25 m/s klockan 05 på lördagsmorgonen.

Lägsta lufttryck över svenskt område var 960,1 hPa i Ritsem klockan 07-08 på lördagsmorgonen. Detta är dock långt från det svenska novemberrekordet som är 948,3 hPa i Holmögadd den 1 november 1921.

Rekordvarm höst längst i norr och lokalt även rekordregnigt

Artikeln publicerad den 23 november, senast uppdaterad den 30 november

Trots att det ännu återstår något dygn av hösten (september-november) så står det klart att den kommer att bli rekordvarm på många håll i norra Norrland. I till exempel Karesuando, Katterjåkk, Kiruna, Kvikkjokk och Hemavan blir hösten cirka en halv grad varmare än de hittills varmaste höstarna i norr, som i allmänhet varit 1938, 1958, 1961, 1999 och 2000.

Även på en del andra håll är det den varmaste eller tangerat varmaste hösten, till exempel Umeå, Piteå och Haparanda.

I Svealand samt sydlihgaste Norrland handlar det i allmänhet om en av de fem varmaste höstarna. I Götaland kommer årets höst troligen att hamna någonstans kring tionde plats bland de allra varmaste höstarna.

Kring Östersjön har förhållandevis kallt havsvatten dämpat temperaturen och i Visby hamnar hösten någonstans mellan plats 15 och 20 bland de varmaste höstarna.

Vitsippor i november
Vitsippor som trotsat höstmörkret. Rimforsa, Östergötland den 14 november 2011. Foto: Anna Geidne/SMHI

Det har inte bara varit ovanligt varmt längst i norr utan även mycket nederbördsrikt. På många håll har i och för sig den torra och snöfattiga novembermånaden omöjliggjort några riktiga rekord.

Men i exempelvis Jokkmokk blir det den hittills nederbördsrikaste hösten i en 150-årig mätserie. Där är det framför allt den rekordregniga septembermånaden som svarar för det mesta av årets höstnederbörd.

Åter barmark vid alla svenska stationer

Artikeln publicerad den 16 november, uppdaterad den 17 november

Den 13 november bildades ett tunt snötäcke på några platser i Lappland. Till morgonen den 15 hade snödjupet i Katterjåkk växt till 15 cm och man kunde kanske tro att den snön skulle ligga kvar resten av säsongen.

Men det senaste dygnet har regnet vräkt ner i Katterjåkk och temperaturen stigit över +5°. Så på morgonen den 16 november noterades åter barmark vid samtliga svenska stationer.

Inte heller den 17 november rapporterades snödjup från någon station.

Mycket blygsamma minimitemperaturer hittills i höst

Artikeln publicerad den 10 november och uppdaterad den 11 november

Det är inte bara avsaknaden av snö som är anmärkningsvärd denna svenska höst. Även minimitemperaturerna har varit mycket blygsamma, och det hänger ihop med att vi hittills knappt haft något enda ordentligt utbrott av kalla luftmassor.

Säsongens hittills lägsta temperatur i landet är -11,1° och noterades redan för en dryg månad sedan den 9 oktober i Latnivaara i Lappland.

I Sverige har vi haft rikstäckande och regelbundna väderobservationer sedan år 1859. Det går inte att hitta något annat exempel under denna tid på så blygsamma minimitemperaturer så här långt in i november månad.

Vissa år har vi redan i september månad haft lägre temperaturer än vad vi haft hittills denna höst. Enstaka år har det varit nästan -40° så här års. Exempelvis hade Nikkaluokta år 1952 -39° så tidigt som den 4 november och år 1968 hade Vittangi -35° den 3 november.

Extremt lite snö i Sverige för att vara så här långt fram på säsongen

Artikeln först publicerad den 30 oktober, senast uppdaterad den 9 november

Efter en vecka utan snötäcke vid någon svensk väderstation, så rapporterade Katterjåkk i nordligaste Lappland 1 centimer snö den 8 november. Men till den 9 november hade den snön smält bort och det var åter snöfritt vid samtliga stationer.

En sökning i SMHIs dataarkiv visar att detta är unikt för att vara så långt fram på säsongen som den 9 november. SMHIs statistik sträcker sig ända tillbaks till vintersäsongen 1904/1905, då mer regelmässiga observationer av snödjup inleddes i Sverige.


