Regnrabatter i Göteborg

Att anlägga så kallade regnrabatter kan lösa problematiken kring vattenrening och översvämningar. Regnrabatter skapar också en attraktiv miljö för både människor, insekter och fåglar. I Göteborg har den hittills största regnrabatten i Sverige byggts.

I takt med att klimatförändringarna fortskrider ökar nederbörden, havsnivåerna stiger och extrema väderförhållanden blir vanligare. Risken för översvämningar och föroreningstransport till känsliga vattendrag blir därmed allt mer påtaglig, vilket skapar ett behov av effektiva lösningar för dagvattenhantering.

Kvibergs multisportsarena färdigställdes sommaren 2015 i den nordöstra delen av Göteborg. Runt anläggningen finns parkeringsytor med kapacitet för 500 bilar. För att hantera det regnvatten som rinner av parkeringsytan har cirka fem procent av den totala ytan använts för regnrabatter, som både renar och fördröjer dagvatten.

Parkeringen vid Kvibergs multisportsarena
Regnrabatter bredvid parkeringen. Foto Peter Svensson

Vid Kvibergs multisportsarena är det extra viktigt att rena det dagvatten som rinner från anläggningen eftersom Säveån, ett Natura 2000-område, ligger alldeles i närheten. Göteborgs stad har också ett uttalat miljömål om naturlig dagvattenrening som staden ska sträva efter att uppfylla. Därför har ett samarbete inletts mellan de kommunala förvaltningarna Kretslopp och Vatten samt Park och Natur. Även Göteborgs Stads parkeringsbolag har sedermera visat intresse och finansierade anläggandet av dessa regnrabatter.

Varför regnrabatter?

Göteborgs Stad har funnit inspiration till de så kallade regnrabatterna som en lösning för dagvattenhantering från färdigställda projekt i andra städer. Regnrabatter kallas också biofilter, regnbäddar, eller rain gardens. De utgör en smart och kostnadseffektiv lösning som täcker flera funktioner vilket gör att man därmed slipper lägga resurser på flera separata åtgärder. Med hjälp av rabatternas olika lager av speciell jord kan dagvatten avrunnet från hårdgjorda ytor filtreras och renas. Rabatterna fördröjer inte bara flödet av stora mängder dagvatten vid skyfall, utan de specialkomponerade växtbäddarna gör också att jorden bättre bibehåller fukt vilket är särskilt bra för växterna under långa torrperioder. Vidare kan anläggningar med mycket grönska i stadsmiljö minska buller, förbättra lokalklimat och luftkvalitet. Därmed bidrar regnrabatter till viktiga ekosystemtjänster. Människor mår dessutom bättre med närhet till naturen, samtidigt som insekter och andra organismer får möjlighet att frodas.

Skärningsbild på regnrabatter
Skärningsbild av regnrabatt som illustrerar hur vatten leds bort från parkeringen. Illustration Göteborgs Stad

Utformning och placering av regnrabatter varierar beroende på anläggningsförhållanden, föroreningshalten och önskemål. Alla regnrabatter har åtminstone följande beståndsdelar: Inlopp, fördröjningszon, erosionsskydd, olika lager av jord, bräddavlopp och någon form av avvattnande system. Även rabatterna i Kviberg utformades på detta sätt, samtidigt som man tog hänsyn till problem och lokala förhållanden på den aktuella platsen.

Växterna i Kvibergs regnrabatter varierar från gräs till träd. De växtsorter som används ska klara levnadsvillkoren i rabatten. Dels kan det förekomma mycket vatten, men det kan också bli väldigt torrt.

Kostnader

Kostnaderna för hela projektet beräknas uppgå till cirka 2,6 miljoner kronor. Beroende på storlek, utrustning och markförhållanden varierar kostnaden för att bygga regnrabatter. I fallet Kviberg beräknas kostnaden vara ungefär 2 500-3 000 kronor per kvadratmeter, inklusive material, dränering och arbetskostnader under byggnationen. Beträffande kostnaderna för underhåll så kommer de inte bli mycket dyrare än för vanliga rabatter eftersom rutinerna ungefär är de samma.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.