Rubrikerna följer Klimat och Sårbarhetsutredningens indelning av klimatanpassningsarbetet, i sektorer.
Kommunikationer
Under denna rubrik ingår:
• vägar
• järnvägar
• sjöfart
• flyg
• telekommunikationer
• radio- och TV-distribution
Östersjöstrategin
Sjöfartsverket har fått i uppdrag att tillsammans med Östersjöländerna verka för att Östersjön ska bli renare, regionen mer konkurrensstark, ekonomiskt välmående och säkrare. Man strävar efter en gemensam strategi rörande miljöfrågor som övergödning, algblomning, överfiske och föroreningar. Inga EU-pengar har avsatts för arbetet, som förväntas finansieras med befintliga medel.
Tekniska försörjningssystem
Under denna rubrik ingår:
- elsystem och kraftpotentialer
- dammar
- värme- och kylbehov
- fjärrvärme
- dricksvattenförsörjning
Bebyggelse och samhällsplanering
Under denna rubrik ingår:
- Översvämning av strandnära bebyggelse
- Ras, skred och erosion
- Kusterosion
- Byggnadskonstruktioner
- Samhällsplanering
Översiktliga karteringar
MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) har i uppgift att ta fram översiktliga översvämningskarteringar för landets kommuner och länsstyrelser, samt konsekvensbedömningar av översvämningar. Myndigheten arbetar även med ras- och skredkarteringar.
Statsbidrag för förebyggande åtgärder mot jordskred eller andra naturolyckor
MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) administrerar utbetalning av statsbidrag till kommuner för förebyggande åtgärder mot naturolyckor i befintlig bebyggelse. Åtgärderna genomförs bland annat för att anpassa Sverige till de effekter som följer av ett förändrat klimat.
Skredriskanalys för Göta älv i förändrat klimat
SGI (Statens Geotekniska Institut) ska övervaka stabiliteten i Göta älvdalen samt göra en riskbedömning utifrån ett förändrat klimat, för vilka områden det finns en stabilitetsrisk. Myndigheten ska identifiera områden som är i behov av förstärkning.
Medverkande: SGI, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Sjöfartsverket, SMHI, Vattenfall.
Konsekvenser av en översvämning av Mälaren
MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) har fått uppdrag att analysera och bedöma vilka konsekvenser en översvämning i Mälaren medför för olika samhällssektorer. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 september 2011.
Areella näringar och turism
Under denna rubrik ingår:
• Skogsbruket
• Jordbruket
• Fiskerinäringen
• Rennäringen
• Turism och friluftsliv
Klimatanpassning inom livsmedelskedjan och dricksvattenförsörjningen
Livsmedelsverket har fått 19 miljoner kronor att arbeta med klimatanpassning inom livsmedelskedjan och dricksvattenförsörjningen. Arbetet ska pågå under en treårsperiod.
Med syfte att hjälpa konsumenter att göra miljömedvetna livsmedelsval har Livsmedelsverket fått i uppdrag att sprida kunskap kring livsmedelskedjans miljö- och klimatpåverkan. Detta ska göras genom t.ex. miljöanpassade kostråd som baseras på miljökonsekvensanalyser av olika livsmedelsgrupper.
Myndigheten har även fått ett samordningsansvar för dricksvattenfrågor på nationell nivå. Arbetet ska innefatta vattenkvalitet och vattenförsörjning utifrån kris- och beredskapsperspektiv samt klimatanpassning
Medverkande: Livsmedelsverket, centrala myndigheter, livsmedelsindustri och handel.
Sametingets livsmiljöprogram: "Eallinbiras"
Sametinget arbetar sedan februari 2009 med ett miljöprogram som syftar till rennäringens klimatanpassning samt en livskraftig och hållbar samisk livsmiljö.
Ökade kunskaper om klimatförändringarnas påverkan på skogsbruket
Skogsstyrelsen ska öka medvetenheten hos skogsägare och skogstjänstemän om klimatförändringarnas påverkan på svensk skog, om risker och möjligheter.
Naturmiljön och miljömålen
Under denna rubrik ingår:
• Landekosystem, biologisk mångfald och andra miljömål
• Sötvattenmiljön
• Östersjön och den marina miljön
Människors hälsa
Under denna rubrik ingår:
• Extremtemperaturer
• Ändrad luftkvalitet
• Hälsoeffekter av översvämningar, stormar, ras och skred
• Smittspridning
Förutsättningar
Under denna rubrik ingår de uppdrag och aktiviteter vars resultat används som underlag och förutsättningar för att studera klimatanpassning. Denna kategori fanns inte med i Klimat- och sårbarhetsutredningen.
Ny nationell höjdmodell
Lantmäteriet har fått i uppdrag att ta fram en ny rikstäckande höjdmodell med förbättrad noggrannhet och upplösning. Arbetet startade i juli 2009 och beräknas pågå i sju år, varav flygskanningen förväntas ta fyra år.
Höjdmodellen kommer att vara till nytta för myndigheter, länsstyrelser, kommuner och privata aktörer. Den kommer att användas som underlag för bl.a. kartering av översvämningar samt ras- och skredrisker.