Metod för klimatanpassning i planeringen
Ett ändrat klimat gör att vi kan förvänta oss stigande hav och fler perioder med kraftig nederbörd, liksom fler värmeböljor. Detta innebär ökad risk för översvämningar vilka kan förstöra byggnader, vägar, och den allmänna kommunikationen i städer. Flera tusen översvämningsskador anmäldes till försäkringsbolag efter skyfallet 2014 till en kostnad på över en miljard kronor. Malmö stads nota för skyfallet 2014 beräknas landa på cirka 160 miljoner kronor. Kostnader för extremväder av detta slag förväntas öka i ett framtida förändrat klimat.
Klimatförändringar är därför något som vi måste räkna med och ta ställning till i samhällsplaneringen. Att klimatanpassa städer till de effekter som ändrat klimat innebär minskar riskerna avsevärt. När grönområden och vegetation i städer får större plats så bidrar de till att rena dagvatten, fördröja vatten vid skyfall, minska intensiteten av värmeböljor, samtidigt som de även gynnar biologisk mångfald. Malmö stad har valt att klimatanpassa den nya stadsdelen Hyllie genom att anlägga en stor grön park som ska lindra effekten vid skyfall. Malmö stad valde därför att utlysa en tävling där arkitektkontor fick ge sina bidrag till utvecklingen av parken.
Lär mer om Så klimatanpassades en park i Malmö
Stadsdelen Hyllie ska växa
Det har funnits planer på att utveckla Hyllieområdet ända sedan 60-talet. Arbetet tog fart i samband med att Citytunnelns tågstation i Hyllie blev klar 2010.
I Hyllie bor nästan 2000 invånare idag och cirka 8000 personer har sin arbetsplats i stadsdelen. När Hyllie är fullt utvecklat kommer det att finnas cirka 12 000 bostäder och lika många arbetsplatser. Den fördjupade översiktsplanen för södra Hyllie redovisar en övergripande bild där den föreslagna stadsdelsparken skall ligga centralt som en samlande, grön lunga i området. Den fördjupade översiktsplanen är framtagen av stadsbyggnadskontoret tillsammans med andra förvaltningar och är inte juridiskt bindande utan vägledande för arbetet.
Stadsdelsparken planeras bli cirka 64 000 kvadratmeter stor vilket motsvarar storleken av Folkets park i Malmö. Parken kommer att anläggas i flera etapper, och utvecklas i takt med att byggnaderna växer fram i området. Förväntad byggstart är år 2020.
Hyllies största park utlystes genom en tävling
Malmö stad valde att utveckla parken genom att utannonsera en tävling där arkitektkontor fick skicka in tävlingsbidrag. En projekttävling är en metod som kan användas vid upphandling. En projektgrupp på Malmö stad ansvarar för tävlingen som heter Hyllies största park och här nedan följer beskrivning av processen.
De första stegen - Dialog och delaktighet
Projektgruppen bjöd in till dialog med en fokusgrupp på 50 personer där fokusgruppen bestod av boende i och omkring Hyllie, berörda näringsidkare, byggherrar och tjänstemän som verkar i området. Syftet med dialogen är att få fram bosatta och andra aktörers idéer och tankar kring hur de vill att parken skall utvecklas. Dialogen genomförs i tre workshops där syftet är att låta de medverkande ge önskemål och förslag kring parkens utveckling samt rösta fram det som anses vara viktigast. Dialogen genomfördes parallellt med tävlingen.
Medverkande i fokusgruppen valdes ut för att efterlikna den demografiska ålderssammansättningen i området. Hänsyn har även tagits till könsfördelning samt boendeområde i val av deltagare. Detta utgjorde även grund för gruppernas sammansättning under workshopen.
Den första workshopen gick ut på att kartlägga drömmar och behov. Den andra workshopen förankrade drömmarna och behoven till aktiviteter samt rumsliga beskrivningar.
Utöver workshops med fokusgruppen hölls även en separat workshop med barn i årskurs fyra på en skola. Anledning till den extra workshopen är att säkerställa att barns röster vägs in i tävlingsprogrammet.
Under hösten 2018 hålls den tredje och sista workshopen där fokusgruppen får träffa de arkitekter som stått för det vinnande bidraget.
Framtagandet av tävlingsmaterialet
Resultatet från de två första workshoparna sammanställs i ett så kallat dialogmaterial. Dialogmaterialet används som ett obligatoriskt referensmaterial till tävlingsprogrammet. Det är projektgruppen på Malmö stad som ansvarar för att sammanställa dialogmaterialet samt att skriva ihop tävlingsprogrammet.
De arkitektkontor som deltar i tävlingen måste motivera hur de förhåller sig till dialogmaterialet samt de krav som Malmö stad lyfter fram för parken.
Tävlingsprogrammet vänder sig även internationellt
Projekttävlingen var en inbjuden tävling. Alla fick anmäla sig till en prekvalificeringsfas. Fyra tävlingslag valdes ut, som vick lämna in färdiga förslag. De inkomna bidragen ska lämna uppgifter om hur tävlingslaget ser ut, vad de har gjort tidigare, bra referenser, samt presentera ett koncept – det här vill vi med den här parken!
Urval och vidareutveckling av idé
Fyra lag valdes ut av projektgruppen på Malmö stad och varje lag fick då 300 000 kronor vardera att mer detaljerat utveckla idén.
