Häckenstad gård ligger utanför Gamleby i Västervik kommun. Lantbrukaren Fredrik Andersson tog över gården 2006 och driver den ekologiskt sedan 2008. Fredrik bedriver kravmärkt köttdjursuppfödning och den brukade marken består av åker-, betes- och skogsmark.
Återkommande skyfall, översvämningar och torka
Mängden nederbörd i Sverige kommer sannolikt att öka på årsbasis fram till nästa sekelskifte men mönstret för sydöstra Sverige, och speciellt för sommaren, är mer otydliga. Risken för extrema skyfall och långvarig torka ökar. Det förändrade klimatet kommer därför ställa högre krav på jordbrukets vattenanläggningar. Ökade vattenmängder betyder större behov av dränering, men det påverkar också markens bärighet för lantbruksmaskiner. Ett förhöjt vattenstånd leder till försämrad dränering på åkern och grödornas rötter riskerar då att drabbas av syrebrist. Medan långvarig torka ökar behovet att ha tillgång till vatten med bra vattenkvalitet. Det växer dåligt när det är torka och sedan kan det komma väldigt mycket regn under kort tid. Då hänger inte vattensystemen med, markerna måste vara robusta och klara av både torka, extrema skyfall och översvämningar.
Häckenstad gård ligger i ett låglänt område och år 2010 drabbades gården av en stor översvämning då cirka 40 hektar av foderproduktionen gick förlorad. Vattnet stannade kvar på marken under flera veckor vilket ledde till att grödorna dog. Behovet av att åtgärda problemet växte och när Fredrik 2011 blev kontaktad för att delta i ett projekt för minskat näringsläckage genom olika åtgärder på gården tackade han ja då det innebar ett mervärde i form av minskad översvämningsrisk på gården.
Våtmarker bromsar vattnet och minskar smittspridning
Då lerjorden på Häckenstad gård är väldigt instabil är det svårt att justera dikeskanten vilket medför att vattenflödet måste stoppas längre upp i markerna för att minska översvämningsrisken. Detta gjordes genom att anlägga tre dammar i form av våtmarker samt två fosfordammar.
Våtmarker är en åtgärd som genom att samla upp regn- och smältvatten från snö och is kan bromsa vattnets flöde genom landskapet och kan ge minskad översvämningsrisk längre nedströms. En fosfordamm är en damm som anläggs i åkermark för att bromsa upp vattnet och fosforn. Följden blir en reducerad risk för näringsläckage. Våtmarker av olika slag kan bidra till bland annat flödeskontroll, näringsämnesåtervinning, sedimentinsamling, erosionskontroll samt bevarande av växt- och djurliv. Den markareal som våtmarkerna i dagsläget upptar är 3 hektar.
Resultatet är torrare marker i området där våtmarkerna är belägna, totalt sett påverkas 50 hektar mark av de positiva effekterna. Innan åtgärden resulterade 50 millimeter regn i stora översvämningsproblem, de mängderna kan idag hanteras utan några negativa konsekvenser för bete eller skörd.
Positiva bieffekter
En positiv effekt av torrare betesmarker är att hälsoläget bland betesdjuren har förbättrats då smittspridningen av parasitburna sjukdomar har minskat när markerna blivit torrare.
Effekter av lösningen
+ Mindre problem med översvämmad mark
+ Jämnare flöde i vattendrag
+ Skörden har blivit jämnare och högre
+ Mer foder på åkermarken
+ Minskat läckage av kväve och fosfor
+ Friskare djur
- Tidskrävande
- Omständiga tillståndsansökningar
- Hög anläggningskostnad
- Strandskydd kan gälla även för anlagda dammar och tekniskt konstruerade vatten. Detta innebär att om så är fallet får ingen bebyggelse anläggas inom 100 meter från den anlagda våtmarkens strandlinje.
Finansiering och budget
Delkostnader, till och med 2014 (i kronor)
Anläggning av dammar/våtmarker 437 480
Tillståndsansökan 1500
Eget arbete 182 100
Totalt 621 080
Erfarenheter och utmaningar
Ytterligare en åtgärd som minskar översvämningsrisken på åkermarken är en breddning av Baggetorpsån från ca 4,5 till cirka 12 meter så att ån kan rymma mera vatten innan det påverkar grödorna. Fler åtgärder som har hjälpt till att förbättra markstrukturen och öka dräneringen är strukturkalkning och kalkfilterdiken. Dessa åtgärder har dock främst gjorts för att minska näringsläckaget till Baggetorpsån.
En stor bidragande orsak till att resultatet har blivit så lyckat är att det inom projektet Havsmiljö Gamlebyviken fanns en person förankrad på kommunen som tog hand om det administrativa arbetet. Den främsta utmaningen har varit tidsåtgången för det administrativa arbetet med anläggandet av våtmarken i skogsmark. Det är viktigt att de positiva effekterna väger upp all den tidsåtgång en våtmark kräver och därför krävs det mycket planering och intresse från den enskilda lantbrukaren. Länsstyrelsen är tillståndsgivare av våtmarker och kan bidra med mycket kunskap och information om hur processen går till.
Den största erfarenheten är att nyttja geografin så klokt som möjligt och att anlägga rätt åtgärd på rätt plats. Ju längre upp i systemet åtgärden placeras, desto lägre blir kostnaden, eftersom det ofta innebär att mindre mängd vatten behöver hanteras än längre nedströms. Då krävs ofta tillstånd från länsstyrelsen.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.