Översvämning vid skyfall kan ha stor påverkan på framkomligheten och andra viktiga funktioner och strukturer i samhället. Dessutom kan det innebära stora kostnader på grund av skador på fastigheter och byggnationer. I Botkyrka kommun gjordes en klimat- och sårbarhetsanalys som påvisade ett behov av att fördjupat kartlägga kommunens sårbarheter vid skyfall, gällande befintlig och ny bebyggelse. Detta gjordes genom en skyfallskartering, vilken är en förebyggande åtgärd för att identifiera platser där det kan krävas ytterligare konsekvensbeskrivningar. Dessutom ger den en indikation på var det behöver tas mer hänsyn genom förebyggande åtgärder, beredskapsplaner eller höjdsättning vid nybyggnationer.
Ett förändrat klimat ger ökning i skyfall
Klimatmodeller med hög detaljeringsgrad kan påvisa förändringar av lokala fenomen så som skyfall. En rapport från SMHI, publicerad 2017, visar att skyfall kommer att öka både i intensitet och i frekvens i Sverige. Dels visar resultatet att det kan förväntas att återkomsttiden för ett 20års-regn kommer att minska till sex till tio år under sommaren. På vintern kan denna återkomsttid komma att gå ner till två till fyra år. Detta bygger på en jämförelse mellan perioden 1961-1990 och scenarion för 2071-2100 och ger en indikation på sannolikheten för skyfall i framtiden.
En ökad frekvens och intensitet av skyfall i kombination med växande städer, med hårdytor och bebyggelse, innebär att sannolikheten för översvämning ökar. Som tidigare nämnts kan det ha stor påverkan på många samhällssektorer. Drabbas samhällsviktig struktur kan det blir stora och dyra konsekvenser. Det kan exempelvis påverka sjukhusområden, utrymningsvägar, elnätverk och vägnät, på kort men även lång sikt. I övrigt kan det innebära stora kostnader för privata företag eller personer som drabbas i och med driftavbrott, skador på fastigheter och annat.
Starten för en skyfallskartering
Botkyrka kommun antog år 2009 en klimatstrategi, som sedan dess väglett kommunen i deras klimatarbete. En klimat- och sårbarhetsanalys genomfördes år 2010 vilken påvisade vilka utmaningar kommunen hade gällande det förändrade klimatet. Därefter påbörjades ett arbete med att ta fram förfinat och fördjupat material för det analysen utpekat som svagheter i kommunen. Bland annat gjordes en så kallad lågpunktskartering för att kartlägga sårbara platser, då baserad på den gamla höjddatabasen. Processen fortsatte med att egen GIS-personal gjorde en kartering över ett testområde. I samband med den karteringen gjordes en kostnads- och nyttoanalys, som påvisade att en utförlig kartering skulle vara en bra investering. Vid det tillfället fanns dock inte tid att utveckla modellen ytterligare.
Utifrån ett av uppdragen i klimatstrategin, tillsammans med arbetserfarenheter från den dagliga driften på fältet, satte processen igång igen år 2015. Då kunde den nya höjddatabasen ge mer utförlig data för att uppnå en bättre kartering än vad den första gjorde. Tillsammans med en konsultbyrå inleddes arbetet med att ta fram en rörnätsmodell och en skyfallskartering, som täcker alla tätbebyggda områden i kommunen och ytorna där emellan.
Arbetsprocessen
Kommunen bistod konsultbyrån med det scannade materialet de hade, så som ritningar. Dessutom bidrog kommunens VA-enhet med erfarenhetsbaserat underlag över hur ledningsnäten är dimensionerade. Detta genom att uppskatta hur mycket ledningsnätet bruka tåla vid stora mängder nederbörd. Generellt sett har dimensioner för tioårsregn för ledningsnäten använts i karteringen. I de områden som brukar ha problem med översvämningar har de använt sig av dimensioneringar för femårsregn. I beräkningarna har de tagit höjd för att en del vatten rinner ut i ledningsnät, annat ner i marken och en del rinner i väg på ytan. Dessutom visar modellen var lågpunkterna finns och vart vattnet tar vägen när de fylls upp.
