Karlstad är byggt i ett låglänt deltaområde där Klarälven mynnar ut i Vänern. Läget har varit en förutsättning för stadens historiska utveckling men medför också översvämningsrisker. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har utsett Karlstad till ett av de 18 områden med betydande översvämningsrisk i sjöar och vattendrag. I Karlstads fall omfattar den betydande risken för översvämning både Klarälven och Vänern, som skulle kunna drabba stora delar av staden.
Värmlands centralsjukhus ligger i Karlstad, och intill Klarälven. Vid ett 100-årsflöde, motsvarande 2,3 meter över älvens normala nivå, skulle delar av sjukhuset översvämmas. Då skulle vitala funktioner kunna slås ut och patienter skulle behöva evakueras. Redan vid ett 50-årsflöde skulle sjukhusets verksamhet påverkas av översvämning i lågt liggande delar. Utöver hotet från Klarälven och Vänern fanns det risk för översvämning till följd av skyfall eftersom dagvattensystemet visat sig vara underdimensionerat.
Helhetsgrepp om centralsjukhusområdet
Region Värmland, som har ansvar för sjukhuset, utredde hur sjukhuset bäst skulle kunna skyddas samtidigt som kommunen började planera en gång- och cykelbana utmed älven. Eftersom en skyddsvall också behövde dras längs älven föddes idén om en kombinerad lösning.
I projektet ingår en skyddsvall mot Klarälven, förbättrad dagvattenhantering och en gång- och cykelbana som ökar trafiksäkerheten. Lösningarna kompletterar varandra så att översvämningsskydd och tillgänglighet säkerställs med lösningar som är kostnadseffektiva och håller under lång tid.
Projektets genomförande
Projektet har varit ett samverkansprojekt mellan Region Värmland och Karlstads kommun. Det påbörjades under 2010 med en första rapport, ”Åtgärder mot översvämning CSK”. Därefter har flera översvämningsprogram och utredningar utförts. Exempelvis ingår åtgärden i ett beslutat översvämningsprogram i Karlstads kommun.
SMHIs beräkningar för flöden i Klarälven var grund för analyser. Karlstads kommun använde klimatscenariot RCP8.5, som visar på fortsatt ökande utsläpp av växthusgaser, i samtliga av sina analyser. Detta eftersom sjukhuset, som är en samhällsviktig funktion, ska kunna klara omfattande klimatförändringar. Skyddsvallen är dimensionerad för att klara beräknat högsta flöde för Klarälven, vilket i stort sett motsvarar ett dammbrott i Höljes eller ett 10 000-årsflöde. Det flödet skulle motsvara en nivå på ca 47,81 meter (RH2000), och översvämningsskyddets övre kant är på 48,01 meter (RH2000). Samtidigt ska regn som faller på sjukhusområdet kunna pumpas bort även när vattennivån i älven ligger högre än området innanför.
Det var en hel del arbete med ansökningar innan byggnationen kunde börja. Där ingick en miljökonsekvensbeskrivning, teknisk beskrivning samt en rad undersökningar för bland annat naturvård, buller, vibrationer, geoteknik, markföroreningar med mera. Dombeslut från Mark- och miljödomstolen kom 2014 och upphandling av entreprenör färdigställdes 2016. Därefter påbörjades arbetet med översvämningsskyddet som stod klart 2018. En mängd kompetenser var involverade från kommunen och regionen och en konsult var projektledare.
För att nå bättre samverkan och förankring hos de närboende skapades bildmontage och grafiska illustrationer av hur de färdiga lösningarna skulle se ut. Det fanns inget motstånd mot genomförandet av projektet bland de närboende eftersom det sågs som en nödvändighet av de boende som deltog i samverkan. De ämnen som togs upp handlade främst om huruvida ett ännu större område skulle kunna skyddas, trädfällning och trafikomledningar under byggarbetstiden.
Översvämningsskyddets funktion
För att göra vallen vattentät har en spont installerats vid skyddsvallens kant, i riktning mot Klarälven. Detta för att hindra vatten från att tränga sig under och igenom vallen under normala vattennivåer i älven. Vid högre flöden fungerar vallen som ett skydd mot stora vattenmängder som annars skulle resultera i översvämningar på sjukhusområdet. På sjukhussidan av sponten har dränering installerats för att transportera bort det lilla vatten som kommer krypa under sponten och det vatten som kommer inifrån sjukhusområdet. Längs älven har gång- och cykelbanan byggts ovanpå vallen vilket bildar stöd åt sponten.
Det underdimensionerade dagvattensystemet på området förstärktes och byggdes ut för att få kapacitet för 10-årsregn. Förbättringarna omfattar dagvattenmagasin, nya dagvattenledningar, breddningar mellan befintliga system och infiltration vid hårdgjorda ytor. Med dessa ytvattenstråk och dagvattenmagasin uppskattas även 500-årsregn kunna ledas bort utan att skador på bebyggelse eller allvarlig störning av verksamheten uppstår.
Dagvattnet släpps ut i Klarälven genom skyddsvallen med självfall så länge älven är lägre än marken innanför vallen. Vid högvatten som går högre än dagvattenutloppen kommer backventiler automatiskt slå till och dagvattnet ledas till tre pumpstationer som pumpar dagvattnet till älven. Utlopp från pumpstation till älv sker via självfallsledningen. Från pumpstation finns en breddning av dagvatten till intilliggande dagvattenmagasin. Detta möjliggör att pumpar kan hantera korta intensiva regn. Inspektion av ledning utförs en gång per år.
