Januari 2014 – Kall och torr i norr

Mild inledning

Januari inleddes med att ett ihärdigt lågtrycksområde väster om Skandinavien som styrde vädret över Sverige under en dryg vecka. Med ihållande sydliga till västliga vindar fördes för årstiden varm luft upp över landet. I Götaland och Svealand hade man dygnsmedeltemperaturer på 2-8° men även upp längs hela Norrlandskusten låg dygnsmedeltemperaturerna på plussidan. Även i Norrlands inland hade flertalet stationer plusgrader någon gång under perioden och det var generellt 10-15° högre dygnsmedeltemperatur än normalt.

Regn och blötsnö

Flera nederbördsområden passerade över landet under den inledande varma perioden. Under kvällen och natten mellan den 2 och den 3 passerade det första nederbördsområdet åt nordost vilket gav mest nederbörd i Götaland och Svealand. De största mängderna på drygt 20 mm föll i Värmland och något mindre i Dalsland. Endast i den högsta terrängen i Värmland och Dalarna föll nederbörden som snö.

De kommande två dygnen fick nordligaste Ångermanland mest nederbörd. Blötast blev det i Torrböle där det sammanlagt kom nära 34 mm regn eller mycket blöt snö dessa dagar fram till morgonen den 5.

Dagen den 5 var något av en mulen mellandag innan nya nederbördsområden fördes upp söderifrån och berörde alla delar av landet i olika omgångar under den 6-9. De största nederbördsmängderna, i smält form, kom åter i Götaland och Svealand. I västgötska Fotskäl uppmättes 19 mm på morgonen den 8. Två dygn senare uppmättes hela 30 mm på samma plats vilket preliminärt blev månadens högsta uppmätta dygnsnederbörd.

Varmast i söder

Månadens första tredjedel var alltså en riktigt mild period. Allra varmast var det den 7 och 8. Månadens högsta temperatur noterades den 7 i Kristianstad där det som mest var 9,3°. Även i Barkåkra i nordvästra Skåne och i blekingska Bredåkra passerade temperaturen niogradersstrecket denna dag och detsamma skedde i Oskarshamn den 8.

Högsta temperaturen i Norrland uppmättes i Delsbo där temperaturen den 8 kom upp till 6,7°. Någon rekordvärme innebär dock inte dessa siffror. Upp till rekordnoteringarna för januari saknas ytterligare flera grader både i norr och söder.

Snötäckets förhållandevis ringa utbredning över landet förändrades knappt alls under den första dryga veckan. Främst var det det redan befintliga snötäckets tjocklek i Norrlands inlands som ökade med upp till två decimeter.

Rejält väderomslag

Den 9 började de stora temperaturöverskotten att dämpas något och från den 10 stabiliserades vädret med något lättande molntäcke och fortsatt sjunkande temperaturer som följd. Efter den milda inledningen på vintern blev det nu ett rejält väderomslag. Ett tydligt tecken på detta var till exempel att det i norra Norrland från den 10 till månadens slut noterades minimitemperaturer lägre än -30° alla dagar utom den 29.
 
Detta blev också starten för en lång period då det svenska vädret i huvudsak påverkades av ett högtrycksområde över nordligaste Sverige, Finland och västra Ryssland.

Det tillväxande högtrycket över Nordkalotten medförde nordliga till nordostliga vindar längs praktiskt taget hela den svenska ostkusten. Dessa kalla nordliga vindar över förhållandevis varmt vatten i Bottenviken, Bottenhavet och Östersjön skapade i sin tur en hel del ymniga snöbyar som på sina håll drog in över land.

Snökanoner av olika slag

Kraftigaste ”snökanonen” fick man vid Västerbottenskusten sydost om Skellefteå. Vid nederbördsstationen i Mårtensboda, ca 23 km inåt land från Skelleftebukten, gick snödjupet från noll den 9 till hela 85 centimeter på morgonen den 12. Samtidigt var dygnsmedeltemperaturerna i området under -10°. När det snöar vid så låga temperaturer blir snön mycket lätt och luftig. Så trots att det fortsatte att vara riktigt kallt så sjönk snötäcket ihop en hel del dagarna efter toppnoteringen och den 16 var snödjupet ”bara” 51 cm.

