Klimatförändringar väntas påverka Sverige på en mängd sätt och samhället behöver anpassas för att minska sårbarheten mot klimatrelaterade risker. Eftersom kommunerna ansvarar för flera verksamheter har de en central roll i klimatanpassningsarbetet, inom exempelvis vatten och avlopp, äldreomsorg, räddningstjänst och fysisk planering. De ska ta hänsyn till klimatrisker vid planering av ny bebyggelse enligt Plan- och bygglagen. I översiktsplanen ska de ge sin syn på klimatrelaterade risker för skador på den byggda miljön till följd av översvämning, ras, skred och erosion.
Om klimatanpassning integreras i hela kommunens organisation bidrar det till ett mer systematiskt arbete. Genom att inkludera klimatanpassning i den vägledande översiktsplanen kan också frågorna få större fokus på lång sikt i kommunen. Det är något som Boden, en kommun i Norrbotten, har gjort. Deras översiktsplan blev nominerad till Planpriset 2019 för sitt klimatfokus. Planen beskrevs som en modell för hur en kommun med förhållandevis små resurser för planarbete kan ta sig an en angelägen planeringsfråga och lösa den på ett ambitiöst och professionellt sätt.
Bodens förutsättningar
I framtiden väntas Bodens kommun få kortare vintrar med mindre snö och fler nollgenomgångar, vilket innebär att temperaturen pendlar mellan att ligga över och under 0°C. I kommunen finns en mängd sjöar och vattendrag, och flera av dem är sammanlänkade. Vid ökad nederbörd finns risk för översvämning, ras, skred och erosion.
Huvudparten av befolkningen bor längs Luleälvens och Råneälvens dalgångar. Ambitionen att växa mot Luleå innebär tillväxt längs Luleälvsstråket och därmed är ett utökat område sårbart för höga flöden. De höga flödena i samband med vårflod har upplevts som mer påtagliga på senare tid och vissa år har det resulterat i översvämmade vägar och påverkan på bostäder i tätorten. I framtiden kan flödena komma att förändras, vilket kan komma att innebära utmaningar för planering av vattenregleringen.
Ny översiktsplan 2017
I oktober 2015 kom uppdraget från kommunstyrelsen om att en ny översiktsplan skulle tas fram, planen från 1990 hade varit inaktuell länge och behövde uppdateras. I den nya översiktsplanen som antogs 2017 finns ett kapitel avsatt för klimat, miljö -och riskfaktorer. I kapitlet finns rekommendationer kring utvalda områden som påverkas av klimatförändringar:
- flöden i älvar och vattendrag
- ökad nederbörd och kraftiga regn
- erosion, ras och skred
- nollgenomgångar
Även påverkan på rennäringen tas upp i kapitlet, där kommunen uttrycker att kontinuerlig dialog ska föras med samebyarna i planprocesserna.
Exempelvis är en rekommendation att drift och underhåll av vägar behöver anpassas på grund av fler nollgenomgångar. En annan rekommendation är att den skyfallsmodellering som gjordes av Länsstyrelsen i Norrbottens län för Bodens tätort ska vara underlag vid fysisk planering.
Det finns också konkreta rekommendationer för bebyggelseutveckling vid Bodensjösystemet och Luleälven som är baserade på översvämnings- och stabiliseringskarteringar. För Råneälven däremot saknas det översvämningskartering och enligt översiktsplanen bör översvämningsrisk utredas innan exploatering tillåts. När kommunen tog fram sin plan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen fick de hjälp av föreningar och privatpersoner som bor i anslutning till Råneälven som kunde bidra med sin lokalkunskap om exempelvis hur de upplevt vårfloderna.
Organisation och arbetsprocess
I projektdirektivet var det tydligt beskrivet hur arbetet skulle bedrivas, men inte vad översiktsplanen skulle innehålla. En styrgrupp sattes ihop, bestående av förvaltningscheferna och kommunchefen, där samhällsbyggnadschefen var ordförande. Gruppledarna för den politiska majoriteten hade ett eget forum där de stämde av frågor. Det skedde även kontinuerliga avstämningar mellan styrgrupp och de politiska företrädarna.
Utöver styrgruppen fanns en arbetsgrupp med två samhällsstrateger varav en som arbetade heltid med översiktsplanen, en trafikplanerare, en processledare för GIS och en processledare för mark- och exploateringsfrågor. De träffades en timme i veckan. Arbetsgruppen lade fram förslag på personer som skulle delta som verksamhetsstöd och styrgruppen fattade beslut. Det förankrades även politiskt.
Verksamhetsstödet utgjordes av 17 personer som representerade olika roller från ett flertal förvaltningar. Översiktsplanens modell byggde på stor förankring i alla verksamheter, där motivering av arbetet och tydlighet kring dess arbetsprocess på 2,5 år var viktiga beståndsdelar. Eftersom det var ett politiskt uppdrag och specifika personer utsågs var det lätt att få med alla.
Enligt kommunen var det självklart att integrera klimatanpassningsperspektivet, sett till Bodens geografi. Arbetsgruppen tog fram förslaget om dispositionen där klimatanpassning var ett eget avsnitt och styrgruppen beslutade enligt förslaget. Förslag på rekommendationer till klimatkapitlet arbetades fram tillsammans med verksamhetsstödet, vilket inleddes med en analys av att de fick applicera klimatrelaterade risker och sårbarheter för sin egen verksamhet. En del förslag på rekommendationer har dock annan grund, till exempel lämplig sockelhöjd vid Bodensjösystemet, som är baserad på översvämningskarteringen. Rekommendationerna beslutades sedan av kommunstyrelsen i samband med att översiktsplanen antogs.