Även om det inte finns något annat tillfälle med total avsaknad av snö så här långt fram i november, så finns ändå några tillfällen med mycket sparsamt snötäcke vid den här tiden på året.

1953 hade ingen station något snötäcke den 8 november, men från den 9 växte snödjupet, med början i fjällkedjan, efterhand till flera dm och den snön låg sedan kvar.

Även år 1937 är det svårt att hitta något snötäcke den 8 november, men sedan började Sverige att snötäckas.

I november 1918, då första världskriget slutade, så var det inte bara fredens vindar som spreds nerifrån Europa utan även milda meteorologiska sådana. Den 16 november, fem dygn efter vapenstilleståndet, var det bara några enstaka stationer i Sverige som kunde uppvisa ett tunt snötäcke.

Norrländskt värmerekord för november

Artikeln publicerad den 1 november, uppdaterad den 2 november

Tisdagen den 1 november uppmättes hela 16,0° i Hudiksvall, vilket är nytt norrländskt värmerekord för november. Hudiksvall hade också det gamla rekordet på 15,3° från den 12 november 1999. Det gamla rekordet överträffades även vid Söderhamns flygplats där det var 15,4°.

I Delsbo, där det (inräknat en temperaturserie från Bjuråker) finns mätningar sedan 1878, noterades 14,6° vilket slår stationens tidigare novemberrekord på 14,0° från november 1931.

Vi får gå tillbaka till 1968 för att överhuvudtaget någonstans i Sverige finna högre novembertemperaturer än de som noterades i Hälsingland under tisdagen. Den 2 november 1968 sattes det ännu gällande svenska novemberrekordet med 18,4° i Ugerup i Skåne.

Säsongens hittills kallaste natt i Sverige

publicerad den 9 oktober

Natten till söndagen blev på de flesta håll i Sverige den hittills kallaste för säsongen. Kallast var det i Latnivaara i Lappland med -11,1°. Kallast i Götaland var Hagshult i Småland med -3,7°. Den sydligast belägna station som rapporterade frost var Hunnestorp uppe på Hallandsås.

Första rapporterade snödjupet för säsongen

publicerad den 7 oktober, uppdaterad den 10 oktober

Birgittadagen den 7 oktober bjöd på väder som nästan var så långt från brittsommar man kan tänka sig. Ett djupt lågtryck över norra Norrland medförde blåst och ostadigt väder. Dessutom rapporterades för första gången den här säsongen mätbart snödjup med 2 cm i Arjeplog-Myrheden.

Det är lite senare än vanligt att de första snödjupsrapporterna dröjer till den 7 oktober. Förra året hade man 25 cm snö i Härjedalen den 25 september och år 2007 var det faktiskt 2 cm snö i Kiruna så tidigt som den 30 augusti.

Ett nytt snöfallsområde gav lite större snömängder natten till den 10 oktober. Gördalen i Dalarna och Häggberget i Härjedalen rapporterade 17 respektive 15 centimeter nysnö. Båda stationerna ligger drygt 600 meter över havet.

Värmerekord för oktober på flera håll

publicerad den 1 oktober, uppdaterad den 2 oktober

Lördagen den 1 oktober bjöd på flera nya värmerekord för oktober.
Lund hade 22,4° vilket slår det gamla rekordet på 22,1° från den 9 oktober 1995.
Örebro hade 20,2° vilket slår det gamla rekordet på 20,0° från den 2 oktober 1891.
Sveg hade 21,6° vilket slår det gamla rekordet på 20,0° från den 3 oktober 1973.

Värmerekord för att vara så sent i september

publicerad 29 september, senast uppdaterad 1 oktober

Liksom under torsdagen uppmättes även under fredagen för årstiden mycket höga temperaturer i södra och mellersta Sverige. Lokalt överträffades torsdagens värden. Det gäller t ex i Gävle, där det var 24,3° som högst. Det är det högsta som uppmätts där så sent på året.

