Ökad beredskap mot värmeböljor i Kristianstad, fördjupning

Höga temperaturer kommer att bli vanligare i Sverige i framtiden och varmast kommer det att bli i söder. I slutet av 2014 färdigställde därför Kristianstad kommun en beredskapsplan för hantering av värmeböljor inom vård och omsorg. Bland annat inventerades lokaler och särskilda rutiner togs fram för mathantering.

Beredskapsplanen för Kristianstads kommun gällande värmeböljor färdigställdes under 2014. Planen innehåller information om värmeböljor och vilka temperaturer som motsvarar gul, orange och röd varning som SMHI skickar ut vid höga temperaturer. Hälsoeffekter, riskgrupper och förebyggande åtgärder tas upp. Allmänna råd finns med, och avslutningsvis även specifikt utformade checklistor för bland annat lokaler och mathantering. Checklistorna ser olika ut beroende på vad det är för typ av verksamhet som avses, exempelvis ser rutinerna lite olika ut om det gäller mathantering på boenden eller om maten körs ut till hemmaboende.

Beredskapsplanen är aktiv, och många av de planerade förebyggande åtgärderna har också blivit genomförda. Planen uppdateras varje år och tar hänsyn till de erfarenheter och synpunkter som kommit in från kommunens verksamhet.

Lokaler vård och omsorg

I planen lyfts att det är viktigt att skapa sig en uppfattning om temperaturen i särskilda boenden samt utomhus, samt om var det finns särskilt svala lokaler i kommunen. Detta för att allmänheten ska kunna finna skugga och svalka vid värmeböljor. 

Under sommaren 2014 köptes närmare 1200 termometrar in och placerades ut i lägenheter och samlingsrum på gruppboenden och äldreboenden i kommunen. Mätningar utfördes av ordinarie vårdpersonal två gånger dagligen under en förväntat mycket varm vecka. Resultatet dokumenterades och utvärderades. Ett flertal inventerade utrymmen bedömdes vara för varma, vilket åtgärdades genom att portabla luftkonditioneringsapparater köptes in och placerades ut. Den nödvändiga luftgenomströmningen ordnades via nya ventilationshål i väggarna på alla platser där det var möjligt. En annan åtgärd som genomförts är installation av värmedämpande solfilm på äldre byggnader, vilket minskar värmeinströmningen med ca 80 %. Vidare har antalet markiser har utökats efterhand.

Även skolor, kultur- och kontorsfastigheter, idrottsanläggningar, samt lokaler inom barnomsorg har inventerats för höga temperaturer. Mätningarna sker kontinuerligt via kommunens driftövervakningssystem Desigo. Resultatet av mätningarna analyseras löpande och temperaturer justeras vid behov.

Kostnad och utvärdering – lokaler vård och omsorg

Termometrarna köptes in för cirka 8 kronor styck, och dessa sitter kvar i de utrymmen de först sattes upp i. De portabla luftkonditioneringsapparaterna kostade 4000-5000 kronor styck, inklusive kostnaden för luftgenomströmningen.

Utan ekonomiska restriktioner hade värmepumpar kunnat installeras istället för lösningen med portabla luftkonditioneringsapparater. Allra mest önskvärt hade dock varit om alla byggnader installerats med en enhet för både mekanisk tilluft och frånluft i anslutning till ventilationssystemet redan i samband med byggnation. Detta utfördes vid byggnationen av Kristianstads senaste äldreboendet medan äldre byggnader oftast bara har mekanisk frånluft. När systemet väl finns på plats handlar det därefter mest om en låg driftkostnad, jämfört med driftskostnader för portabel luftkonditionering. Önskvärt för framtiden vore att kylningen sattes igång automatiskt vid en viss temperatur. Ett problem som upplevts nu är att de portabla apparaterna varit relativt högljudda, medan ett inbyggt system är tystare.

Beredskap för mathantering

Gällande mathantering vid värmebölja innehåller handlingsplanen bland annat förslagsmatsedlar till de olika köken, riktlinjer för temperaturer, hur man kan bibehålla dessa under transporter, och upplysningar om vilken typ av mat som fungerar svalkande vid höga temperaturer. Dessa råd och direktiv är framtagna utifrån mångårig praktisk erfarenhet från kommunens kallmatskök.