Resultatet från konsultbyrån presenterades med en modell där kommunen själva kan gå in och jobba med olika scenarion. Dessutom kan de gå in och ändra i modellen om de vill se hur planerad bebyggelse kan komma att påverka vattenmassornas rinnvägar. I karteringen används en upplösning på 4x4 meter. Utöver modellen, som de kan jobba i, har de även fått en välskriven rapport som i detalj beskriver vad det är man ser i modellen, då gällande de redan bebyggda områdena.
Kommunens ansvariga för karteringen har kontinuerlig kontakt med konsultbyrån som bistår med support. Supporten sker via möten, mejl eller telefon, beroende av behov. Genom denna tjänst kan de till exempel hjälpa till att granska de scenarion som byggts upp i modellen.
Karteringen ger ett bra underlag
Enligt kommunen var mycket av resultatet väntat även om det fanns några oväntade platser som utmärkte sig som riskområden. Materialet använder de mestadels internt för att kommunen själva ska få en uppfattning om hur kommande exploateringsprojekt kan påverka översvämningsrisken. Det har till viss del integrerats i översiktsplanen men har även funnits med i utveckling av detaljplaner i kommunen. Informationen från karteringen levererar de även till exploatörer för att kommunicera ut var det krävs åtgärder för att motverka risken för översvämning.
Ett exempel på när modellen används av kommunen är i planeringen för att öppna upp den kulverterade Tumbaån. I modellen kan kommunen se var det skulle finns risk för översvämning vid skyfall samt få en indikation på vart vattenmassorna skulle ta vägen om ån öppnas upp. Detta gör att kommunen i ett senare skede kan se över om de kan styra vattnet till platser där det lättare kan hanteras eller göra mindre skada. Ett sådant exempel är till en öppen grönyta. De har även satt byggstopp på vissa platser för att behålla dessa ytor öppna.
Fortsatt arbete utifrån modellen
2018 hade kommunen ännu inte gjort någon konsekvensbeskrivning i samband med skyfallskarteringen. Det finns planer på att en sådan ska utföras när resurser finns tillgängligt. En konsekvensbeskrivning kan innebära att identifiering av känsliga byggnader och annan struktur kombineras med karteringen. På så sätt kan en prioritering av åtgärder utföras, samt ge en indikation på hur omfattande anpassningsarbetet kan bli. Det går även att kombinera karteringen med en så kallad blåljus-karta för att förbereda utryckningsfordon på vilka vägar som kan bli svårframkomliga vid skyfall. Karteringen kan alltså användas till konkreta åtgärder men även som kunskapsbas för att skapa beredskapsplaner.
Att kommunicera ut resultatet
Resultatet har kommunen i dagsläget valt att inte kommunicera ut externt mer än vid dialog med exploatörer. En förenklad version av modellen har publicerats på kommunens interna sidor. Där har alla kommunanställda tillgång till en övergripande bild av vilka områden som är kritiska vid skyfall. Resultatet som syns här indikerar vattenmängder i intervall och ger inga specifika siffror. Detta ger kommunens anställda som jobbar med olika frågor en första uppskattning av läget i de områden som är av intresse. Syftet är att den förenklade versionen ska fungera som en indikation i ett tidigt skede för att konsulter eller VA-enheten inte ska behöva kopplas in från början. I den förenklade versionen finns även hänvisning till rapporten för att kunna fördjupa sig i materialet samt en hänvisning till den ansvariga avdelningen.
De som jobbar aktivt med modellen på VA-enheten anser att övriga avdelningar på kommunen har gett positiv respons på resultatet. Genom att kommunicera ut konsekvenserna av de scenarion som visas i modellen förstår de flesta att det måste tas med i planeringen. Även externa aktörer, så som exploatörer, tar in informationen som ges i relation till modellen.
Utmaningar och erfarenheter
Kommunen har inte stött på några större utmaningar vid framtagandet av modellen. Samarbetet med konsultbyrån fungerade bra och resultatet var vad de önskade. En utmaning i processen var att kunna skapa ett hanterligt material att lägga ut på de interna sidorna. Resultatet från modelleringen ligger i en tung fil vilken inte kan publiceras i sin helhet. Utmaningen låg då i att förenkla resultatet utan att förvanska innehållet. I dagsläget har de en fungerande bildfil dock med små buggar.
