Januari 2016 - Kallt länge men avslutningen mild

Mild start på året

Nyårsdagen var molnig och mild för årstiden i hela landet, förutom på Gotland där temperaturen låg strax under den normala. Nederbörd föll längs en front som hade tagit sig in från sydväst. Nederbördsområdet sträckte sig upp till mellersta Norrland och berörde främst inlandet. I södra Götaland kom regn eller snöblandat regn, längre norrut i huvudsak snö. Dalarna och östra Värmland fick på sina håll ungefär en decimeter nysnö.

Ett lågtryck på Norska havet gav hård vind i Norrlandsfjällen och medelvinden nådde på några bergstoppar stormstyrka.

Kallare luft österifrån

Ett mäktigt högtryck över nordvästra Ryssland närmade sig Skandinavien och betydligt kallare luft började röra sig in över Sverige natten till den 2. Från detta dygn ansågs meteorologisk vinter råda i hela landet.

Mindre mängder snöfall förekom här och var från Götaland upp till mellersta Norrland, främst i Östersjölandskapen då kalluften österifrån gjorde att snöbyar bildades över det varmare vattnet.

Kalluften över östra Europa fortsatte breda ut sig över Skandinavien och den 3 blev säsongens första nationella isdygn i Sverige, det vill säga ingen av mätstationerna i landet noterade en temperatur över 0,0°. Högsta uppmätta temperatur var just 0,0° på Utklippan i Blekinges skärgård och lägsta var -26,4° i Gielas i södra Lapplandsfjällen. Under eftermiddagen och kvällen drog ett snöfallområde in österifrån över Norrland.

Snöfall förekom på sina håll även den 4. Ett lite mer intensivare snöfallsområde berörde bland annat Medelpad och norra Hälsingland. Sänningstjärn i nordligaste Hälsingland noterade en dygnsnederbörd på 16,3 mm och en snödjupsökning med 27 cm.

Det var blåsigt i fjällkedjan med friska eller hårda vindar. Blåhammaren i Jämtlandsfjällen hade en medelvind på 30,6 m/s och byvind på 34,1 m/s som mest. Temperaturerna fortsatte peka nedåt och i Naimakka i nordligaste Lappland sjönk temperaturen till -32,1°.

Högtrycksrygg

En högtrycksrygg över norra Skandinavien gjorde att nordostliga vindar fortsatte svepa in kalluft över landet den 5 och längs ostkusten drog snöbyar in. Kraftigast var snöfallet i sydostligaste Götaland. Skillinge i östra Skåne noterade 23,6 mm nederbörd den 5. På mellersta Öland och i norra Uppland kom omkring en decimeter nysnö. Dygnets lägsta uppmätta temperatur var -35,5° i Kvikkjokk-Årrenjarka i mellersta Lapplandsfjällen.

Högtrycksryggen låg kvar den 6 och ingen större väderförändring skedde. Temperaturen sjönk till -40,6° i Naimakka och Vittangi. Även i Karesuando och Nattavaara visade termometern strax under -40°. Samtliga fyra platser är belägna i Lappland.

Lägsta temperaturen i Sverige på 15 år

Kylan höll sig kvar och den 7 sjönk temperaturen till -42,9° i Naimakka. Det var säsongens dittills lägsta temperatur och den lägsta i Sverige oavsett månad sedan 2001, när det var -44,0° i Storbo i norra Dalarna. Det var också den lägsta januaritemperaturen i landet sedan 1999, då januarirekordet på -49,0° tangerades i Karesuando. Den lägsta uppmätta temperaturen någonsin i Sverige är -52,6° i Vuoggatjålme i mellersta Lappland i februari år 1966.

Esrange utanför Kiruna noterade -40,3°, vilket också där var den lägsta temperaturen oavsett månad sedan år 2001 och en av de lägsta som stationen någonsin uppmätt. Lägsta temperatur i Esrange/Kiruna sedan mätningarna började 1898 är -43,3° grader den 27 januari 1999.

