I ett framtida ändrat klimat påverkas livsmedelsförsörjningen, bland annat genom att skördarna utsätts för mer extremväder som torka och skyfall. Ett varmare klimat kan också påverka transporter av livsmedel. Samtidigt finns risk att pollinatörers framtida utbredningsområden påverkas av ändrat klimat och att pollinatörerna och växternas blomning inte samspelar.
Under rubriken Hur blir det i framtiden? får elever i årskurs tre möjligheter att tillsammans med konstnären Malin Lobell som utvecklat projektet arbeta med olika teman inom hållbarhet. Eleverna får lära sig om livsmedelsproduktionen, hur vi äter och hanterar maten från jord till bord, och själva finna lösningar på samhällets utmaningar. Rubriken är framtagen av eleverna själva. Klimatförändringar och framtiden innefattar ett komplext budskap för både unga och äldre, här bidrar konstnärliga metoder till att förenkla denna komplexa verklighet.
Kreativa lösningar på vår tids svåra utmaningar
I projektet arbetade eleverna med olika teman: klimat, jordbruk, odling, mat, vatten, återvinning, pollinering, transport och biologisk mångfald, i enlighet med skolans mål att integrera hållbar utveckling i undervisningen. Lärarna undervisar i den teoretiska biten och en konstnär arbetade praktiskt med eleverna. Eleverna ska genom projektet få inblick i hur konstnärliga metoder och uttryck kan skapa berättelser och öppna för reflektion över mat som näring och material, resurser, klimatet och vår påverkan på klimatet och hälsa.
Upplägget har använts två gånger i lite olika tappningar, den första med årskurs tre på Högsätra skola, Lidingö, och den andra med årskurs sex på Rotskärsskolan, Skutskär.
Eleverna fick själva vara med och komma på idéer och lösningar för olika problem kopplat till miljö och ändrat klimat. Ett exempel på lösning som dök upp var kopplat till brist på vatten i framtida ändrat klimat. Eftersom sötvatten är en bristvara redan idag så var lösningen att filtrera salt från saltvatten för att få sötvatten.
Läs också anpassningsexemplet: Bräckvattenverk för dricksvatten på Gotland
Livsmedelsförsörjning var ett genomsyrande tema, från matavfall till pollinerare. En grupp skolelever målade bin som sedan gjordes till klistermärken. I projektet med årskurs sex gjordes växtfärg av matavfall från livsmedelsbutiken som de använde till att måla bina med.
En utställningsplats som når ut till fler
Utställningsplatsen valdes utifrån barnens perspektiv, både med avseende på platsen i sig men också med avseende på platsens koppling till temat. En närliggande livsmedelsbutik ger eleverna möjlighet att visa utställningen för sina föräldrar och vänner i sin naturliga miljö. Platsen är en miljö där frågorna finns och på så vis skapar en direkt koppling som eleverna lättare kan förstå. Dessutom når projektet ut till fler indirekta målgrupper, många personer besöker en livsmedelsbutik någon gång och barnen blir samtidigt ambassadörer för den kunskap de fått lära sig under projektet.
De olika konstverken visades upp runtom butiken i form av skyltning, märkning och olika installationer under en veckas tid. Konstverk med koppling till pollinering hängdes upp vid frukt- och gröntdisken. Genom klistermärkena föreställande bin märkte eleverna de varor som är i behov av pollinering. Filtret som skulle rena vatten hängdes upp där vatten säljs i butiken. Tygpåsar som eleverna sytt tillsammans med syslöjdsläraren hängdes vid kassorna. Vid ingången ställdes en pyntad cykel upphittad i skolans soprum med uppmaning till besökare att ta cykeln istället för bilen till affären. En jordglob med olika djur hängdes upp för att visa på hotade arter runtom i världen kopplat till klimatförändringar samt annan mänsklig påverkan. På samma sätt kopplades de resterande konstverken till de olika avdelningarna i butiken.
Resultat
Konstnärliga uttryckssätt bidrog till att förmedla kunskap till eleverna på ett roligt, kreativt och lättbegripligt sätt och på så vis göra eleverna medvetna kring maten och klimatet. Eleverna kunde få en djupare förståelse för hela livsmedelscykeln, sin egen och omgivningens påverkan på miljö och klimat. Viktigast av allt, barnen fick möjlighet att vara ambassadörer och sprida kunskap och visa upp deras kreativa lösningar.
Finansierat av Kulturrådet
Projektet är finansierat av kulturrådets satsning Skapande skola. Bidraget syftar till att stärka samverkan mellan skolor och det professionella arbetslivet med mål att barn ska få tillgång till kulturens alla uttryck. Genom kommunen kan skolor söka bidrag från skapande skola.
Samarbeten har fungerat bra
De två livsmedelsbutiker som varit visningsyta för projektet har varit positiva till projektet. De har både bidragit med material som eleverna kunde återanvända till konstverken, med hjälp att hänga upp konstverken, och i ena fallet gett matavfall som konstnären använde att göra växtfärg med. De lät dessutom sin butik vara visningsyta för elevernas konstverk i en veckas tid.
I det första projektet med årskurs tre var det ett tätt samarbete mellan skolans pedagog som höll i teorin och konstnären som ledde det praktiska arbetet. I det andra exemplet drevs projektet av konstnären tillsammans med kulturskolan. Kulturskolan administrerade och förmedlade Skapande skola-uppdraget mellan skolan och konstnären.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.