1. Organisation

För att försäkra sig om en bred process med rätt kompetens i klimatanpassningsarbetet bör de viktigaste aktörerna identifieras och involveras tidigt i processen.

Arbetet bedrivs lämpligen i breda nätverk för att få en helhetsbild av klimatriskerna inom alla relevanta sektorer och hur de påverkar varandra. Det ökar också möjligheterna att hitta genomförbara och kostnadseffektiva lösningar för att minska riskerna.

Genom att fortlöpande förankra arbetet i organisationen ökar möjligheterna för att goda idéer kan fångas upp. Det är också ett sätt att öka kompetensen och därmed acceptansen för behovet av klimatanpassning och på så sätt bereda vägen för de åtgärder arbetet kommer att resultera i.

Identifiera berörda aktörer

Alla kommuner och länsstyrelser är av naturliga skäl inte organiserade på samma sätt och ansvaret för klimatanpassningsfrågorna kan vara fördelade på olika sätt. I kommunerna har ofta beredskaps- eller räddningstjänsten en viktig roll i arbetet och på länsstyrelsens är funktionen för krisberedskap eller liknande involverade. Vidare är funktionen för fysisk planering och miljöskydd, på såväl kommunal som regional nivå, viktiga i sammanhanget. Därutöver bör exempelvis de ansvariga huvudmännen för de olika samhällsfunktioner och områden som listas nedan involveras.

Fördela ansvar och bestäm organisationen

Det är bra om arbetet leds från central nivå, dels för att garantera ett politiskt engagemang och ledarskap, dels för att frågorna berör ett flertal förvaltningar och verksamheter. I en kommun kan det vara från stadskontoret, kommunledningskontoret eller liknande. Organisationen byggs sedan upp baserat på de aktörer som identifierats ovan. Det är viktigt att arbetet fortlöpande förankras politiskt i samband med strategiska beslut.

2. Identifiering av sårbarhet

Identifiering av sårbara områden och verksamheter kan ske genom att besvara ett antal grundläggande frågor.

Vad kan inträffa?

Vad kan inträffa, dvs vilka klimatrelaterade problem kan förväntas i kommunen/länet? För att kunna bedöma hur kommunen/länet kommer att påverkas behöver man först identifiera vilka klimatparametrar och förväntade effekter som är relevanta för det aktuella området. Utgå från beskrivningen av klimatparametrar och förväntade konsekvenser i avsnittet om klimatparametrar. Vid behov av fördjupning finns ytterligare data tillgängliga hos SMHI.

I vilken omfattning?

Hur ofta och i vilken omfattning kan detta förväntas ske? Utgå från den statistik som finns i kommunen och länet över tidigare inträffade klimatrelaterade händelser. Använd också de exempel som tagits i andra kommuner.

Vilka områden och samhällsfunktioner är berörda idag och vilka kan bli det i framtiden?

Beakta i första hand områden/verksamheter/anläggningar av central betydelse för samhällets funktion. Vidare bör exempelvis bostadsområden, värdefulla naturområden med unik flora eller fauna samt värdefulla kulturmiljöområden och byggnader av historiskt värde beaktas.

Vilka blir konsekvenserna?

Vilka konsekvenser kan förväntas för de objekt som identifierats, dels med avseende på situationen idag, dels med avseende på förväntade klimatförändringar. Du kan få tips i de utredningar som gjorts på nationell nivå och i andra kommuner.

Även en sektor som inte är direkt klimatkänslig kan indirekt vara påverkad. Till exempel om försörjningen av el, vatten eller varuleveranser till en viss verksamhet störs av extremväder. Verksamheten kanske är beroende av en råvara eller annat som är klimatkänsligt. Behovet av verksamheten eller dess produkter kan också vara väderberoende. Verksamheten kan dessutom påverkas av att försäkringsbolagen förändrar sina regler på grund av extremväder och inte längre erbjuder samma villkor. Det kan t.ex. bli svårt eller mycket kostsamt att försäkra objekt i områden med stor risk för översvämningar.

3. Riskbedömning

Riskbedömningen omfattar en riskanalys och en riskvärdering. Riskbedömningen ska ge ett samlat svar på hur olika risker för samhället och naturmiljön ska bedömas.

Riskanalys

I riskanalysen vägs sannolikheten för och konsekvenserna av identifierade risker vid berörda objekt samman.