Som i mycket av det klimatanpassningsarbete som görs av kommuner menar Botkyrka att det är viktigt att få politiskt mandat för sitt arbete. Det är även viktigt att klimatarbetet, så som skyfallskarteringen, är väl inarbetat i allt från översiktsplanen, till detaljplaner och i de specifika uppdrag som ges. Detta för att minimera de intressekonflikter som kan uppstå och att alla berörda parter är väl införstådda i vikten av att jobba med klimatstrategiska frågor.
Erfarenheter från Kristinehamn
Kristinehamns kommun genomgick en liknande process som Botkyrka. En risk- och sårbarhetsanalys tillsammans med erfarenheter från andra städer gav incitament att påbörja arbetet med en skyfallskartering. Våren 2014 fanns ett uppdrag på gång för att inleda en kartering. Dock hann skyfallet före och Kristinehamn drabbades av stora översvämningar. En av erfarenheterna från översvämningen var att gator i sluttningar blev vattenleder vilket gjorde det svårt för räddningstjänst att komma fram. Detta var de inte förberedda på då.
En kartering utfördes senare samma år, efter översvämningarna. Resultatet från modelleringarna i karteringen har jämförts med de översvämningar som var och de har visat sig stämma väl överens. De värst drabbade områdena hade antagligen utpekats som riskområden i karteringen om den gjorts innan.
I nuläget jobbar Kristinehamns kommun med att ta fram en översvämningsstrategi där skyfallskarteringen har använts. Den består av en sammanvägning av sannolikheter och konsekvenser för att ge en fördjupad analys av översvämningsrisker i kommunen. Kommunen har inte kommunicerat ut resultatet av karteringen ännu men målet är att detta ska bli tillgängligt för allmänheten. För att kunna kommunicera ut resultatet vill de först ha ett bearbetat material med pedagogiska förklaringar på plats, då rådatan i sig inte säger särskilt mycket. Det är viktigt att ge folk information för att det ska vara till hjälp och inte för att skrämma, vilket kan hända om de får dra sina egna slutsatser utifrån rådatan.
Vidare påpekar Kristinehamns kommun att karteringen ska ses som ett verktyg men behöver kompletteras med annat underlag och lokal kunskap ända ner på objektsnivå. Utan dessa komplement kan endast övergripande slutsatser dras. Det är även viktigt att komma ihåg att karteringen inte får fram sanningar utan istället visar möjlig påverkan vid skyfall.
Finansiering
Karteringen för Botkyrka togs fram av konsultbyrån vilken då kostade ungefär 200 000 kronor (2014). Det som har varit vanskligt är att kommunens ansvarige inte jobbar med denna modell kontinuerligt vilket gör att det ofta krävs extra arbetstid för att komma in i arbetssättet. När nya byggnationer planeras måste en ny beräkning köras i modellen för att få en ny kartering.
Rullande kostnader är support för programvaran och den arbetstid det går åt att jobba i modellen. Kommunen vill lägga in flera vattenkarteringar, så som spillvattennät, i programvaror från samma leverantör vilket gör att de då kan lägga in samtliga supportkostnader i en samlad budget. Botkyrka kommun tycker att det har varit en bra investering då de nu har ett bra digitaliserat underlag för att fortsätt arbetet.
Att tänka på
- Det är viktigt att ha ett väl inarbetat klimatstrategiskt arbete som grund, från översiktsplan till uppdrag.
- Starta med en klimat och sårbarhetsanalys för att se om en skyfallskartering är det som bör prioriteras av din kommun.
- Rådata från en kartering ger i sig inte mycket information utan behöver sambehandlas med fakta från kommunens övriga datakällor. Den bör främst ses som ett av flera verktyg i utvecklingsarbetet.
- Data från karteringen är en färskvara och kan inte användas under hur lång tid som helst.
- En bra utförd kartering kan ge stor hjälp för att förstå vattenflödenas väg i städerna.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.