Temperaturen sjönk under -40° även i Nikkaluokta, Nattavaara, Karesuando och Vittangi. Den stränga kylan gjorde att flera tåg- och bussavgångar ställdes in i norra Norrland.

Över Götaland, Svealand och södra Norrland ökade molnigheten den 7 och områden med snöfall förekom.

Snöfall och mildare

Molnen dominerade den 8 vilket dämpade den värsta kylan. Ett lågtryck i sydväst närmade sig och tillhörande snöfallsområde rörde sig upp över Götaland mot södra Svealand och gav omkring en decimeter nysnö i Västergötland. I Skåne övergick snöfallet på sina håll till regn eller snöblandat regn.

En högtrycksrygg som sträckte sig in över norra Sverige gav fortsatt kallt väder den 9. Ett omfattande lågtrycksområde ute på Atlanten skickade in ett nytt nederbördsområde över sydvästra Sverige vilket följdes av mildare och disigare väder i Götaland. Längst i söder nådde temperaturerna upp i 2-4°.

Nederbördsområdet rörde sig norrut och berörde främst norra Götaland, Svealand och södra Norrland den 10. Det gav på flera håll 1-2 decimeter nysnö. Några platser i Dalarna och Värmland fick 20-25 mm i dygnsnederbörd.

Det omfattande lågtrycket på Atlanten befann sig den 10 över Brittiska öarna och skickade in ytterligare ett snöfallsområde över sydvästra Sverige under eftermiddagen och kvällen. Längs kusten hade det regninslag.

I fjällen tilltog vinden den 10-11 och på Blåhammaren nådde medelvinden 28,9 m/s och byvinden 32,9 m/s sent på kvällen den 10.

Morgonen den 11 täcktes en stor del av landet av ett snöfallsområde och högtrycksryggen i norr försvagades tillfälligt. Fram på dagen kom snöfallsområdet att beröra främst södra Norrland och delar av Svealand. Söderala i södra Hälsingland noterade en dygnsnederbörd på 39,8 mm och en snödjupsökning på 23 cm morgonen efter.

Längst i norr låg temperaturen mellan -20° och -10°, medan den i Götaland och södra Svealand var runt 0° eller några plusgrader. På Utklippan nådde den upp i 4,7°.

Sjunkande temperaturer

Temperaturerna i södra Sverige den 12 låg till en början kvar på runt 0° eller några plusgrader, men under kvällen sjönk de ner på minussidan i den kalla, nordostliga vinden vilket ledde till att våta vägbanor frös på.

Snöfallet över Svealand och södra Norrland mattades i allmänhet av, men höll sig kvar över Gästrikland och östra Svealand som fick 10-15 cm på sina håll. Där tilltog framåt kvällen även nordostvinden. Under eftermiddagen och kvällen nåddes södra Götaland av ett nederbördsområde tillhörande ett lågtryck väster om Danmark. Nederbörden i söder bestod i allmänhet av regn som övergick i snö.

Högtrycksbetonat och kallt

Ett lågtryck över sydvästra Ryssland rörde sig sakta åt nordost den 13 samtidigt som en kall högtrycksrygg växte in över norra Skandinavien. Fram på förmiddagen och resten av dygnet var det minusgrader i hela Sverige.
 

Nederbörden över sydligaste Götaland drog bort morgonen den 13 och snöområdet över Gästrikland, östra Svealand, Gotland samt norra Öland förflyttade sig sakta österut under dygnet. I övrigt var det mestadels uppehåll och molnigheten minskade. I Nikkaluokta sjönk temperaturen till -38,5° senare på kvällen.

Högtrycksryggen utvecklades till ett högtryck och gav kallt och klart väder på många håll i landet den 14. På morgonen uppmättes temperaturer runt -20° i inre Götaland, bland annat hade Jönköpings flygplats -20,4°. I Särna i norra Dalarna sjönk temperaturen natten till den 15 till -34,9°, vilket var Svealands lägsta inrapporterade temperatur i januari.