Dessa atmosfärens snökanoner är av naturen mycket lokala fenomen. Inne i centrala Skellefteå märktes den knappt av alls och vid den relativt närbelägna stationen i Bygdsiljum, ytterligare ca 25 km inåt land från Mårtensboda, ökade snödjupet inte mer än en knapp decimeter under samma period.
 

I framförallt västra och södra Götaland dröjde det ytterligare några dagar innan vintern skulle anlända på allvar. I stället drabbades man av ytterligare regn den 11. Mest föll det i Havraryd i Halland där det kom 17 mm. Även den 12 passerade ett nederbördsområde åt sydost över främst Götaland. I nordöstra delen föll nederbörden som snö medan det ännu var regn i sydväst.
 

Den 13 gav en högtrycksrygg uppehållsväder och en hel del gluggar i molntäcket även i söder. Men redan den 14 var det dags för nya snöfall i norra Götaland, Svealand och på sina håll längs Norrlandskusten. I exempelvis Lysekil och Uddevalla ökade det tidigare näst intill obefintliga snötäcket med 10 respektive 20 centimeter. Även i Hudiksvall och Härnösand blev snödjupsökningen omkring en decimeter. Den 15 fortsatte snöandet på sina håll i Svealand och Norrland och snödjupet ökade åter en dryg decimeter på många håll.

Den 16-17 tryckte en varmfront på nere i sydväst. Den lyckades aldrig avancera in över landet men gav en (hel) del nederbörd, främst snö, längs västkusten och i Skåne. Från Österlen och Linderödsåsen rapporterades snödjup på drygt 20 centimeter på morgonen den 18. Den 17 och 18 förekom snöbyar även utmed Östersjökusten från norra Götaland och norrut. På sina håll befarades nya snökanoner men några riktigt kraftiga snöoväder tog sig aldrig in över land.

Kall men lugn period

Från den 19 till den 26 var det en vädermässigt ganska lugn period. Lugnt och klart väder i januari innebär framförallt i norra Sverige sträng kyla och så blev fallet även i denna gång. Som nämnts tidigare låg de lägsta minimitemperaturerna under -30° under nästan hela perioden från den 10 till och med den 31. Därtill rådde temperaturer på under -40° vid ett flertal stationer den 18-20. Allra kallast var det den 20 då det som lägst var -42,7° i Karesuando. Detta var den lägsta januaritemperaturen i Sverige sedan 1999 då det var hela -49°, även då i Karesuando.
 

En lite speciell händelse som sannolikt också var kopplad till högtryck och kyla öster om fjällen och lågtryck med betydligt varmare luft ute på Atlanten inträffade i norra Lapplandsfjällen på kvällen den 24. Klockan 19 var det riktigt kallt med -36,6° i Nikkaluokta på 470 meters höjd. Samtidigt var det bara -1,0° uppe i Tarfala på 1150 meters höjd, det vill säga en skillnad på hela 35,6°. I horisontalled är avståndet mellan de båda platserna bara ca 18 km. Särskilt vintertid är det vanligt med kraftiga inversioner i fjällen då riktigt kall luft samlas nere i dalgångarna. Men en så stor skillnad som över 35° på knappt 700 meters höjdskillnad har aldrig tidigare uppmätts sedan SMHIs automatiska mätningar startade i Tarfala och på andra fjällstationer 1996. Frågan kvarstår om det rent av var plusgrader på Kebnekaises topp vid det aktuella tillfället.

Snö och blåst

Från den 27 började det högtrycksdominerade vädret att ge vika. Sverige befann sig i stället mitt emellan ett lågtryck över Brittiska öarna och ett högtryck med centrum över Kolahalvön. I söder avslutades därför månaden med friska sydostliga vindar. Varje dag från den 27 och månaden ut ökade snödjupen som mest med en till två decimeter på olika håll i Götaland och Svealand. Det kom alltså inga riktigt stora snömängder men i kombination med kraftiga vindar uppstod stora bekymmer för både väg- och tågtrafik under månadens sista dagar i söder.

I norr var avslutningen på månaden mindre dramatisk med ganska normala temperaturer och små nederbördsmängder. I fjällen fortsatte det vara ganska stora kontraster i temperatur med kyla i dalgångarna och betydligt högre temperaturer i högre terräng.