Alternativa lösningar på översvämningsskydd som diskuterats var olika typer av temporära vallar som skulle kunna sättas upp vid behov. De temporära vallarna valdes bort dels på grund av lägre säkerhet och att den typen av skydd skulle låsa en stor del av räddningstjänstens resurser till att sätta upp skydden vid en översvämning. Ett permanent skydd för Centralsjukhuset ökar översvämningsberedskapen i Karlstad med motsvarande de räddningstjänstresurser som annars skulle bindas vid sjukhuset.
Vidare arbete
Det är Region Värmland som äger skyddet, då det är sjukhuset som ska skyddas. Det är därför också de som står för drift och underhåll. Kommunen sköter underhåll av cykelvägen samt planteringar längs skyddet och cykelvägen. Avstämningar sker mellan kommunens översvämningssamordnare och regionens beredskapssamordnare för att upprätthålla skyddets välmående.
Kommunen arbetar även med fler översvämningsskydd, i tre olika stadsdelar. Ett av dem byggs med syfte att säkra en tillfartsväg till och från sjukhuset vid höga nivåer i Vänern. Region Värmland arbetar med risk- och sårbarhetsanalyser, åtgärdsplaner och kontinuitetsplaner för att säkerställa samhällsviktiga funktioner och byggnader.
Effekter av projektet
- Sjukhusområdet skyddas mot minst 10 000-års flöden i Klarälven
- Dagvattensystem som kan hantera stora nederbördsmängder
- Räddningstjänsten kan koncentrera sig på övriga Karlstad vid en översvämning
- Förbättrad trafiksäkerhet
- Ökad tillgänglighet
- Attraktivt gång- och cykelstråk
Finansiering
Projektet budgeterades till cirka 62 miljoner kronor varav kommunen betalar cirka 22 miljoner kronor och Region Värmland 40 miljoner kronor. Slutkostnaden var 68,4 miljoner kronor varav kommunen stod för 26,3 miljoner kronor och Region Värmland 42,1 miljoner kronor. Regionen betalar för spont, pumpstationer och VA-lösningar på sin mark och kommunen betalar för väg och gata samt VA-lösningar på sin mark. Statsbidrag för förebyggande åtgärder mot naturolyckor från MSB söktes för spont och de VA-åtgärder som behövdes för översvämningsskyddet. Den totala beviljade summan från MSB var 66,1 miljoner kronor för hela projektet. Bidragsnivån var 60 procent, vilket innebar nästan 39,7 miljoner kronor i bidrag från MSB.
Budgeten överskreds på grund av byte av plastspont till stålspont på en del av gatan, oförutsedda arbeten under mark, oförutsedda ledningsarbeten samt andra tillkommande arbeten inom projektet. Tillkom gjorde även extra skyddsåtgärder och arbetsmetoder med hänsyn till arbetsmiljö och framkomlighet för verksamheter och allmänhet.
Kostnaderna för underhåll har i en grov kalkyl beräknats till 135 000 kronor per år där underhållskostnaden för pumparna är den största utgiften. Framtida kostnader kan vara utbyte av pumpar eller styr, det är dock svårbedömt vad livslängden är för denna typ av utrustning. Om inget skred eller dylikt inträffar bör stålsponten tåla slitage och påfrestningar. Driftkostnaden innefattar drifttimmar för anställda vid kontroll av pumpar eller styr samt att hålla magasin rena från ogräs. Region Värmland äger skyddet och står därmed för dess driftkostnad.
Erfarenheter
Projektet har lett till lärdomar vad gäller byggnationen av större översvämningsskydd, spont och skyfallshantering som utförarna tar med sig in i andra projekt. Flera andra kommuner har intresserat sig för översvämningsskyddet.
Framtidsbilderna på området underlättade samverkan och gav en konkret bild att arbeta med. Även om närboendes inställning till projektet var mer positiv än väntat var bilderna ett värdefullt underlag.
Det som tog mest kraft för både Karlstads kommun och Region Värmland var de långa handläggningstiderna för tillstånd. Det är av vikt att börja i god tid eftersom det tar lång tid från ansökan till färdigt projekt.
Samverkansprojektet mellan Karlstads kommun och Region Värmland var väldigt lyckat och har lett till ett mycket bra resultat. De tror det bland annat beror på bra kommunikation, kontinuerliga möten och tydliga avtal, både mellan kommun och region men också med övriga aktörer i projektet. Tekniksamordningsmöten har varit ett sätt att hantera utmaningar, som exempelvis att säkerställa dygnet runt-drift vid sjukhuset, leveranser, helikoptertrafik, busstrafik och parkering. I förprojekteringen har flera risker noterats vilka förtecknats och förts vidare till entreprenören.
Från början var det planerat att plastspont skulle användas. På vissa delar gick det att utföra, men på andra delar fick stålspont användas istället, då markförhållandena var svårgenomträngliga. Detta för att säkra översvämningsskyddets och anslutande delars funktion och även framdrift i produktionen på bästa sätt.
Utvärdering
Slutbesiktning har genomförts och en slutrapport för hela projektet har tagits fram.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.