Vintern 2021 - Mycket mild inledning och slut

Vintern 2020/2021 var inledningsvis en mycket mild historia. I samband med en stratosfärisk uppvärmning i början av januari försvagades den polära virveln och kylan avancerade sedan stadigt söderut. Första halvan av februari kopplade så Kung Bore ett järngrepp över landet, särskilt kallt var det då i den södra halvan. Flera nationella isdygn noterades och den meteorologiska vintern etablerades i hela Sverige. Från mitten av månaden tog mildluften alltmer över och den sista veckan var det så pass milt att ett nytt svenskt februarirekord noterades.

Temperatur - Mest normal utifrån nya normalperioden

Medeltemperaturens avvikelse från den normala, vintern 2021.
Medeltemperaturens avvikelse från den normala, vintern 2021 (normalperiod 1991-2020). Förstora Bild

Sammantaget blev vintern 2020/2021 utifrån den nya normalperioden 1991-2020 lite mildare än normalt i landets östra delar och lite kallare än normalt i västra Norrland. 

Vinterns högsta temperatur blev 17,0° och uppmättes i Kalmar i Småland den 25 februari i samband med mycket milt väder i främst Götaland.

Vinterns lägsta temperatur blev -39,7o i Nattavaara i Lappland den 14 januari. I Svealand blev vinterns lägsta temperatur -32,2° i Särna i norra Dalarna den 11 februari. För Götalands del var Horn i södra Östergötland kallast med -28,5° den 13 februari.




 

Jämförelse med tidigare vintrar i Sverige och globalt

Medeltemperaturer under vintern i Sverige och globalt
Stapeldiagrammet visar avvikelsen från ett referensvärde 1860-1900 för Sverigemedeltemperaturen under vintern (baserat på 35 stationer med mycket långa mätserier). Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio-åriga medelvärden. Linjen med prickar visar motsvarande utjämnade förlopp för den globala medeltemperaturen under vintern (data från CRU). Förstora Bild

När ett medelvärde beräknas för hela Sverige, baserat på 35 mätstationer spridda runt om i landet, blir vintern 2020/2021 den minst milda vintern som noterats sedan 2017/2018.

Medeltemperatur för Sverige

Nederbörd - Lokalt rekordblött i öster

Nederbörden i procent av det normala under vintern 2021.
Nederbörden i procent av det normala under vintern 2021 (normalperiod 1991-2020). Förstora Bild

Det blev en nederbördsrik vinter i landets östra delar där nederbörden huvudsakligen föll under december och januari. Lokalt var vintern här rekordblöt. Piteå (startår 1859) i Norrbotten, Holmön/Holmögadd (startår 1879) i Västerbotten samt Ölands södra udde (startår 1881) hade alla tre sin nederbördsrikaste vinter. 

Vinterns största dygnsnederbörd blev 65,0 mm och uppmättes i Nordanbäck i Ångermanland den 12 januari. Nästan lika mycket föll i Härnösand (startår 1858) den 21 januari då man uppmätte 59 mm där. För Härnösands del är det den största dygnsmängden i januari sedan åtminstone 1873.

I fjällen var det däremot torrt med lokalt mindre än 50% av normal nederbörd. Länge såg det ut att kunna bli fråga om rekord i Riksgränsfjällen men nederbördsförande vindar från väster under de sista dygnen omintetgjorde detta.

Vind - Stormfri vinter vid våra kuster

Byvindens avvikelse från det normala (1996-2015) under vintern 2021.
Byvindens avvikelse från det normala (1996-2015) under vintern 2021. Förstora Bild

Under den gångna vintern förekom inga stormar i södra Sverige, i norr har det i fjällen förekommit några tillfällen med storm i medelvind.

När det gäller byvinden var Tarfala i Lappland den station som noterade den kraftigaste byvinden på 48,3 m/s den 28 februari. Högsta medelvinden på 31,5 m/s registrerades däremot i ett annat blåshål, Stekenjokk i södra Lappland, samma dag.

Utanför fjällen var den högsta medelvinden 23,8 m/s vid Järnäsklubb i Ångermanland den 12 januari och den högsta byvinden 30,6 m/s ute vid Väderöarna i Bohuslän den 27 december.

Snö - Hela landet snötäcktes i februari

Vintern 2020/2021 inleddes snöfattigt men i januari bredde snötäcket efterhand ut sig. Särskilt mycket växte snödjupet i östra Norrland den 11-13 och den 21-23 i samband med intensiva snöoväder som gav stora mängder nysnö.

I södra Sverige var marken periodvis snötäckt efter trettonhelgen men det skulle dröja till i början av februari innan hela landet var snötäckt. Det vita guldet täckte sedan Sverige i drygt två veckor innan mildluft från väster såg till att snabbt smälta undan snön i söder. Vid utgången av februari var det barmark i princip i hela Götaland och södra Svealand.

I Riksgränsfjällen i nordvästligaste Lappland var årets vinter länge extremt snöfattig. I januari var Katterjåkks största snödjup 35 cm. För den kopplade mätserien Katterjåkk/Riksgränsen (startår 1904) är det bara januarimånaderna 1936 (32 cm) och 1931 (31 cm) som varit snöfattigare än årets upplaga. I Abisko (startår 1913), där vi har digitaliserade snödjupsdata från 1958 och framåt, har ingen januarimånad varit så snöfattig på minst 63 år.

Det största snödjupet under vintern på 168 cm uppmättes i Kittelfjäll i Lappland den 24 januari. 

Noterbart är att det lokalt i östra Norrland förekom ovanligt stora snödjup under både januari och februari. I Piteå (startår 1904) hade man sitt näst största snödjup i januari (110 cm den 23-24) efter januari 1938. Exakt en månad senare, den 23-24 februari, uppmättes åter 110 cm i Piteå vilket är det största februarisnödjupet sedan 1961 och det femte största som observerats där i februari.

