I framtiden väntas klimatförändringarna orsaka mer nederbörd, ibland i form av skyfall. Det leder till att översvämningsrisken ökar i många städer. I Karlstad, som i andra städer i Sverige, uppstår denna risk när stadens dagvattensystem inte klarar av att hantera de stora mängderna vatten. Översvämningsrisken förvärras av att Karlstad har områden som är låglänta och ibland saknar avrinning, vilket gör dessa områden i staden ännu känsligare vid kraftiga regn.
Skyfallsvägen som lösning mot översvämningar
En av gatorna i ett industriområde i Karlstad, Sågverksgatan, byggdes ursprungligen på 60-talet. Gatan och dess VA-ledningar var efter flera decennier i stort behov av att förnyas. I samband med projekteringen av den norra delen av gatan fick kommunen idén att klimatanpassa den delen för att minska översvämningsrisken. Lösningen blev den så kallade skyfallsvägen.
Hur fungerar skyfallsvägen?
Gatan är utformad så att vatten som det inte finns kapacitet för i dagvattenledningarna och som samlas på gatan avleds ytledes ut i Klarälven. Det förhindrar att fastigheter utmed gatan blir översvämmade. Utformningen har två huvudprinciper: att gatan är v-formad utmed gatans mittlinje, samt att gatan lutar in mot en lågpunkt på gatan. Utformningen gör att vattnet först rinner mot denna lågpunkt, där det finns en gång- och cykelväg som har byggts enligt samma princip. Gång- och cykelvägen leder vattnet vidare från lågpunkten till ett grön-/grusområde bredvid Klarälven. Vattnet rinner slutligen från grön-/grusområdet ut i Klarälven.
Fördelar
En traditionell bomberad gata (som lutar utåt) är utformad så att vatten leds bort genom gatans kanter. Skyfallsvägens v-form innebär däremot att gatan i sig används för att avleda vatten. Det ger gatan kapacitet att avleda större volym vatten jämfört med vad som kan avledas genom kanterna på en traditionell gata. Detta är särskilt fördelaktigt i områden med många hårdgjorda ytor, som bland annat industriområden, där stora mängder vatten behöver avledas på grund av bristen på infiltrationsmöjligheter. Sågverksgatan löper genom ett sådant område.
Nackdelar
Vid skyfall kan det vara svårt för trafiken att komma fram, då vatten samlas i gatans lågpunkt. Problemet bedöms emellertid inte vara så stort, då trafiken vid skyfall oftast stannar av.
Fler halkbekämpningsinsatser har behövt genomföras vintertid då vatten står kvar ut med gatans mittlinje och fryser till under vissa förutsättningar. Utlastning av snövallar behöver göras oftare än för andra gator, särskilt vid omväxlande temperatur. Överlag behövs en ökad beredskap på grund av riskerna för ishalka. Vidare ställs större krav på att brunnar rensas så inte vatten blir stående för länge i vägens mitt.
Utmaningar
Att omvandla en gata till en skyfallsväg innebär höga kostnader, då skyfallsvägens utformning kräver att gatan sänks samt anpassas till omkringliggande fastigheter. Karlstad omvandlade emellertid delar av Sågverksgatan till en skyfallsväg i samband med en ombyggnation och på detta sätt blev omvandlingen kostnadseffektiv.
Erfarenheter
Sedan färdigställandet av Sågverksgatan har inga fastighetsägare hört av sig om problem med vatten vilket vittnar om att åtgärden fungerar som planerat.
Kostnader
Den ordinarie ombyggnaden av Sågverksgatan, inklusive gatans VA-system, medförde en slutkostnad på 20,4 milj kr. Det inkluderar merkostnaden för klimatanpassningen på 1,5 milj kr.
Framtiden
Karlstads kommun menar att skyfallsvägen som koncept skulle kunna användas på andra platser i Karlstad om det visar sig att det ombyggda vägavsnittet fungerar i praktiken (och inte exempelvis orsakar problem vintertid). Flera industriområden i staden har gator och VA-system som behöver förnyas. Det gör skyfallsvägen till en tänkbar klimatanpassningsåtgärd för Karlstad, i samband med framtida förnyelser.
Fakta: Karlstad ligger i Klarälvsdeltat, där Klarälven delar sig i flera grenar som rinner igenom Karlstad och mynnar ut i Vänern. Detta gör staden känslig för översvämningar vid höga vattenflöden i Klarälven eller/och höga vattennivåer i Vänern. Skyfallsvägen är dock inte avsedd för att hantera dessa risker.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.