Is på sjöar och vattendrag

Varje år observeras tidpunkten för isläggning och islossning i ca 130 stora och medelstora sjöar. Vissa serier löper ända från 1870-talet.

Observationer

Isläggning och islossning

Här finns stationslista samt karta över de platser där tidpunkter för isläggning och islossning observeras.

Istjocklek

Här hittar du lista och karta över de stationer som mäter istjocklek. Efter vintersäsongen 2011/2012 upphörde istjockleksmätningarna för inlandsstationer. Ett fåtal stationer finns kvar, bl a vid Vänern och Mälaren samt på enstaka platser utefter Norrlandskusten. Dessa stationer administreras av SMHIs oceanografiska del och presenteras också där.

Statistik

Isläggning och islossning

Här hittar du tidpunkter för isläggning och islossning i stora och medelstora sjöar.

Normalvärden 1961-1990

Världsmeteorologiska organisationen, WMO, har bestämt att statistiska parametrar ska beräknas för så kallade normalperioder. Normalperioderna är oftast 30-årsperioder, där 1961-90 är den nu gällande standardnormalperioden. Här finns kartor över normal isläggning respektive islossning för små och medelstora sjöar.

Observationer

Isläggning och islossning

Här finns stationslista samt karta över de platser där tidpunkter för isläggning och islossning observeras.

Istjocklek

Här hittar du lista och karta över de stationer som mäter istjocklek. Efter vintersäsongen 2011/2012 upphörde istjockleksmätningarna för inlandsstationer. Ett fåtal stationer finns kvar, bl a vid Vänern och Mälaren samt på enstaka platser utefter Norrlandskusten. Dessa stationer administreras av SMHIs oceanografiska del och presenteras också där.

Statistik

Isläggning och islossning

Här hittar du tidpunkter för isläggning och islossning i stora och medelstora sjöar.

Normalvärden 1961-1990

Världsmeteorologiska organisationen, WMO, har bestämt att statistiska parametrar ska beräknas för så kallade normalperioder. Normalperioderna är oftast 30-årsperioder, där 1961-90 är den nu gällande standardnormalperioden. Här finns kartor över normal isläggning respektive islossning för små och medelstora sjöar.

Läs mer

Isläggning på sjöar

När sjövattnet avkylts till fyra grader är det vinden och lufttemperaturen som har störst betydelse för när isen lägger sig på sjön.

Is till havs

Saltet i havet gör att is bildas först när vattentemperaturen är något under noll grader. Isens karaktär varierar med vattnets salthalt.

Isläggning på älvar

Om det är minusgrader i luften bildas iskristaller vid vattenytan som snabbt blandas ner i det strömmande vattnet. Kristallerna flockas ihop och flyter upp till ytan på platser där vattnet är lugnare.

Kärnis och stöpis

Den första isen som bildas är vanligen så kallad kärnis, som är genomskinlig och hård. Is som skapats genom att snö har blandats med vatten till en sörja och därefter frusit benämns stöpis.

Isläggning på sjöar

När sjövattnet avkylts till fyra grader är det vinden och lufttemperaturen som har störst betydelse för när isen lägger sig på sjön.

Is till havs

Saltet i havet gör att is bildas först när vattentemperaturen är något under noll grader. Isens karaktär varierar med vattnets salthalt.

Isläggning på älvar

Om det är minusgrader i luften bildas iskristaller vid vattenytan som snabbt blandas ner i det strömmande vattnet. Kristallerna flockas ihop och flyter upp till ytan på platser där vattnet är lugnare.

Kärnis och stöpis

Den första isen som bildas är vanligen så kallad kärnis, som är genomskinlig och hård. Is som skapats genom att snö har blandats med vatten till en sörja och därefter frusit benämns stöpis.