December – Mycket milt i hela landet

December blev mycket mild i hela landet. Lokalt var månaden rekordmild. Bland stationer med långa eller medellånga mätserier var månaden rekordmild i Lycksele (Lappland, startår 1945), Överkalix-Svartbyn (Norrbotten, startår 1962), Luleå (Norrbotten, startår 1944) och Sundsvall (Medelpad, startår 1943). Även i Gustavsfors (Värmland, startår 1917) och Skagsudde (Ångermanland, startår 1964) var månaden rekordmild. Där delas förstaplatsen dock med 1924 respektive 2006. I Stockholm (startår 1756) var detta den tredje mildaste decembermånaden som observerats efter 2006 och 2015.

Inledningen av månaden var mycket solfattig men följdes sedan av några kortare perioder med en svag decembersol. På många håll var det dock, totalt sett, som bäst fråga om dussintalet soltimmar under månaden. 

Bortsett från Norrlandsfjällen och sydöstra Skåne var det en nederbördsrik julmånad. I Arvika (Värmland, startår 1945) och Blomskog (Värmland, startår 1964) var det en rekordblöt decembermånad. Det mycket milda väder som genomsyrade månaden gjorde att det bara undantagsvis föll nederbörd som snö i södra Sverige. Julafton blev grön söder om Västerdalälven. På juldagen och annandagen föll en del snö i Uppland och på inre Gotland vilket gav en viss julstämning där.

Januari – Lokala nederbördsrekord i öster

Det nya årets första månad bjöd på ett par rejäla snöoväder över främst östra Norrland där snödjupet växte till sig rejält. Vädret blev även mer vinterlikt än vi varit vana vid de senaste åren i januari. För Sverige som helhet får vi gå tillbaka till 2016 för att finna en kallare januarimånad.

Bortsett från ett mindre område i västra Bohuslän och fjällvärlden från Jämtland och norrut var månaden nederbördsrik. Över delar av östra Götaland och östra Norrland föll mycket mer nederbörd än normalt. Fem stationer med långa mätserier, Härnösand (Ångermanland, startår 1858), Forse (Ångermanland, startår 1901), Visby (Gotland, startår 1859), Västervik/Gladhammar (Småland, startår 1859) och Ölands södra udde (Öland, startår 1881), noterade alla en rekordblöt januarimånad. Därtill hade även den lite kortare mätserien Harstena (Östergötland, startår 1942) en rekordblöt januari.

Den 17 januari visade sig regnbågen i ett snötäckt Östervåla i Uppland.
Den 17 januari visade sig regnbågen i ett snötäckt Östervåla i Uppland. Gertrud Berg-Zilén. Förstora Bild

Solskenstiden var i allmänhet mindre än brukligt och i Östersund var månaden så solfattig att det bara fattades fem timmar från rekordet från 1984. Undantag fanns dock och både Karlstad och Storlien hade mer sol än normalt. För den sistnämnda var man bara sju soltimmar från solrekordet på 74 timmar från 1996.

Februari – Nytt svenskt februarirekord den 25

Månaden inleddes med kallt vinterväder i hela landet och den meteorologiska vintern hade från den 3 februari etablerat sig i hela landet.

Från den 4 bredde mycket kall luft ut sig över Sverige. Natten till den 5 blev ordentligt kall i söder med temperaturer på lokalt -20° i inre Götaland. Kallast i hela landet var det då i Horn i södra Östergötland med -26,6°. Den 6 samt den 8 till den 11 höll sig temperaturen under noll i hela landet vilket innebar att totalt fem nationella isdygn noterades. 

Den bistra kylan höll sedan i sig fram till den 12-13. Natten till den 10 var rejält bister i östra Svealand med som lägst -27,2° i Svanberga i Uppland, -24,7° ute på Ärna flygplats i Uppsala samt -22,5° i sörmländska Tullinge i Stockholm. Natten till den 13 uppmätte Horn säsongens lägsta temperatur i Götaland med -28,5°. Därefter sipprade något mildare luft in över landet och dämpade kylan dagtid. Det blev dock fortsatt kalla nätter även den 14 och den 15.

Mildväder med februarirekord

Från den 16 började mildluften från Atlanten trycka på alltmer. Under de efterföljande dagarna spred sig denna milda luft allt längre norrut över främst Götaland och Svealand. Avslutningen på den kalendariska vintern blev således mild eller mycket mild i landets södra halva. Med dagstemperaturer som på flera håll i Götaland nådde upp i 10° smälte snötäcket raskt undan. Samtidigt kunde den meteorologiska våren snabbt etablera sig över landets södra delar innan månadens utgång. Den 22 noterades fyra nya februarirekord i Göteborg, Skara, Visby och Hoburg. Tre dagar senare, den 25 var det ännu mildare i delar av Götaland. Allra varmast var det då i Kalmar i Småland där man med 17,0° noterade ett nytt svenskt februarirekord. Även i Lund, Visby, Ölands norra udde och Växjö, alla med långa mätserier, slogs tidigare februarirekord. I Visby blev rekordet således bara tre dagar gammalt. På månadens sista dag noterades ytterligare februarirekord. Denna gång i Karlstad, Örebro, Arvika, Gustavsfors, Östmark, Umeå och Landsort. I Östmark i Värmland slogs rekordet med hela fyra grader.

Jämfört med december och januari blev februari torrare eller mycket torrare än normalt i södra och mellersta Sverige. Särna (startår 1879) i norra Dalarna hade sin näst torraste februarimånad endast överträffat av februari 1890.