Rubrikerna följer Klimat och Sårbarhetsutredningens indelning av klimatanpassningsarbetet, i sektorer.
Kommunikationer
Under denna rubrik ingår:
• vägar
• järnvägar
• sjöfart
• flyg
• telekommunikationer
• radio- och TV-distribution
Nationell plan för transportsystemet
Banverket (som sedan 1 april 2010 utgör den nya myndigheten Trafikverket, tillsammans med Vägverket) ansvarade för att tillsammans med övriga berörda ta fram en gemensam nationell plan för transportsystemet. Förslaget på nationell transportplan lämnades in augusti 2009 och den samlade effektbedömningen samt länsplanerna rapporterades i december samma år.
Regeringen har under våren 2010 fastställt den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet under perioden 2010-2021. Totalt kommer det att satsas 482 miljarder kronor på infrastrukturen under denna period.
Medverkande: Banverket, Vägverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket och regionförbund.
Risk- och sårbarhetsanalys för sjöfartssektorn 2009
Enligt förordningen om krisberedskap ska Sjöfartsverket årligen redovisa en risk- och sårbarhetsanalys inom sitt ansvarsområde. Föregående års rapport ”Risk och Sårbarhetsanalys 2009”, handlade huvudsakligen om risker för dammbrott i Sjöfartsverkets slussar i Trollhätte-kanal. I rapporten diskuteras även myndighetens förmåga att hantera dammbrott.
Medverkande: Sjöfartsverket, Sveriges Hamnar svenska TEN-A-hamnar fr.o.m Kapellskär sydvart t.o.m. Strömstad.
Sårbarhetsanalys av rullbanors bärighet och dagvattensystem
Luftfartsstyrelsen (som sedan 1 januari 2009 utgör Transportstyrelsen, tillsammans med Järnvägsstyrelsen, Sjöfartsinspektionen, Vägtrafikinspektionen samt delar av Länsstyrelsen och Vägverket) utförde 2008 en sårbarhetsanalys av rullbanors bärighet.
Analysen genomfördes utifrån ett framtidsperspektiv, där förhållanden för grundvatten och tjäle i marken är förändrade. Myndigheten undersökte även behovet av tidigareläggning av renovering av flygplatsers dagvattensystem, till följ av eventuell nederbördsökning i framtiden.
Tekniska försörjningssystem
Under denna rubrik ingår:
- elsystem och kraftpotentialer
- dammar
- värme- och kylbehov
- fjärrvärme
- dricksvattenförsörjning
Extrema väderhändelser och klimatförändringens effekter på energisystemet
Energimyndigheten rapporterade 2009 utredningen gällande energisystemens sårbarhet inför extrema väderhändelser som översvämningar, stormar, ras och skred. Man räknar med ett ökat slitage på produktionsanläggningar och energiinfrastruktur vilket kommer att påverka förutsättningarna för tillförsel och användning av energi.
I rapporten presenteras ett antal klimatanpassningsåtgärder, varav några är att:
• Utveckla metodik för riskanalysarbete på lokal och regional nivå
• Utreda behovet av att införa funktionskrav inom fjärrvärmeförsörjning
• Lyfta klimatanpassningsfrågan i de befintliga nätverk för kunskapsutbyte och samverkan som Energimyndigheten är verksam inom
• Som en del av arbetet med klimat- och sårbarhetsfrågor aktivt delta i Nationell plattform för arbete med naturolyckor och Klimatanpassningsportalen.
• Löpande sammanställa aktuell forskning kring klimatförändringens effekter i energisektorn och ge exempel på möjliga lösningar.
• Uppmuntra det regionala och lokala klimatanpassningsarbetet, samt ge stöd i form av expertkunskaper.
• Ta initiativ för att lyfta klimatanpassningsfrågan i de program där myndigheten finansierar forskning.
Bebyggelse och samhällsplanering
Under denna rubrik ingår:
- Översvämning av strandnära bebyggelse
- Ras, skred och erosion
- Kusterosion
- Byggnadskonstruktioner
- Samhällsplanering
Klimatanpassning i planering och byggande
Boverket fick i regleringsbrevet för år 2010 i uppdrag att utföra en fördjupad analys av hur tillämpningen av systemet för planering och byggande i kommunerna kan främja klimatanpassning i Sverige.
Analysen kompletterar den Boverket gjorde 2009 om hur plan- och bygglagstiftningen kan användas för att anpassa planering och byggande till kommande klimatförändringar.
Boverket utförde uppdraget i samråd med berörda myndigheter och intresseorganisationer. Resultatet redovisas i rapporten ”Klimatanpassning i planering och byggande” som publicerades december 2010.