 

Temperatur och nederbörd vid 10 mätstationer i januari 2014

Detaljerad tabell över temperatur och nederbörd vid 15 stationer i januari 2014

Temperatur

Trots en 2-3 veckor lång period med högtrycksläge och minusgrader i större delen av landet blev månaden ändå något varmare än normalt i de sydöstra två tredjedelarna av landet. Norra Värmland fick de största temperaturöverskotten på drygt tre grader. Bara den nordvästra tredjedelen av landet blev kallare än normalt och på sina håll i Lappland var det drygt fyra graders temperaturunderskott.

I södra Sverige behöver man inte gå längre tillbaks än till 2009 eller 2008 för att hitta en varmare januarimånad. Däremot i Lappland har januari inte varit så kall sedan 2003 eller 1994, eller i vissa fall inte sedan den riktiga vargavintern 1987.

I det tidvis lugna och klara vädret i norr blev förstås även minimitemperaturerna riktigt låga. Allra kallast var det den 20 då det som lägst var -42,7° i Karesuando. Detta är den lägsta januaritemperaturen i Sverige sedan 1999 då det var hela -49°, även då i Karesuando.

I söder dröjde det till slutet av månaden innan det blev minusgrader även vid alla kuststationerna. Men till slut så fick vi fem så kallade nationella isdygn den 24-26 och den 30-31.
 

Nederbörd

I Norrland var det torrare och framförallt i fjällen mycket torrare än vad som är normalt. Årets januari blev till och med rekordtorr på sina håll i de nordvästra delarna av Lapplandsfjällen. Både Ritsem och Katterjåkk fick bara 1 mm i smält form och en så liten månadsnederbörd har aldrig tidigare uppmätts på dessa stationer i januari. I Ritsem har mätningarna bara pågått sedan 1981 men i Katterjåkk har nederbördsmätningar gjorts sedan 1973 och dessförinnan gjordes observationerna sedan 1905 i Riksgränsen där det heller aldrig noterats så lite nederbörd i en januarimånad. I östra delarna av Norrland var det annars torrare så sent som i januari 2009.

Sammanlagt under månaden fick Götaland och Svealand något mer nederbörd än normalt men man behöver inte gå längre tillbaks än till 2008 eller 2007 för att hitta en blötare januarimånad i dessa delar av landet. Även om det kom mer nederbörd än normalt i landets södra delar var de totala mängderna inte särskilt anmärkningsvärda. Däremot var nederbörd väldigt ofta förkommande på sina håll. Åtminstone i Letafors i Värmland samt i Malung och Andersviksberg i Dalarna kom det minst 0.1 mm nederbörd under månadens samtliga dygn.

Snö

Allteftersom temperaturen sjönk i Svealand och Götaland avancerade snötäcket sakta söderut med hjälp av de snöbyar som uppstod i de ostliga till sydostliga vindarna under den senare hälften av månaden. Det var dock inte förrän den 28 som hela landet var snötäckt för första gången denna vinter.

På sina håll längs Norrlandskusten innebar det torra vädret att snödjupet under månaden förblev relativt blygsamt. I exempelvis Vännäs och Piteå hade man inte mer än 10 respektive 8 cm snödjup som mest under månaden. I Piteå har det inte noterats ett så lågt maximalt snödjup i januari sedan 1930.

Månadens allra största snödjup observerades i Gördalen i nordvästra Dalarna. Morgonen den 31 uppmättes där ett snödjup på 117 cm.

Solskenstid

Till skillnad från sommartid så medför högtryck under vintern ofta mulet väder. Så var också fallet denna januarimånad framförallt över landets södra delar. I söder hade flera av SMHIs solstationer mindre än hälften av normal solskenstid. Vid flera av stationerna fick man till och med mindre än tio timmars solskenstid. För Lund där mätningarna pågått sedan 1983 innebär detta nytt bottenrekord. I norr var januari normalsolig eller något soligare än normalt, särskilt i fjällen. Soligast var det i Storlien som hade 52 timmar med solsken.

Åska

Som vanligt under en högtycksdominerad vintermånad förekom knappt någon åska. Endast över Götaland registrerades några enstaka blixtnedslag under månaden.

Förklaring till åsk- och blixtkartorna

Medelvind över 21 m/s i januari 2014

Dygnsnederbörd över 40 mm i januari 2014