Januari 2019 - Stormig inledning av året

Året inleddes med att stormen Alfrida berörde hela Sverige och orsakade både högt och lågt vattenstånd. Stormen gav höga signifikanta våghöjder med en ny rekordnotering för Bottenhavet. Lågtryckspassager med milda sydvästvindar gjorde att avkylningen av ytvattnet gick långsamt och isen i Bottenviken pressades mot Finland. Mot slutet av månaden tog istillväxten fart och alla isbrytare togs i drift.

Mild första halva av månaden, sedan tog avkylning och istillväxt fart

Lågtryckspassager dominerade i början av månaden och dessa medförde milda västliga vindar. Därmed gick avkylningen av det varma ytvattnet långsamt. Kring den 10 passerade ett djupt lågtryck österut längst i norr och följdes av ytterligare ett lågtryck några dagar senare. Dessa lågtryck packade samman den lilla is som fanns till sjöss i Bottenviken, mot den finska kusten i norr.

Därefter började lågtrycken ta en sydligare bana och det blev betydligt lugnare och kallare väder över framförallt de norra havsområdena. Ostliga vindar drev ut is från finska kusten och isen växte även runt kusterna i Bottenviken och i norra Kvarken. Längre söderut var det mest fråga om istillväxt i skärgårdarna.

Den 21 blev Norra Kvarken överbryggad med is för första gången denna vinter. Därefter fortsatte istillväxten och i slutet av månaden var hela Bottenviken täckt med is. I allmänhet 5-30 cm tjock, men lokalt fanns tjockare isflak. I Bottenhavets skärgårdar var det vid samma tidpunkt mest tunnare is utmed kusterna, men i norra delen även stråk med 5-15 cm tjock is.

Längre söderut i landet förekom i slutet av månaden is mest i Östersjöns skärgårdar ned till Blekinge, medan Mälaren till största delen var täckt med 5-20 cm fast is. Även i Vänerns skärgårdar och vikar hade 5-15 cm tjock is bildats. 

Samtliga svenska isbrytare togs i bruk under slutet av månaden och bevakade därmed trafiken från Örnsköldsvik och norrut. Isbrytaren ALE tog hand om Vänertrafiken.  

Inga nya rekord noterades för ytvattentemperaturen under månaden.

Ytvattentemperatur i kustvatten januari 2019 (75 kB, pdf)

 Is och ytvattentemperatur i havet 31 januari 2019.
Karta över is och ytvattentemperatur i havet 31 januari 2019. Förstora Bild
 Is och ytvattentemperatur i havet 15 januari 2019.
Karta över is och ytvattentemperatur i havet 15 januari 2019. Förstora Bild

Vattenstånd

Januari inleddes med storm som gav både högt och lågt vattenstånd. Två lågtryck som passerade senare under månaden gav upphov till högt vattenstånd i norra Öresund. Under andra halvan av månaden var det mindre variationer i vattenståndet. Månadsmedelvärdet blev något över det normala på samtliga platser.

Den 1-2 passerade stormen Alfrida Sverige men redan på nyårsafton var det en kraftig sydvästlig vind som pressade vattnet i motsatt riktning. Vid årets inledning hade Kungsvik +73 cm och Skanör -79 cm. På nyårsdagen vred vinden mot norr samtidigt som den ökade. Längs västkusten pressades vattnet söderut och i Viken steg vattenståndet till +93 cm. På Östersjön pressade den nordliga vinden vattnet söderut och den 2 kulminerade det höga vattenståndet då både Skanör och Kungsholmsfort registrerade +110 cm vilket blev månadens högsta observationer. I Bottenviken sjönk vattenståndet och månadens lägsta observerades i Kalix med -99 cm.

Den 8-9 passerade ett lågtryck södra Sverige. Längs västkusten var det en nordlig vind som pressade vattnet söderut och i Viken steg det till +74 cm.

Den 10-11 berörde stormen Jan fjällkedjan och på Bottenviken var det en sydvästlig vind som pressade vattnet åt nordost. I Kalix steg det till +70 cm.

Den 14 befann sig ett lågtryckssystem öster om Sverige och på västkusten var det återigen en nordlig vind som pressade vattnet söderut och i Viken steg vattenståndet till +90 cm.

Under månadens andra hälft passerade några mindre lågtryck men det hände inte så mycket med vattenståndet utan det låg kvar på i stort sett oförändrade nivåer.

Vattenstånd vid 7 mätstationer i januari 2019 (140 kB, pdf)

Höga vågor

Under januari passerade flera lågtryck som gav upphov till höga vågor. De högsta i samband med stormen Alfrida.

Den 1-2 passerade stormen Alfrida norra Sverige. På västkusten observerades de högsta vågorna den 1 då det blåste en sydvästlig vind på 21 m/s. Vågbojen vid Brofjorden registrerade då en signifikant våghöjd* på 5,0 meter.

I de östra farvattnen observerades de högsta vågorna den 2 då vinden gått över till nord. På södra Östersjön blåste det 20 m/s och den signifikanta våghöjden vid Knolls grund steg till 5,7 meter. Detta var den näst högsta observerade våghöjden på platsen sedan mätningen startade 2011. Den högsta signifikanta våghöjden 6,0 meter observerades den 16 januari 2018.

På Bottenhavet var det en nordlig vind på 29 m/s. Vid Finngrundet steg den signifikanta våghöjden till 6,3 meter. Detta är ett värde som kan komma att justeras när icke-realtidsdata har hämtas in. Det tidigare signifikanta vågrekordet på Finngrundet är 6,4 meter från 1 november 2006. På den finska sidan av Bottenhavet registrerade man en signifikant våghöjd på 7,9 meter i samband med stormen Alfrida som i Finland hade namnet Aapeli. Detta är den högsta signifikanta våghöjden som har observerats i Bottenhavet.

Den 14-15 befann sig ett lågtryckssystem öster om Sverige. På västkusten var det en nordvästlig vind på 19 m/s och den signifikanta våghöjden steg till 3,3 meter vid Brofjorden. På Östersjön blåste det 16 m/s och vid Knolls grund steg den signifikanta våghöjden till 3,1 meter. På Bottenhavet blåste det 23 m/s och vid Finngrundet noterades en signifikant våghöjd på 3,6 meter.

Månadens andra hälft var lugnare och inga extrema våghöjder observerades under denna period.

*Signifikant våghöjd är medelhöjden för tredjedelen högsta vågor under tidsintervall som i dessa mätserier är 20-30 minuter. Avbrott i mätserierna förekommer.

Signifikant våghöjd vid Brofjorden januari 2019.
Signifikant våghöjd vid Brofjorden januari 2019. Förstora Bild
Signifikant våghöjd vid Knolls grund januari 2019.
Signifikant våghöjd vid Knolls grund januari 2019. Förstora Bild