Med klimatförändringar kommer ett antal utmaningar för det svenska jordbruket. Faktorer som stigande temperaturer, erosion, ökad nederbörd och fler extrema vädersituationer, påverkar jordbruket. Strategier krävs för att möta det förändrade klimatet och plöjningsfritt jordbruk är en metod som har visat sig vara effektiv för några av dessa utmaningar. På de skånska gårdarna Charlottenlund och Körslätt har de med olika perspektiv använt sig av metoden och sett positiva resultat.
Vad är plöjningsfritt jordbruk?
Plöjningsfritt jordbruk innebär att jorden på åkrarna inte plöjs och i övrigt bearbetas i så liten utsträckning som möjligt. Halmen lämnas ofta kvar efter skörd, dels för att skydda marken, men även för att gynna mikroorganismer i jorden. Metoderna inom plöjningsfritt jordbruk varierar utifrån de lokala förutsättningarna. Det som oftast skiljer metoden åt är hur ofta och på vilket djup bearbetningen sker, samt hur skörderesterna hanteras. Metoden fungerar bäst på tyngre lerjordar.
Maskar och skörderester
Det stora jobbet vid plöjningsfritt jordbruk görs av maskarna i jorden. I och med att plog inte används klarar sig maskäggen bättre och dessutom har maskarna större chans att växa sig stora. När maskarna tränger igenom jorden bildas gångar som luckrar upp jorden och gör den bördig. Samtidigt avger de vätskor, som binder samman jorden och gör den stabil. På så sätt kan det motverka jorderosion.
Skörderesterna, som lämnas på markytan, ska helst vara korta och splittrade strån. Det gör greppsytan större så att mikroorganismer lättare kan ta hand om materialet. Maskarna lockas ända upp till ytan för att samla material. Gångarna som då bildas fungerar som en golvbrunn och kan motverka översvämning vid stora mängder nederbörd. Skörderesterna vid markytan gör även att vattenflödet och vinden bromsas upp, vilket ger ytterligare skydd mot erosion.
Bearbetning av jorden
Bearbetning av jorden sker med olika typer av maskiner, till exempel kultivator. Den kan användas för att lyfta upp och skära av rötterna för att sedan lämna dem på markytan för att torka ut. Att alternera mellan 6-8 grödor i en bra växtföljd är avgörande för hur väl metoden fungerar.
Både Charlottenlunds och Körslätts gård utgår ifrån att bearbeta jorden så lite som möjligt och på så grunt djup som möjligt. Det ekologiska jordbruket på Körslätt kräver mer mekanisk bearbetning, för att kunna hantera uppkomsten av ogräs. Att inte använda bekämpningsmedel inom plöjningsfritt jordbruk kräver även mer tajming.
Kortare etableringstid
I och med den reducerade bearbetningen effektiviseras arbetstiden. Det minskar inte bara arbetsbördan, utan ger även grödan mer tid till att etablera sig och växa sig stark. På det sättet kan grödan bättre klara hårt väder så som skyfall och torka. Med ökad nederbörd minskar luckorna för när arbetet kan utföras, då gynnas gårdar med en snabbare och mer flexibel metod.
I och med att metoden kräver mindre insatser har ingen av gårdarna behövt göra några större investeringar för att ställa om till plöjningsfritt jordbruk. Det har snarare krävt en omställning i tänkesätt.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.