Högtrycket fortsatte att dominera vädret den 15 och Horn i Östergötland uppmätte på morgonen en minimitemperatur på -23,5°. Längst i norr ökade molnigheten vilket dämpade kylan. Skillinge i sydöstra Skåne var den enda station som rapporterade plusgrader detta dygn med sina 1,7°.

Det kalla vädret fortsatte och den 16 samt 17 blev båda nationella isdygn. Högst temperatur den 16 uppmätte Falsterbo automat som registrerade -1,4° och högst den 17 hade Hoburg med -0,9°. Sverige omgavs av flera lågtryck som gav snöfall här och var dessa två dygn.

I södra Sverige var det klart väder på många håll den 17 och natten till den 18 sjönk temperaturen i Hagshult i Småland till -23,7°, vilket var den lägsta uppmätta temperaturen i Götaland under månaden.

2-3 dm nysnö i västra Götaland

Ett lågtryck närmade sig i väst och dess tillhörande snöfallsområde nådde sydligaste Götaland den 18. Snöfallsområdet spred sig norrut och gav natten till den 19 stora mängder i västra Götaland, vilket orsakade problem i trafiken i Göteborg.

Mollsjönäs, som ligger strax nordost om Göteborg, noterade på morgonen en dygnsnederbörd på 45,7 mm och 33 cm nysnö som ökade snödjupet till 47 cm. Det var den största snödjupsökningen på ett dygn sedan stationen startade för 10 år sedan.

Göteborg och Fotskäl, som ligger sydost om Göteborg, rapporterade båda 24,4 mm nederbörd. Fotskäl uppmätte 25 cm nysnö. Stationen i Göteborg är en automat och där görs inga snödjupsmätningar. De närliggande stationerna Kärna, Bohuslän och Kållered, Västergötland fick 20 respektive 18 cm nysnö. I en del andra områden i västligaste Götaland kom omkring 1 dm nysnö.

Snöfallsområdet fortsatte österut över Götaland mot Gotland den 19 samtidigt som det mattades av. I Norrland förekom ett par områden med snöfall som rörde sig österut.

Fortsatt kallt

Den 20 befann sig lågtrycket över södra Östersjön och matade under dygnet in en del snöbyar över Gotland. Kalluften låg kvar över Skandinavien och sträckte sig ända ner till de östra delarna av Medelhavet. Dagtid var det minusgrader i en stor del av Sverige.

En högtrycksrygg gav fortsatt kallt och mestadels uppehåll i landet den 21. Mildare luft började så smått att smyga sig in och under kvällen bildades lokalt dis eller dimma i Götaland.

Efter en på många håll kall natt, då Vittangi i nordligaste Lappland hade -40,4°, följde den 22 åter en dag med mestadels uppehåll.

Ute på Atlanten fanns lågtryck som närmade sig och temperaturkurvorna började peka alltmer uppåt. Varmaste stationen i landet detta dygn var Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen som hade 1,4°. Näst varmast var Väderöarna vid Bohuskusten med 1,1°.

Mild Atlantluft

Ett splittrat snöfallsområde tillhörande en varmfront nådde landet tidigt på dygnet den 23 och rörde sig österut över Götaland, Svealand och södra Norrland. Längst i söder övergick snöfallet till regn på en del platser. Det kom inga större mängder. Nederbörden följdes i söder av mild och disig Atlantluft.

Fronten passerade mot nordost över norra Norrland den 24 och där bakom fanns områden med klart väder. I södra halvan av Sverige var dygnet dock gråmulet och på sina håll förekom dis eller dimma, längs västkusten lätt regn eller duggregn.

Det milda och gråmulna vädret i Götaland samt Svealand fortsatte den 25, då en ny varmfront med fuktig luft tog sig in över landet västerifrån. Dimma förekom på många håll i söder. Ett lågtryck ute på Norska havet gjorde att ett snöfallsområde drog in över västra Norrland under kvällen och gav där ett par millimeter i smält form.

Lågtryckstrafiken på Atlanten kom att ge blåsigt väder i framförallt Lapplandsfjällen de följande dygnen.

