Mellan Vättern och Tåkern, ligger Ombergs Ekogård och Kastads gård. David Appelgren flyttade dit 2015 för att arbeta med ekologiskt jordbruk och började samarbeta med Erik Jacobsson som redan var verksam i området. Lantbrukarna ville tillsammans satsa på quinoa, en gröda som då nyligen hittat in i det nordiska åkerlandskapet.
Det första året började de med småskalig odling, endast några kvadratmeter, då det fanns liten erfarenhet av att odla quinoa i Sverige och de ville försäkra sig om att det var genomförbart. Det visade sig gynnsamt att odla under rådande förutsättningar och året därpå utökade de till en halv hektar. Även den skörden blev lyckad och 2017 odlades 14 hektar på Ombergs Ekogård och Kastads gård.
Klimatförändringar i Östergötlands län
För att beskriva Sveriges rådande klimat och de klimatförändringar som väntas i framtiden har SMHI, på uppdrag av regeringen, tagit fram länsvisa klimatanalyser. Klimatförändringarnas omfattning beror på användningen av fossila bränslen i framtiden. Klimatanalyserna baseras på framtidsscenarier som benämns, RCP:er.
I klimatanalysen för Östergötlands län framgår att medeltemperaturen kommer öka, värmeböljor under somrarna blir vanligare och antalet dagar med låg markfuktighet blir fler. Även årsnederbörden kommer öka och den största ökningen i nederbörd kommer ske främst under vinter och vår. Korta perioder med kraftig nederbörd och skyfall väntas också bli vanligare under somrarna, då quinoaplantan växer.
Quinoaplantan
Quinoaplantan växer ursprungligen i bergskedjan Anderna på 3000-4000 meters höjd. Det höglänta klimatet i Sydamerika gör att plantan trivs i Sveriges svala sommarnätter och att den väl klarar av torra förhållanden samt skiftande temperatur. Quinoan är alltså väl anpassad till de perioder av torka och värmeböljor som somrarna i Östergötlands län har att vänta i ett förändrat klimat.
Örtväxten quinoa, eller mjölmålla som den också heter, är släkt med spenat, rödbeta och svinmålla och finns i flera olika färger och storlekar. Den innehåller alla de aminosyror som människan behöver och är rik på järn, magnesium, zink och kalcium. Den innehåller även de fleromättade fettsyrorna omega-3 och omega-9.
Sven-Erik Jacobsen, forskare vid Köpenhamns universitet, har ägnat 20 år åt att anpassa quinoan till nordiska odlingsförhållanden. När han började med arbetet blommade inte växten förrän i december vilket ledde till att väderlek och temperatur försämrade frönas kvalité. Utsädet som han nu arbetat fram sås i maj och ger en växt som är klar att skördas i september, utan att kvalitén påverkas.
Satsningen
När lantbrukarna på Ombergs Ekogård och Kastads gård valde att påbörja satsningen hade SLU redan genomfört försöksodlingar med quinoa i Sverige utan vidare framgång. På Ombergs Ekogård ville de ändå testa på egen hand och hittade Sven-Erik Jacobsens typ av quinoa som anpassats till det nordiska klimatet.
Quinoaplantans uppbyggnad är på flera sätt lik rapsplantan vilket underlättade vid skörd. Tröskningen ställdes in på raps och det har fungerat mycket bra. Direkt efter skörd måste quinoafröna torkas så att fröna från ogräset svinmålla kan sorteras bort och quinoaskalen kan poleras av. Därefter tvättas quinoan och torkas återigen innan den paketeras. Vid hanteringen efter skörd har kostnader tillkommit då lantbrukarna behövt investera i maskiner från Sydamerika som kan sortera, polera, skölja och torka quinoan.
Gårdarnas satsning på quinoa är privatfinansierad och även om de inte kan uppge budget eller vinst säger de att odlandet har lönat sig. Professorn vid Köpenhamns universitet gav riktlinjen att en odlad hektar uppskattningsvis ger ett ton quinoafrön men med årets skörd har de fått knappa två ton per hektar. Utsäde av quinoa kostar 40 Euro/kg och vid försäljning i butik är priset för ekologiskt odlad quinoa runt 140 kr/kg.
Quinoa är ett livsmedel som vanligtvis inte produceras i svenskt lantbruk. Efterfrågan på quinoa har ökat de senaste åren och lantbrukarna på Ombergs Ekogård och Kastads gård vill därför kunna erbjuda ett svenskodlat ekologiskt alternativ till den annars importerade varan.
Utmaningar och erfarenheter
En av de utmaningar som uppstått i samband med quinoaodlingen var att gödslet som användes första säsongen innehöll svinmållafrön. Svinmålla har tidigare odlats i Sverige men ses idag oftast som ogräs och är en av de första arterna att slå rot på åkermarker. Eftersom svinmålla är nära släkt med quinoa var det viktigt att hålla isär fröna för att behålla quinoans anpassade egenskaper och undvika att de två korsade sig. Lösningen på utmaningen var jordbruksmaskinen Cameleon som är utrustad med kameror vilket möjliggör för den att urskilja och röja oönskat ogräs som inte växer i de planterade raderna. Det kan dock vara svårt att rensa bort allt ogräs vid ekologiskt odlande och det krävs därför att svinmållafrön sorteras bort även efter skörd.
En framtidsutmaning är den kraftiga nederbörd som det förändrade klimatet för med sig då denna kan bidra till ökad markpackning och plantorna kan ta skada av att åkrarna är översvämmade under längre tid. Detta är dock ett problem som fler grödor än quinoa står inför. En lösning på problemet är att luckra upp jordarna med djupgående pinnharvar så att nederbörden lättare kan tränga igenom jorden.
Som en följd av den globala uppvärmningen flyttas växtzonerna norrut vilket öppnar upp för möjligheten att odla nya grödor i Sverige, mer om detta finns att läsa på Jordbrukets hemsida.
Klimatförändringar påverkar jordbruket (Jordbruksverket)
Eftersom quinoasatsningen på Ombergs Ekogård var lyckad hoppas lantbrukarna kunna inspirera andra att våga tänka nytt och odla ovanligare grödor. De tipsar även om andra alternativ som mullbär, gojibär, hampa och eukalyptus.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.