Riskvärdering

Riskvärderingen omfattar en värdering av riskanalysen utifrån olika perspektiv. Exempel på olika hänsynstaganden i analysen:

I riskvärderingen ingår att kommunen/länsstyrelsen beslutar om var den acceptabla risknivån ligger. Det måste oftast göras en bedömning från fall till fall utifrån situationen i respektive kommun/län och är slutligen en politisk fråga. Det är viktigt att identifiera vilka risker som kan förändras och därför behöver bevakas över tiden. 

4. Mål för anpassningsarbetet

Formulera och besluta utifrån den acceptabla risknivån vilka mål på kort och lång sikt som ska gälla för anpassningsarbetet.

Ett exempel på mål kan vara att till en viss tidpunkt ha genomfört åtgärder för att minska sårbarheten för översvämningar av vitala samhällsfunktioner, t.ex. med avseende på dimensionerande nivå.

5. Förslag till åtgärder

Gör en sammantagen analys av vilka problem som behöver åtgärdas baserad på beslutade mål och riskvärderingen.

Utifrån prioriteringen av problem som ska åtgärdas görs sedan en lista på de åtgärder som skulle behöva vidtas för olika områden/verksamheter/anläggningar på kort och på lång sikt. Det är också lämpligt att identifiera vilka övriga mål, policy- och styrdokument, planer och program som berörs.

6. Kostnadsuppskattning

Gör en ungefärlig uppskattning av kostnaderna för de föreslagna anpassningsåtgärderna. Som jämförelse kan det vara bra att göra en uppskattning av vilka kostnader som kan uppstå om klimateffekterna slår igenom utan anpassningsåtgärder.

Förutom direkta skadekostnader bör även driftstörningar, uteblivna intäkter och allmänna välfärdsförluster, som indirekt innebär stora kostnader för samhället och personligt lidande, beaktas. Eventuella förändringar i försäkringssystemet bör beaktas. Ofta är proaktiv anpassning billigare än reaktiva åtgärder. 

SGI: På säker grund för hållbar utveckling

Hur kan kostnaderna begränsas?

Kan synergier uppnås genom att ta vara på samordningsmöjligheter vid val av anpassningsåtgärder så att kostnaderna minimeras genom att åtgärderna
 

7. Prioritering av åtgärder

Utifrån riskbedömningen, målen, åtgärdsförslagen och kostnadsuppskattningen görs sedan en prioritering av vilka anpassningsåtgärder som ska genomföras och när.
Följande frågeställningar kan vara intressanta att fundera över: 

8. Anpassningsplan

Gör en sammanställning av prioriterade åtgärder i en anpassningsplan och ange vem (funktion/förvaltning/huvudman) som är ansvarig för genomförandet och när åtgärden ska vara genomförd.

Det är viktigt att ange vem som har det övergripande ansvaret för genomförande, uppföljning och uppdatering av planen. Det bör också preciseras hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Fundera över i vilka policy- och styrdokument, planer och program det är lämpligt att formulera riktlinjer för klimatanpassning. Hur anpassningsfrågorna kan integreras i den löpande verksamheten inom respektive berörd förvaltning/sektor samt hur investeringar/åtgärder kan undvikas inom olika verksamheter som kan försvåra hanteringen av framtida klimatrisker är andra viktiga aspekter som bör belysas i sammanhanget. 

Eventuellt kan organisationen för det sammanhållna anpassningsarbetet behöva ses över när arbetet går in i en mer operativ fas. Kanske bör andra/fler kompetenser knytas till arbetet.

9. Genomförande

Respektive funktion/förvaltning/huvudman ansvarar för den detaljerade planeringen och genomförandet av anpassningsplanen.
Det är viktigt att gällande lagstiftning beaktas vid genomförandet.

10. Uppföljning och revidering

Arbetet bör löpande följas upp och stämmas av mot planens mål och åtgärder samt med den som har det övergripande ansvaret.

Anpassningsplanen revideras fortlöpande enligt plan. Utifrån ny kunskap, ny teknik och andra förändrade förhållanden kan beslut behöva omvärderas. Vad som är en lämplig cykel varierar naturligtvis mellan kommuner och länsstyrelser. Att koppla revideringen till kommunernas översyn av översiktsplanen kan vara ett sätt att hantera frågan.