Bedömning – anonymitet, expertgrupper och jury
När lagen vidareutvecklat deras idéer om parken fick nio stycken expertgrupper titta på bidragen. Lagen var anonyma för expertgrupperna och expertgrupperna bedömde bidragen utefter sitt expertområde. De olika expertområdena är följande: vatten, arkitektur, växtgestaltning, biologisk mångfald, temalekplats, social hållbarhet, drift och underhåll, trafik och ljus och ekonomi.
Efter att expertgrupperna sagt sitt så skickades materialet till en jury. Juryn bestod av fem personer: en från gatukontoret, en från stadsbyggnadskontoret och en från fastighetskontoret i Malmö stad samt två externa personer, den ena från Växjö kommun och den andra från en konsultfirma. Juryn träffades vid fyra tematiska möten där olika expertgrupper var delaktiga för att bidra med kunskap och stöd i juryns arbete.
I den avslutande workshopen deltog de arkitekter som valts ut för att rita parken i Hyllie tillsammans med fokusgruppen.
Krav om åtgärder för flera funktioner
Dialogmaterialet visar att vatten var något som fokusgruppen önskade skulle finnas i parken. Detta klingar väl med vad Malmö stad också vill prioritera. För fokusgruppen är vatten önskvärt ur ett rekreativt perspektiv - vatten att sitta vid och vatten att se ut över.
Tävlingsprogrammet ställde därför krav på att hantering av dagvatten och skyfall utnyttjas på ett förnuftigt sätt:
Dagvatten från kringliggande kvarter ska tas omhand och fördröjas i parken. Fördröjningsvolymen ska vara 1000 kubikmeter för att klara ett tioårsregn. I den södra delen ska vatten från ett hundraårsregn kunna tas omhand. En volym på 6000 kubikmeter ska vara nedsänkt i förhållande till kringliggande gator. Denna yta kommer att vara torrlagd och ska då kunna vara användbar som park förutom vid extrema regn då den ska tillåtas fyllas upp.
Fokus för vinnande bidraget
Det vinnande bidraget för parken i Hyllie innehöll inslag där människor tillåts vara delaktiga i parken, kanske hjälpa till att plantera eller sköta vissa delar. Det har också ett tydligt fokus på att samla aktiviteterna i en del av parken, ”Parkens hjärta”. Det vinnande förslaget har tagits fram av Nyréns Arkitektkontor och Ekologigruppen tillsammans med Linders plantskola, Marcus Abrahamsson Arkitektur och Luxera.
Konceptet för parkförslaget är: Framtidens park är aldrig färdig. ”De tänker sig inte att man skall planera-bygga-sköta, utan de tänker att man skall bygga i lager, kanske börja med bäcken, sen plantera små plantor sen får det växa, sen går man in och gallrar. Det är ett helt annat sätt att arbeta på, annorlunda och utmanande för oss”, beskriver Eva Delshammar, projektledare för tävlingen.
Bidraget var noga planerat i form av genomförbarhet, inte minst med tanke på vattnet med en väl genomtänkt dagvattenhantering. De har tänkt utifrån naturens förutsättningar och är därför en hållbar lösning.
Erfarenheter av tävling som metod
En tävling gör det möjligt att marknadsföra och få uppmärksamhet riktad mot den egna orten eller kommunen.
Tävling är ett upphandlingsförfarande inom lagen för offentlig upphandling som gör det möjligt att låta vinnande arkitekt få arbeta vidare med sitt förslag till färdiga ritningar.
Utmaningar med att anordna en tävling är att det är väldigt arbetsintensivt. I projekttävlingen för stadsdelsparken i Hyllie var 109 personer involverade (inklusive fokusgruppen). Därför är den här metoden mer lämplig vid större projekt där det är extra viktigt att saker görs ordentligt.
Klimatanpassning som resultat
Genom att utlysa en tävling med klimatanpassning i programmet blev resultatet en välplanerad, välgenomtänkt park utifrån naturens förutsättningar. Vatten lyfts fram i parken på ett väl genomtänkt sätt och en så kallad skyfallssänka ger breddningsmöjligheter med plats för 1000 kubikmeter dagvatten och ytterligare 6000 kubikmeter vatten kan fördröjas vid skyfall. Tävlingen bidrog till att samtal med många olika parter inkluderades vilket bidrog till både en känsla av delaktighet, men också en välplanerat multifunktionell park som resultat. Ytan som hanterar skyfall även kunna användas när skyfall inte inträffar. Samma plats blir på så vis både till för dagvattenhantering och rekreation. Att se flera åtgärder och ha en helhetssyn i alla sektorer gör att fler nyttor kan uppnås, något som projektledaren för tävlingen och en intern expertgrupp för vatten lyfter fram som A och O i klimatanpassningsarbetet.
Kostnader
Planeringsskedet
Kostnader för tävlingsbidragen är: 300 000 kronor vardera till de fyra lag som gick vidare.
100 miljoner kronor är satt som riktpris för entreprenaden i tävlingsskedet. Priset är satt för att visa på vilken kvalitetsnivå som efterfrågas. Politiskt beslut för parkens ekonomi kommer när parken har bearbetats.
I övrigt har inga oväntade kostnader tillkommit fram till att det vinnande tävlingsbidraget tagits fram.
Framtida kostnader
I en bearbetningsfas kommer parkens innehåll vidareutvecklas och justeras så att den kan skötas och underhållas på ett effektivt sätt. Samtidigt behövs ett politiskt beslut för byggnation av parken tas.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.