Skydd och skötsel av natur i ett förändrat klimat, fördjupning

Länsstyrelsen i Västra Götalands län arbetar för att klimatanpassa skydd och skötsel av naturområden. En mall med förslag på klimatanpassade åtgärder vid skötsel av naturreservat har tagits fram. Länets salta strandängar har analyserats i relation till stigande havsnivå och behovet av att möjliggöra förflyttningar inåt land. Länsstyrelsen informerar också om invasiva arter och håller kurser om hur skyddsvärda träd kan begränsa klimatpåverkan.

Klimatanpassning och naturmiljö

Länsstyrelserna har i uppdrag att samordna och driva klimatanpassnings-arbetet i respektive län. Regionala handlingsplaner för klimatanpassning togs fram 2014. De beskriver nuläge, problembild och åtgärder utifrån olika teman. I Västra Götalands län har länsstyrelsen en intern grupp som arbetar med planering och samordning för klimatanpassning. Deltagarna i gruppen representerar ett flertal av Länsstyrelsens enheter och ett temaområde är Naturmiljön.

Äldre ekar och gräsmark
Natura 2000-område med ädellövskog i naturreservatet Skansen Läckö, Lidköpings kommun. På bilden ses äldre ekar. Foto Camilla Finsberg, Länsstyrelsen

Stabila ekosystem är en förutsättning för de tjänster naturen bistår oss med. Ett väl sammanhållet nätverk av biologisk mångfald i naturmiljön ger också bättre förutsättningar för att möta klimatförändringarna och minska de negativa effekterna. Sammanhängande system av olika naturtyper, så kallad grön infrastruktur, är därför ett viktigt område att arbeta med. Ett annat prioriterat område är ekosystemtjänster och hur de kan begränsa negativ klimatpåverkan, inte minst inom tätorterna. Länsstyrelsen arbetar för att öka kunskapen internt och till kommunala tjänstemän.

Grön infrastruktur i skyddade områden

Projektet ”Skyddad natur i ett förändrat klimat” bedrevs 2012-2014 i syfte att tydliggöra hur arbetet med skydd och skötsel av naturområden behöver anpassas till ett förändrat klimat. Som en del i projektet analyserades de skyddade naturområdenas geografiska fördelning. Därefter togs förslag på åtgärder fram för att uppnå ett mer sammanhängande system av olika naturtyper. En fungerande grön infrastruktur möjliggör för olika artgrupper att kunna förflytta sig i landskapet vid ett förändrat klimat.

Hotade strandängar

Strandängarna längs Bohusläns kust var en av de naturtyper som valdes ut för närmare studier. Det är öppna marker som formats av slåtter och bete. Salta strandängar är en biologiskt sett mycket viktig miljö. Här lever en stor mängd växter och djur, varav många är rödlistade, vilket innebär att deras förekomst är hotad.

Havsstrandäng
Havsstrandäng i naturreservatet Trälebergskile, Lysekils kommun. Foto Camilla Finsberg, Länsstyrelsen

En GIS-analys visade att länets salta strandängar idag ligger till 65 % inom naturreservat, nationalparker eller Natura 2000-områden. Det utgör dock inget skydd när havets nivå stiger till följd av ett varmare klimat. En analys av en beräknad höjning av havsnivån med 1 meter visade att 85 % av de salta strandängana då kommer att ligga under vatten. Det oroande resultatet ledde till en studie över var havsstrandängarna kan inta högre marklägen när havet stiger, hur stor potentiell areal som finns och vilken markanvändning de potentiella arealerna har idag. Slutsatserna från studien visade att det idag finns tillräcklig potentiell areal för de salta strandängarna att förflytta sig inåt land när havsnivån höjs. För att det ska vara möjligt krävs dock en aktiv landskapsplanering i god samverkan mellan markägare, kommuner och myndigheter.

Klimatanpassning av skötselplaner

Inom länets närmare 500 naturreservat finns ädellövskogar, olikåldrade barrnaturskogar, myrkomplex och naturbetesmarker. Naturreservaten har alltså hög andel värdefull natur och är kärnområden för bevarande av biologisk mångfald. För att syftena med naturreservaten ska uppnås finns en skötselplan med prioriterade åtgärder för varje naturreservat. I ett klimat som förändras med högre temperaturer, ökad nederbörd och minskad tjäle behöver skötselåtgärderna i naturreservaten revideras. Den skötsel som tidigare bedömts som mest lämplig kan behöva anpassas till nya omständigheter.

Ädellövskog med stenar i förgrunden
Ädellövskog i Vågsäters naturreservat, Munkedals kommun. Foto Camilla Finsberg, Länsstyrelsen

Länsstyrelsen har därför tagit fram en modell för klimatanpassade skötselplaner. Femton tänkbara klimatförändringsproblem identifierades med förslag till åtgärder. En checklista finns tillgänglig som nu ingår i en ny mall för skötselplaner. Den används både vid framtagande av nya och vid revidering av gamla skötselplaner. Ett antal prioriterade skötselplaner har också reviderats inom projektet.

Så genomfördes projektet

Projektet påbörjades 2012 och avslutades 2014. Det finansierades via Länsstyrelsens budget för klimatanpassning. En projektanställning på naturvårdsenheten skapades för att arbeta med projektet. Den totala kostnaden för projektet uppgick till 1.2 miljoner kronor, främst lönekostnader men det fanns även utrymme för vissa resor och deltagande i en europeisk konferens.

Fortsatt arbete

Med 2016 års medel för klimatanpassning genomför Länsstyrelsen kurser om skötsel och förvaltning av träd. Kurserna ska också öka insikten om hur träd kan begränsa klimatpåverkan och samtidigt stärka den biologiska mångfalden, inte minst i tätorterna. Målgruppen är kommunala planerare, parkförvaltare, vägtekniker och kyrkogårdsförvaltare.

Flera invasiva arter ökar i utbredning till följd av ett varmare och blötare klimat. Flera aktörer i samhället behöver ta ansvar för att bekämpa dessa aggressiva arter. Länsstyrelsen använder därför webb och pressmeddelanden för att informera om ett antal invasiva arters spridningsförmåga och hur man kan bekämpa dem. 

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.