Mycket milt i hela landet

Snöfallsområdet över norra Norrland passerade österut den 26 och ett splittrat nederbördsområde passerade österut över södra Norrland, Svealand och Götaland under morgontimmarna. Det följdes av en högtrycksrygg som minskade molnigheten på flera håll. Plusgrader förekom ända upp till södra Lappland. Storlien/Storvallen i Jämtlandsfjällen noterade 5,6°, vilket var den högsta januaritemperaturen där sedan 1971 då det var 8,3° den 1 och 10 januari.

Den 25-26 var Sylarna på 1030 meters höjd i Jämtlandsfjällen varmast i landet med 7,5° respektive 8,0°. På den norska sidan uppmättes ännu högre temperaturer. Den varma luften pumpades in av lågtrycket Jonas, resterna efter ovädret som hade gett stora snömängder i östra USA några dagar tidigare. 

I Lapplandsfjällen nådde medelvinden i Stekenjokk 25,2 m/s och byvinden i Tarfala 35,8 m/s mitt på dagen den 26.

Under eftermiddagen kom ett nytt nederbördsområde in från sydväst och passerade Götaland, Svealand och södra Norrland under kvällen den 26 och natten till den 27. Vinden ökade i allmänhet och sent på kvällen nådde medelvinden på Vinga 17,6 m/s och byvinden på Väderöarna 21,9 m/s.

Delar av Halland och sydvästra Götaland fick 20-30 mm nederbörd. Ullared registrerade 29,8 mm. En del av nederbördsområdet rörde sig norrut över de östra och inre delarna av norra Norrland under dagen den 27. Molnen dominerade och mild luft fortsatte strömma upp över landet. Högsta inrapporterade temperatur för dygnet var 9,9° på Kalmar flygplats.

Lågtryck gav blåsigt väder

Ett djupt lågtryck från sydväst tog sig in över Sverige natten till den 28 och gav både nederbörd och blåsigt väder. Lågtryckets centrum passerade nära Måseskär som noterade en medelvind på 20,8 m/s och byvind på 25,6 m/s vid midnatt.

Områden i Halland och södra Västergötland fick återigen mest nederbörd. Morgonen den 28 hade det kommit upp till 20 mm i dygnsnederbörd där. Fotskäl i västligaste Västergötland fick sammanlagt 48,2 mm regn under de två dygnen. Det kom även omkring 20 mm i nordvästra Svealand. Gesunda i Dalarna noterade 24,3 mm.

Lågtrycket passerade österut över Svealand under förmiddagen den 28. Oskarshamn hade på morgonen en maximitemperatur 10,3°, vilket blev  månadens högsta temperatur. Längs kusterna i Götaland och Svealand blåste det omkring 20 m/s i medelvind på flera håll och i inlandet förekom byvindar över 20 m/s. Örskär i norra Uppland hade en medelvind på 24,9 m/s, det vill säga storm. Byvinden nådde på Hanö, Blekinge 31,2 m/s och i Eskilstuna, Södermanland 23,9 m/s.

Till kvällen gav en högtrycksrygg ganska klart väder på många håll i landet.

Rekordblåsigt

Den 29 drog ovädret Tor norrut på Norska havet, där det sedan stannade till och gav blåsigt väder i hela Sverige månaden ut. Byvindar över 20 m/s uppmättes på många håll i landet den 29-30.

Den 29 var det stormstyrka i medelvinden på Väderöarna (24,7 m/s) i Bohuslän och Stekenjokk (24,8 m/s) i södra Lapplandsfjällen. Allra mest blåste det dock på Blåhammaren i Jämtlandsfjällen som noterade 33,1 m/s, det vill säga orkan. Högst byvindar hade Blåhammaren med 40,0 m/s och Väderöarna med 33,2 m/s. 

Den 30 blåste det 43,8 m/s i medelvind på Stekenjokk, vilket är nytt Sverigerekord för januari. Det tidigare var 43,5 m/s på Stekenjokk den 11 januari 2005. Högsta byvinden på 48,9 m/s var inte något rekord. Det blåste storm i medelvinden på Blåhammaren (30,8 m/s) och Hemavan-Giertevarto (27,5 m/s).

