Mars 2005 - Sträng kyla följd av plötslig vår

Vädret i Sverige var högtrycksdominerat under praktiskt taget hela månaden som var ovanligt solig, i södra Götaland t o m den soligaste sedan mätningarnas början 1983. Under månadens tre första veckor var nätterna extremt kalla för årstiden, vilket höll nere dygnsmedeltemperaturerna trots de soliga dagarna. Den 21-23, lagom till påsk, kom dock våren i stort sett samtidigt till större delen av landet, från Skåne, där den var flera veckor försenad, och ända upp till mellersta Norrland, där den var tre veckor tidigare än normalt. Högtrycksvädret innebar att det var ganska torrt i större delen av landet.

Temperatur och nederbörd

Temperatur i havet

Vattenstånd och vågor

Vattenföring, markvatten och grundvatten

Extremt kall inledning

Vårmånaden mars inleddes med allt annat än vårlikt väder. Skandinavien täcktes av en högtrycksrygg som gav klart och nattetid extremt kallt väder för årstiden.

Vinterns lägsta temperatur noterades sålunda i Gielas i södra Lapplandsfjällen den 1 med -39.7°.

I Idre-Storbo i norra Dalarna hade man samtidigt -39.1°, vilket är den näst lägsta marstemperatur som någonsin uppmätts i Svealand, medan den allra lägsta, -40.1°, uppmättes i Flötningen den 4 mars 1971.
 
Notabelt är också att Uppsala med -25.0° den 2 hade sin lägsta marstemperatur sedan 1942, då det var 0.4 grader kallare.

Endast i sydligaste Götaland var det till en början mildare, men där hade man i stället snöoväder den 1-2.

Efterhand försvagades högtrycksryggen i sin norra del, där en del fronter med lätt snöfall berörde fjällen, medan den förstärktes i söder, där det på många håll var mycket kallt.

Horn i södra Östergötland hade exempelvis minimitemperaturer på -22 till -29° under månadens första sex dygn.

Tillfälligt varmare och snöoväder

Den 6-7 drog ett lågtryck utanför Nordnorge tillfälligt upp varmare luft över främst västra Sverige, varvid temperaturen steg till 9° på flera håll i västra Götaland och sydvästra Svealand, bl a i Arvika, den 7.

Ett högtryck fick då sitt centrum vid Irland och havet norr därom, så att det blev fritt fram för kallare luft att åter strömma ner över landet. Den 11 passerade ett intensivt lågtryck österut över nordligaste Götaland.

Tillhörande snöfallsområde var mycket omfattande och berörde hela landet med undantag för den nordligaste delen.

Stora områden i ett stråk från västra Götaland över Svealand till mellersta Norrlandskusten fick därvid 15-25 mm i smält form.

Snön i förening med hård vind orsakade omfattande elavbrott samt stora trafikproblem i främst nordöstra Götaland samt östra Svealand och sydöstra Norrland.

Åter sträng kyla

Den 12 befann sig lågtrycket över Litauen och det snöade fortfarande, om än i mindre omfattning, i landets sydöstra delar.

Följande dagar rörde sig ytterligare ett par nya men svagare lågtryck åt öster över de södra delarna av Sverige.

Samtidigt bildades ett högtryck över norra Finland och och nätterna blev nu åter mycket kalla i norra Sverige.

Från den 12 till den 16 noterades sålunda minimitemperaturer på ner till -35° lokalt i norra Lappland. När lågtrycken i söder dragit bort kunde kalluften breda ut sig söderut, och den 15 var det exempelvis -24° i Film i norra Uppland.
 
Hela landet utom delar av Skåne var nu snötäckt. Ett nytt ganska intensivt lågtryck passerade österut över norra Götaland den 16 varvid tillhörande snöfallsområde gav 10-20 mm i smält form i delar av norra Götaland och Svealand.

I västra Götaland övergick snöfallet i regn när varmare luft tillfälligt fördes in den 17. I öster steg temperaturen samtidigt med hjälp av föhn till som mest 10° i Oskarshamn.

När lågtrycket passerat bildades åter ett högtryck över Skandinavien, varvid det ånyo blev mycket kalla nätter; Idre-Storbo hade exempelvis -35° den 19.

Äntligen vår!

Från den 21 försköts högtrycket söderut till södra Östersjön och blev sedan liggande över kontinenten.
 
Därmed öppnades en väg för varmare luft att leta sig in över Sverige. Den föregicks den 22 av ett snöfallsområde som passerade österut över Norrland.

De norra Lapplandsfjällen berördes under de följande dagarna av ytterligare ett nederbördsområde som huvudsakligen gav regn, varvid Katterjåkk fick hela 31 mm den 24.

I landet i övrigt var det samtidigt övervägande klart väder och med solens hjälp steg nu eftermidagstemperaturen snabbt. Den 21-23 gjorde därmed våren efterlängtad entré ända upp till mellersta Norrland.

Dit anlände den upp till tre veckor tidigare än normalt, i skarp kontrast till landets sydligaste del där den var rejält försenad.

Solig påsk

På skärtorsdagen den 24 var det 12.5° så långt norrut som i Piteå, den högsta marstemperaturen där sedan 1892.

I söder kulminerade värmen med upp till 17° i Markaryd och Målilla på långfredagen den 25 och i Säve-Skålvisered på påskaftonen.

Under påskdagen fördes lite kyligare luft ner över landet, men vädret var fortsatt soligt på de flesta håll månaden ut.

Värmen och solen tärde hårt på snötäcket som nu försvann på de flesta håll upp till sydöstra Norrland.