Kulturspannmål på gården Sigsarve, Gotland

Framöver kan ett klimat mer präglat av torka påverka lantbruket. På ett redan torrt Gotland innebär det ytterligare osäkerheter. Kulturspannmål är mer motståndskraftig mot torka och odlas nu på den gotländska gården Sigsarve.

Kulturspannmål
Svart Emmer, Sigsarve. Foto Riina Nodapera, Gutekorn

På södra Gotland har lantbrukarna på gården Sigsarve odlat ekologiskt i trettiotvå år. De har cirka sjuttio hektar åkermark, varav cirka trettio hektar är arrenderad åkermark. De odlar kulturspannmål av bland andra speltvete, borstvete, gotlandsråg, vårpelt, enkornsvete, vit emmer och svart emmer. Som mest har de odlat 8,5 hektar kulturspannmål.

På Sigsarve gård finns även sex hektar äng och trettio hektar skog. Cirka 170 tackor och cirka 250 lamm som betar på ängarna för ull, skinn och kött.

Intresse för kulturspannmål

Lokal anknytning till kulturspannmålen

Ett parti av gotländska lantsorter hittades i Ardre, Gotland, 1965 av en forskare som letat efter äldre spannmålssorter. Partiet låg i matpåsar fram till 1995 och togs då omhand till följd av att intresset för ekologisk odling ökat. Professor Lars Hansson fick bidrag att utveckla dessa sorter då kulturspannmål passar bättre i ekologisk odling.

År 2007 visades olika sorters kulturspannmål för gotländska bönder som tyckte att sorterna var intressanta och vackra att se på. Intresset bland de gotländska bönderna ledde till att Gutekorn ekonomisk förening startade. Föreningen Gutekorn fick ta över partiet utsäde och har hållit på sedan 2007/2008.

Anpassade till klimatförändringar

Kulturspannmål har längre strån och djupare rötter vilket gör att den kan ta upp mer av mineraler och vitaminer i marken. Kulturspannmål har dessutom hög variation inom sorterna. Fördelen med variation är att den kan medföra bra resistens mot svampsjukdomar, och sorterna klarar av insekter och olika väderförhållanden bättre. Variationen kan förklaras såhär: på en och samma åker har plantorna olika egenskaper och skulle ett torkår inträffa så är det endast en liten del som inte klarar av torkan. Variationen inom sorter av kulturspannmål skiljer dem från moderna sorter eftersom på en åker med moderna sorter har alla plantor samma egenskaper.

Gotlandsråg
Gotlandsråg, Sigsarve. Foto Riina Nodapera, Gutekorn

Sökandet efter hälsosammare spannmålssorter som passar i ekologisk odling

Näringsämnen i modern spannmål har gått ner sedan 1970-80 talet vilket var en drivfaktor till varför lantbrukarna på gården Sigsarve valde att testa kulturspannmål. Kulturspannmål är inte lika förädlad och har därför kvar ett högt näringsinnehåll, bra kostfiberinnehåll och en hög proteinhalt. Detta ger mer mättnad samt mer smak. Kulturspannmålen är betydligt enklare i ekologisk odling eftersom den ger en hygglig skörd med väldigt liten insats växtnäring. Den nöjer sig med stallgödsel eller vallodling som förgröda.

Utvärdering

Arbetet på gården funkar som vanligt

En del kulturspannmålssorter har ett extra- och hårt skal för att skydda kärnan vilket kan göra dem knepigare att så med moderna såningsmaskiner. Det kan också komma med en lång bit ax och orsaka stopp i såmaskinen. På gården Sigsarve har de dock inte ändrat någonting sedan de börjat odla kulturspannmål, utan använder sina vanliga maskiner och skördetröskor.

Erfarenhet av den osäkra marknaden

Dinkel är det tyska namnet för spelt. För cirka 20 år sedan startades en dinkelförening på Gotland och man importerade två sorter från Tyskland som odlades med framgång. Marknaden var dock osäker och fluktuerade mycket under åren. Det blev för osäkert för odlarna att odla dinkel och föreningen lades därför ner. Lantbrukarna på Sigsarve tror att de var för tidigt ute med dinkeln och hoppas att marknaden inte ska variera så mycket framöver.

Förening förenklar odling av kulturspannmål

Det finns EU-lagar som gör att utsädet till kulturspannmål inte får säljas. Detta löser bönderna på Gotland genom att ha startat Gutekorn ekonomisk förening. Inom föreningen kan utsäde spridas till medlemmar. Gutekorn har krav på att medlemmarna är ekologiska odlare. Innan utdelning skickas utsädet till analys för att försäkra att utsädet är bra. Föreningen har samarbete med Labans kvarn i Romakloster.

Ökat intresse

Det har gått bra att odla kulturspannmål än så länge, men att organisera försäljning är svårare. Odlarna får upparbeta sina egna försäljningskanaler, vilket tar lite tid. Intresset för mjölet och helkornet har ökat varje år och kunder återkommer och vill ha mer.

Finansiering

Sigsarve gård har ett magasin där de lagrar sin kulturspannmål. Gårdens mjöl säljs i gårdsbutiken Sigsarve lamb och till några mindre bagerier och B&B på Gotland.

Lönsamt

Marknaden har inte varit så tydlig, men det känns nu som att det börjar hända saker, anser lantbrukarna på gården Sigsarve.

De djupa rötterna som kulturspannmålssorterna har når ner till den blöta jorden och bidrog därför till att de kunde få en säker skörd trots torkan sommaren 2018. Skörden av spelt, emmer och gotlandsråg som odlades 2018 blev cirka 20- 25 procent mindre på åkrarna. Skördeminskningen berodde mycket på små torra kärnor. Det går att jämföra med moderna sorter i konventionell odling där skördeminskningen berodde på ingen kärna, dålig uppkomst, och glesa bestånd som vissnade ner. En annan fördel är att de gamla sorterna efter hand anpassar sig till de lokala förhållandena och blir bättre för varje år.

Framtid

Det finns ett antal lantbrukare som vill odla kulturspannmål, men som inte kan lagra det själva. Framöver behövs ett sätt att lagra och torka det över vintern tills det blir försäljning. I framtiden hoppas de att fler odlare går med i föreningen och odlar kulturspannmål.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.