Utanför kommunen var det främst klimatanpassningssamordnaren på Länsstyrelsen i Norrbottens län som var delaktig i arbetet med klimatkapitlet. Det handlade framförallt om stöd vid framtagande av risk- och sårbarhetsanalysen, som var ett underlag till översiktsplanen, där regionala klimatanalyser från SMHI användes. Klimatanpassningssamordnaren var även på plats och informerade om aktuella underlag. Kunskapsnivån hos verksamhetsstödet om konsekvenserna av ett förändrat klimat hade även höjts innan arbetet med översiktsplanen i samband med arbetet med Borgmästaravtalet. Borgmästaravtalet är världens största rörelse för städer som befrämjar lokala klimat- och energiåtgärder. En extern konsult var delaktig som skrivstöd och producerade en del av texterna. Det möjliggjorde större internt fokus på processen.
Översiktsplanens effekt på vidare arbete
Allt hinner inte utredas inom arbetet med översiktsplanen. Kommunen identifierade frågor där det fanns behov för vidare arbete och listade vilka program och strategier som behövdes tas fram i översiktsplanen. En av dem var framtagandet av en dagvattenstrategi, vilket också var en av de konkreta rekommendationerna för området ”ökad nederbörd och kraftiga regn”. Det var okomplicerat att sätta igång arbetet med en dagvattenstrategi eftersom det hade angetts i översiktsplanen.
I juni 2020 antog kommunen en fördjupad översiktsplan för Boden och kommundelen Sävast. Under arbetet med översiktsplanen kunde arbetsgruppen ganska direkt identifiera att det var dessa områden som behövde fördjupas. Den fördjupade översiktsplanen är uppbyggd på samma sätt som översiktsplanen, där klimat, miljö- och riskfaktorer har ett eget kapitel. Även denna plan ger rekommendationer och även här tas rennäringen upp som en viktig fråga. I planen ingår även ett grönstrukturprogram. Framtagandet av ett sådant var en av rekommendationerna i översiktsplanen. Kommunen identifierade nio klimatanpassningsstråk som viktiga för avrinning av höga flöden och flera av dem även för rekreation. De föreslog åtgärder för hur stråken kan utvecklas. I detta arbete var vatten och avlopp- samt parkenheterna med. Den skyfallsanalys som togs fram av länsstyrelsen täckte inte hela planområdet, så kommunen utökade analysen med samma metodik. Den används ofta i detaljplaneskede.
Utmaningar och erfarenheter
Kommunen upplever det som positivt att ha klimatanpassning som ett eget avsnitt i översiktsplanen. Det tydliggör och legitimerar klimatanpassning som arbetsområde inom kommunens verksamheter. Rekommendationerna har konkretiserat arbetet, speciellt för mark- och vattenanvändning, och därmed gett större möjlighet att implementera klimatanpassning och hantera risker. Det finns en ökad uppmärksamhet för vad som kan behöva utredas i samband med detaljplaner, som ska gå i linje med rekommendationerna. Översiktsplanen identifierade också kunskapsluckor och fortsatt arbete pekades tydligt ut. Under det efterföljande samrådet med allmänheten inkom inga synpunkter på klimatkapitlet.
Arbetsformen fungerade bra med en liten arbetsgrupp och ett verksamhetsstöd. En utmaning var förankringsarbetet i början av processen, men när det väl var gjort rullade arbetet på. Arbetsgruppen träffade de olika sakkunniga enskilt, men kom fram till att nyttan maximerades om alla istället kunde träffas samtidigt under workshoppar. Detta införde kommunen till arbetet med den fördjupade översiktsplanen.
Inför arbetet med verksamhetsstöd är det bra att ha underlag på plats, som en sammanställning av förväntade konsekvenser inom olika områden. Det gör det lättare att relatera till förvaltningarnas egna verksamheter. Kommunen rekommenderar att så många förvaltningar som möjligt involveras eftersom frågorna berör många, och det är i översiktsplanen ramarna sätts. Det är också viktigt att hitta ett arbetssätt som passar kommunen i fråga, så att förvaltningarnas expertkunskaper tas till vara.
En utmaning är omvärldsbevakning, eftersom underlag och analyser ständigt uppdateras. Bodens kommun hade gärna sett att det fanns ett samlat ställe att hitta de senaste relevanta rapporterna.
Finansiering
Översiktsplanen togs fram inom befintlig budget för samhällsplanering. Kommunstyrelsen antog den under premissen med fortsatt arbete med utredningar och planer.
Utvärdering och framtiden
Översiktsplanen togs fram innan kravet i Plan- och bygglagen infördes om att kommunen ska redovisa sin syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av klimatrelaterade effekter och hur sådana risker kan minska eller upphöra. Kommunen kommer ta ställning till detta inom arbetet med aktualitetsprövningen av överstiksplanen. Det gäller även arbetet med Agenda 2030. Det görs även en årlig uppföljning i samband med verksamhetsberättelse och bokslut. Då undersöker kommunen om utvecklingen går i den riktningen som översiktsplanen anger. Sedan översiktsplanen antogs har också en miljöstrateg anställts, vilket möjliggör större fokus på klimatfrågorna.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.