Klimatindikatorer

För att följa klimatets utveckling i Sverige har ett antal olika mått framtagits som på ett enkelt sätt beskriver ganska komplexa fenomen. Klimatindikatorerna är beräknade utifrån de observationer som sedan länge gjorts i Sverige av temperatur, nederbörd, vind, globalstrålning, havsvattenstånd, isutbredning, snö och vårflod.

SMHI har valt att använda begreppet klimatindikator för olika mått att följa klimatets utveckling baserat på observationer.  Utifrån t.ex. temperatur- och nederbördsdata runt om i Sverige beräknas årsvärden för olika mått. Årsmedeltemperatur, vinternederbörd och vegetationsperiodens längd är exempel på sådana mått. De kallas klimatindikatorer. Eftersom SMHI har långa mätserier av temperatur och nederbörd kan vi alltså följa hur klimatet har utvecklats fram till idag. Det finns även klimatindikatorer baserade på andra mätserier, t.ex. havsvattenstånd.

Klimatindikatorerna används för att kunna se förändringar och för jämförelser med andra länders indikatorer eller andra klimatanalyser. Förändringar sker relativt långsamt och de naturliga variationerna är stora. Ju längre mätserierna är, för att kunna beräkna indikatorerna som visar klimatets utveckling, desto bättre.

SMHI har tagit fram Klimatindikatorer över temperatur och nederbörd för Sverige. Indikatorerna sträcker sig från 1860 fram till idag och visar års- och säsongsvärden. Vegetationsperioden finns beskriven sedan 1961 för norra och södra Sverige med måtten start- och sluttidpunkt samt periodens längd.

Extrem nederbörd beskrivs med olika indikatorer med start från år 1900; medel av årets största dygnsnederbörd, antal observationer med dygnsnederbörd på minst 40 mm och årets största dygnsnederbörd i Sverige. Klimatindikatorn extrem arealnederbörd visar antalet fall med minst 90 mm nederbörd över 1000 km² under 24 timmar sedan 1930-talet.

Globalstrålning i Sverige visas som årsvärden från 1983 och baseras på data från åtta mätstationer.

Illustration globalstrålningen
Figuren visar den totala globalstrålningen årligen över Sverige sedan 1983 för åtta stationer i Sverige. Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp. Globalstrålningen är summan av strålningen direkt från solen och den diffusa strålningen från övriga himlen (dvs. solstrålning som sprids av molekyler och partiklar eller reflekteras av moln). Globalstrålningen uttrycks som kilowattimmar per kvadratmeter (kWh/m2). Sedan mitten av 1980-talet och fram till omkring 2005-2006 ökade den årliga globalstrålningen med nära 8 % i Sverige. Liknande tendens ser man i stora delar av Europa.
Förstora Bild

Klimatindikatorn geostrofisk vind består av fyra olika vindmått; årets geostrofiska medelvindhastighet, årets största geostrofiska vindhastighet, antal fall med geostrofisk vindhastighet > 25 m/s och potentiell geostrofisk vindenergi. Man kan välja ett av nio områden(trianglar) i Sverige och då se ett stapeldiagram över hur vinden har varierat sedan 1901. Geostrofisk vind är beräknad från lufttrycksobservationer och är en genomsnittlig vind inom triangeln opåverkad av markens friktion och därför betydligt större än vinden närmare jordytan. Geostrofisk vind används därför att det inte finns några långa homogena tidsserier av uppmätt vindhastighet.

Havsvattenstånd mäts vid ett flertal stationer längs Sveriges kust och mätserierna är långa. Klimatindikatorn Förändring i havsvattenstånd i Sverige visar utvecklingen som årsvärden sedan 1886 och är kompenserad för landhöjningen.

Klimatindikatorn Maximal isutbredning baseras på digitaliserade dagliga kartor över isutbredningen under vintern sedan 1957.

Illustration isutbredning
Figuren visar ett exempel på en av de klimatindikatorer som SMHI använder. Den visar den maximala isutbredningen (arealen) i Östersjön och uttrycks i kvadratkilometer (km2). Informationen kommer från kartor som visar isens utbredning och som produceras dagligen under vintern. Varje stapel representerar ett årsvärde för perioden 1957-2013 och figuren uppdateras årligen. Den svarta linjen visar ett utjämnat förlopp.
Förstora Bild

Klimatindikatorerna visas vanligen som stapeldiagram och det går att ladda hem data. Mer om klimatindikatorer