I Hudiksvall uppmättes 25,6° under torsdagen. Det är den högsta temperatur som uppmätts i Sverige så sent på säsongen. Det är även det senaste datumet för en så kallad högsommardag, dvs 25° eller mer. Det tidigare rekordet för senaste högsommardag var 26 september 2006. Om värmen kommit två dygn senare hade det norrländska värmerekordet för oktober på 22,6° i Gävle 4 oktober 1973 överträffats med råge. Den högsta temperaturen i Svealand under torsdagen var 23,8° i Östmark-Lämbacken. Två dygn senare hade det inneburit en ordentlig putsning av svealändska oktoberrekordet som är 22,8° i Eklången den 9 oktober 1995.

Rekordregnig september i Jokkmokk och Piteå

publicerad 25 september, senast uppdaterad 30 september

Det har varit en regnig september på många håll i landet. Det gäller inte minst i norra Norrland den senaste tiden, där vägar har underminerats med mera. Trots att det ännu återstår ett dygn av september så står det redan klart att en del stationer med 150-åriga mätserier har noterat en av de allra regnigaste septembermånaderna i historien.

Jokkmokk har fått minst 211 mm i september. Det överträffar med råge de tidigare högsta noteringarna 136 mm i september 1876 och 135 mm i september 1940.

Piteå har fått minst 212 mm i september. Det överträffar det tidigare rekordet på 194 mm i september 1940.

Gunnarn har fått minst 147 mm i september. Om man kompletterar denna serie med mätningar från Stensele så finner man endast två regnigare septembermånader. Nämligen 1864 med 158 mm och 1863 med 155 mm.

Luleå har fått minst 177 mm i september. Det är den högsta septembermängden i Luleåtrakten sedan 1940, då det föll 179 mm.

Mest regn hittills i september i Norrbotten har stationen Klöverträsk fått med 238 mm, på andra plats kommer Talljärv med 228 mm. Det är de största kända septembermängderna i landskapet Norrbotten. Den tidigare största mängden rapporterades från Fagerheden i september 1940 med 217 mm.

Även i södra Lappland har det lokalt noterats rekord. Avasjö-Borgafjäll, där nederbörd mätts i 100 år, har i år fått minst 202 mm. Det överträffar det gamla rekordet på 172 mm i september 1983.

Första snöfallet i Lappland, kraftigt regn i kustlandet

publicerad den 23 september

När vi hade passerat mitten av september började enstaka rapporter om snöflingor i luften dyka upp. Det första lite mer omfattande snöfallet inträffade lagom till höstdagjämningen, då flera stationer i Lappland rapporterade snö eller snöblandat regn.

Något snötäcke har dock ännu inte rapporterats. Utanför de norra Lapplandsfjällen brukar detta normalt heller inte inträffa förrän i oktober månad. För två år sedan inleddes dock en mycket lång snösäsong i både Katterjåkk och Storlien redan i slutet av september, och där låg sedan snön kvar till i början av juni.

I kustlandet har nederbörden fallit som regn och på sina håll har det varit fråga om mycket stora mängder. I Älvsbyn i Norrbotten fick man hela 88 mm regn på 36 timmar från kvällen den 21 till morgonen den 23 september. Enligt uppgifter i media har vägar i området rasat på grund av det myckna regnandet.

Kraftigt regn vid Norrlandskusten 7-8 september

publicerad den 9 september

Det ena regnområdet efter det andra har dragit in över Sverige i början av september. Den 7 september rapporterades hela 82 mm från nederbördsstationen Torrböle.

Torrböle ligger i den nordostligaste delen av Ångermanland, som tillhör Västerbottens län. Torrböle brukar få stora nederbördsmängder när det råder ostliga-sydostliga vindar och luften hävs upp över Norrlandskusten. Så man kan undra varför man gav platsen detta namn!

82 mm är den största dygnnederbörden i Sverige i september sedan den 8 september 2001, då det föll 108 mm över Ölands södra udde.

Senast en station i Norrland fick mer regn under ett septemberdygn var 12 september 1988, då Höglekardalen i Jämtland fick 98 mm.

Det svenska regnrekordet för ett septemberdygn är 141 mm i Hemse på Gotland den 2 september 1913. Möjligen kan det ha fallit ännu mer regn över Stockholm den 8 september 1857, men så gamla värden brukar inte betraktas som officiella rekord.

Torrböle
Nederbördsstationen i Torrböle i augusti 2010. Foto: SMHI
Förstora Bild