Svep för att se hela sidan   >>

Avrinningskartor

SMHI tar fram avrinningskartor för att ge en generell överblick av hur vattentillgången varierat under det gångna året och även per säsong. Underlaget till kartorna är framtaget med hjälp av två hydrologiska modeller. Mellan 2003 och 2010 användes HBV-modellen och från och med 2011 används SHYPE-modellen för att beräkna hur mycket vatten som rinner av från ett i förväg bestämt avrinningsområde.
Visa legender

Om avrinningskartorna

Det samlade vattenflödet från ett område i naturen kallas avrinning. Den specifika avrinningen, d.v.s. avrinningen per ytenhet, är ett mått på den långsiktiga vattentillgången i området, och uttrycks ofta i mm. SMHI tar varje år fram avrinningskartor för att ge en generell överblick av hur vattentillgången varierat under det gångna året och även per säsong.

Säsongerna delas in enligt: vår (mars, april, maj), sommar (juni, juli augusti), höst (september, oktober, november) och vinter (december, januari, februari).

Mellan år 2003-2010 är underlaget till dessa avrinningskartor framtaget med hjälp av den hydrologiska modellen HBV, som beräknar hur mycket vatten som rinner av från ett i förväg bestämt avrinningsområde. I den använda modelluppsättningen är Sverige indelat i drygt 1000 delavrinningsområden.

Från och med 2011 används en annan hydrologisk modell, S-HYPE där Sverige är indelat i knappt 38000 delavrinningsområden.

Modellerna är kalibrerade för att ge en generell bild över avrinningen från Sverige. Indata till modellerna kommer från en nederbörds- och temperaturdatabas, där nederbörd och temperatur har beräknats för ett gridnät som täcker hela Sverige. Varje gridruta är 4*4 km2 stor. Notera att legenden för årskartan inte är densamma som för säsongskartorna.