Den 31 lugnade sig vinden i allmänhet något, men byvindar över 20 m/s förekom vid väst- och sydkusten samt i Lapplandsfjällen. Förutom längst i norr så var temperaturen också något lägre, men fortfarande över den normala.

Ett nederbördsområde rörde sig mot nordost över landet den 29-30 och den 30 passerade nya områden med nederbörd över Götaland, Svealand och södra Norrland. Den 31 berördes norra Norrland av ett snöområde som rörde sig åt sydost och försvagades. Mindre områden med regn och snö passerade över södra Sverige. På några platser i inre Götaland låg ett tunt snötäcke morgonen den 31. 

Temperatur och nederbörd vid 10 mätstationer i januari 2016 (365 kB, pdf)

Detaljerad tabell över temperatur och nederbörd vid 15 stationer i januari 2016 (89 kB, pdf)

Temperatur - Kallt i nästan hela landet utom sista veckan

På nyårsdagen var det varmare än normalt i större delen av landet, men sedan kom kylan och den 5-7 samt den 13 rådde temperaturunderskott i hela landet. Den sista veckan i januari tog mildluften överhand igen och den 26-27 samt 30 var betydligt varmare än normalt i hela landet.

Månaden var kallare än normalt i större delen av landet. Det milda vädret den sista veckan gjorde att månadsmedeltemperaturen blev 0,1°-0,5° över den normala i sydligaste Skåne, på Utklippan i Blekinge, i Stekenjokk i södra Lapplandsfjällen och på Brämön i Medelpad. Senast det hände att januari var kallare än normalt i hela landet var 1987.

För att hitta en kallare januari än årets så får man i Götaland, Svealand och södra Norrland i allmänhet gå tillbaka till 2010. För norra Norrland får man gå tillbaka till 2014 eller 2003.

 

Nederbörd - Både underskott och överskott

Mer än halva landet fick mindre nederbörd än normalt för januari. Underskottet var störst i västra och mellersta Norrland. I västra Norrland var januari 2014 torrare än årets och i mellersta Norrland var januari 2006 eller 1996 mer nederbördsfattig.

Något mer nederbörd än normalt kom i delar av västra Götaland, norra Sveland och delar av södra samt nordöstra Norrland. Förra årets januari var mer nederbördsrik än årets där.

Snötäcke

På årets första dag var det i allmänhet barmark längs kusterna upp till strax söder om Skellefteå samt i sydligaste Götaland, nordöstra Svealand och sydöstra Norrland. Kyligare luft och lätt snöfall gjorde att snötäcket sakta byggdes på och morgonen den 9 täckte det så gott som hela landet. De efterföljande dagarna smälte snön bort i delar av sydligaste Götaland, men den 20-24 var det återigen vitt på backen i hela landet.

Den milda Atlantluften gjorde sedan att snön smälte snabbt i söder och den 29 var det barmark upp till sydvästligaste eller mellersta Svealand. Morgonen den 31 låg ett centimetertjockt snötäcke på ett par platser i inre Götaland.

 

Solskenstid

Solskenstiden för januari var omkring den normala i hela landet. Det var inga topp- eller bottennoteringar bortsett från Karlskrona som började mäta så pass sent som 2009. Karlskrona fick sammanlagt 60 soltimmar. Stationens tidigare högsta notering från 2010 var 59 timmar.

Soligast hade Nordkoster med 66 timmar och på andra plats kom Karlstad med 63 timmar. De var tätt följda av Göteborg som hade 62 timmar och Norrköping med 61 timmar.

Åska

Januari är normalt sett en åskfattig månad och var så även i år med inga nämnvärda åskurladdningar i Sverige.

Förklaring till åsk- och blixtkartorna

Dygnsnederbörd över 40 mm januari 2016 (82 kB, pdf)

Medelvind över 21 m/s i januari 2016 (87 kB, pdf)