Inom Kristianstads vård och omsorg har man länge arbetat med att anpassa transport av mat efter vilken årstid och vilket väder det är. Matens kvalitet ska kunna bibehållas i upp till fem - tio dagar vid rätt förhållanden. Att förvaringen sker vid rätt temperatur under transport är därför en viktig faktor.

Under sommaren finns alltid ordinarie personal på plats i köken. Dessa har extra kännedom om vilka maträtter som anses lämpliga vid en värmebölja, och kunskap om hur kökspersonalen i övrigt bör bemöta högre temperaturer. Sommarpersonal vet, sedan handlingsplanen kom till, generellt var information om värmeböljor finns.

Den mat som vid värmebölja anses mest lämplig är den som innehåller mycket vätska. Gurk- och tomatsallad, kräm med mjölk, soppa, och frukt är alla exempel på användbara rätter. Kaffe och fikabröd som normalt serveras till fika kan bytas ut mot fruktsallad för att förebygga vätskebrist.

Kylsystem för matdistribution i samband med värmebölja 

Det finns mål i planen om att säkerställa en kylkedja för matdistribution inom omsorgen i kommunen vid händelse av värmeböljor. De flesta äldreboendena i Kristianstad kommun har egna kök, vilket underlättar för transporten av maten. Hemtjänsten däremot kör ut maten till sina kunder med hemtjänstens bil eller med taxi. Transporterna under värmebölja sker idag på samma sätt som när det inte är värmebölja. Hemtjänstens personal och taxichaufförerna hanterar maten enligt de riktlinjer som finns över vilka temperaturer maten ska hålla. För att mer långsiktigt se hur temperaturerna står sig under transporterna placeras ”puckar” slumpmässigt ut i förvaringsutrymmena som maten fraktas i. Dessa mäter temperaturerna genom hela matdistributionen. All data från puckarna matas sedan in i ett program som hjälper personalen att upptäcka avvikelser.
 

Puck för mätning av temperatur
"Puck" som slumpmässigt placeras ut i vissa mattransporter för att mäta temperaturen på maten under hela transporten. Foto Kristianstad kommun

 

Kostnad och utvärdering – mathantering vid värmebölja

Handlingsplanen skapades utifrån befintlig kunskap och erfarenhet, av kostchefen för omsorgsförvaltningens kök under ordinarie arbetstid. Inga speciella inköp gjordes, utan arbetet har istället handlat om nya rutiner. Därtill har gamla rutiner förtydligats, och medvetenheten och förståelsen ökat för konsekvenserna av höga temperaturer inom vård och omsorg.
En mindre extra kostnad tillkommer i samband med att mat skickas ut till hemmaboende och en extra flaska dricksvatten följer med. Det funderar som en bra påminnelse om att dricka mer vatten.

Troligtvis kommer det fortsatta arbetet att fokusera på att klargöra vad som gäller vid en eventuell värmerelaterad kris, och detsamma när det kommer till samarbete mellan de olika köken. Ökad tydlighet i riktlinjerna kring extremt höga temperaturer och långvariga perioder av höga temperaturer kommer också prioriteras. 

Erfarenheter från att arbeta enligt handlingsplanen under värmebölja visar att beredskapen finns, och så även flexibiliteten som krävs av enhetschefer och övrig personal. Erfarenheter visar även att det generellt fungerar bättre med ett större mål mitt på dagen, då lokalerna fortfarande är lite svalare från natten, och ett lättare på kvällen då det är varmare och man i regel mister delar av aptiten vid höga temperaturer.
En annan sak som testats och blivit uppskattad är att servera smoothies med mycket vätska i samband med värmebölja, och inte bara saft.

 

Kontakt för mer information om exemplet

Lena Larsen, avdelningschef Gemensam service Måltid, Kristianstad kommun

Mats Bertram, Verksamhetsutvecklare lokalförsörjning och säkerhet, Omsorgsförvaltningen, Kristianstads kommun

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.