Klimatanpassning
Boverket har under 2009 presenterat förslag på metoder för klimatanpassning vid fysiskt planering och byggande. Man syftar på åtgärder som förebygger, undviker och minimerar negativa effekter vid klimatförändringar.
Förslag ges på hur den fysiska planeringen och byggreglerna bör anpassas för extremare väderförhållanden med exempelvis frekventare stormar, ökad nederbörd och stigande havsnivåer.
Översvämningsfrågor i översiktsplaneringen
Boverket presenterade 2001 rapporten ”Översvämningsfrågor i översiktsplaneringen”. I rapporten redovisades hur översvämningsfrågan behandlas i fysisk planering där omfattningen av översvämningsarbetet hos kommunerna kartlades.
Det tillgängliga planeringsunderlaget för riskhantering vid översvämning studerades samt behovet av bättre beslutsunderlag.
På säker grund för hållbar utveckling
Sveriges Geotekniska Institut (SGI) publicerade 2006 rapporten ” På säker grund för hållbar utveckling". Rapporten innehåller förslag på handlingsplan för myndigheten, för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid ett förändrat klimat.
Areella näringar och turism
Under denna rubrik ingår:
• Skogsbruket
• Jordbruket
• Fiskerinäringen
• Rennäringen
• Turism och friluftsliv
Inga avslutade rapporter inom klimatanpassning i nuläget.
Naturmiljön och miljömålen
Under denna rubrik ingår:
• Landekosystem, biologisk mångfald och andra miljömål
• Sötvattenmiljön
• Östersjön och den marina miljön
Vattendirektiv och fysisk planering
Naturvårdsverket fick i uppgift att tillsammans med Boverket och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) ta fram en handbok för vatten. Vattenhandboken är tänkt att vara ett stöd och vägledning till Vattenmyndigheterna och övriga som jobbar med vattendirektivet.
Boverkets del i Vattenhandboken presenterades 2004 i rapporten ”vattendirektiv och fysisk planering”. Den handlar om hur vattenplaneringen kommer att påverka den fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen, samt hur fysisk planering kan användas för att bidra till att nå direktivets mål om god vattenstatus år 2015.
Medverkande: Näturvårdsverket, Boverket och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU).
Klimatförändringarnas effekter på svenskt miljömålsarbete
SMHI har tagit fram en rapport som kartlägger kunskapsläget om klimatpåverkan, klimatförändringar och deras effekter. Möjligheten att nå miljömål diskuteras samt behovet av gemensamt klimatunderlag. En gemensam analys föreslås för det fortsatta arbetet med klimatanpassning, åtgärder för utsläppsminskningar och andra strävanden.
Människors hälsa
Under denna rubrik ingår:
• Extremtemperaturer
• Ändrad luftkvalitet
• Hälsoeffekter av översvämningar, stormar, ras och skred
• Smittspridning
Klimatförändringar och folkhälsa
Statens Folkhälsoinstitut redovisade 2006 skriften ”Klimatförändringar och folkhälsa”. Den ger en allmän bakgrund till klimatförändringens hälsoeffekter nationellt och globalt.
Syftet var att öka medvetenheten och kunskapen om de hälsokonsekvenser som klimatförändringarna kan ge upphov till. En central fråga är hur sårbara samhällsgrupper kommer att drabbas.
Effekter av värmeböljor och behov av beredskapsåtgärder i Sverige
Socialstyrelsen redovisade den 1 april 2011 en rapport om effekter av värmeböljor och behov av beredskapsåtgärder inom vård och omsorg.
Rapporten redogör översiktligt för vilken kunskap som finns om effekterna av värmeböljor, vilken beredskap som finns i Sverige idag och vilka behov som har identifierats inför framtiden. De förslag på beredskapsåtgärder som ges är genomförbara redan idag, men också på längre sikt. En satsning på det preventiva arbetet bedöms som angeläget.
Bakgrunden är att klimatforskningen visar att vi kommer att få ett varmare klimat och att värmeböljor kan komma att drabba oss oftare och mer intensivt.
Smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat
Smittskyddsinstitutet fick i uppdrag att analysera smittsamma sjukdomars utveckling relaterat till klimatförändringar. Uppdraget redovisades till regeringen den 1 april 2011.
Myndigheten har tillsammans med Socialstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt tagit fram rapporten ”Smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat”.
I rapporten redogörs läget idag och åtgärder föreslås för att upprätthålla en god beredskap avseende smittskydd och andra motåtgärder.