Konst skapar forum för samtal om klimatförändringar och anpassning, fördjupning

För att möta klimatförändringar behövs samarbeten mellan olika aktörer i samhället. Forum och mötesplatser över sektorer kan bidra till att bryta de barriärer som hämmar omställning och anpassning till ändrat klimat. Ett exempel är konstprojektet Man and Biosphere – prekära situationer som vill motivera till handling och främja dialog mellan forskare, sakkunniga och allmänhet.

Stigande hav, fler perioder med kraftig nederbörd och fler värmeböljor är något som vi behöver anpassa samhället till. Därför måste vi planera vårt samhälle efter rådande, men framför allt för kommande klimat. Exempelvis planera för att minska sårbarheten för översvämning, skogsbränder och värmebölja. För att göra det krävs engagemang och gemensamma mål.

Konstnärliga uttryckssätt har potential att lyfta den komplexitet som klimatförändringar innebär, och utmana våra sätt att tänka. Konstnärliga metoder, visualiseringar och gestaltningar ger andra typer av modeller för att diskutera stora samhällsfrågor. Därför har konstnärer och forskare tillsammans startat konstprojektet Man and Biosphere – prekära situationer, för att visa hur Kristianstad kommer påverkas av bland annat ökad nederbörd och höjd havsnivå.

Platsen Kristianstad och Kristianstads Vattenrike

För att undvika att problematiken känns alltför avlägsen så behövs lokala och nära exempel. Kristianstad i nordöstra Skåne har direkt koppling till klimatförändringar då det är delvis beläget under havsnivå med Sveriges lägsta markpunkt. Av den anledning bygger Kristianstads kommun skyddsvallar, pumpstationer och dagvattendiken som skydd för staden. Staden skyddas också av våtmarker som minskar risken för översvämning samt för att minska näringsläckaget till Östersjön. Kristianstad Vattenrike är ett biosfärområde av våtmarker, mellan staden och havet, som fungerar som skydd mot översvämningar. Konstprojektet utgår av den anledningen från Kristianstad och Kristianstad Vattenrike.

Kristianstad lägsta punkt
Landmärke som visar Sveriges lägsta punkt 2,32 meter under havet, Kristianstad. Foto Marika Reuterswärd

Projektet

Konstprojektet Man and Biosphere – prekära situationer riktar sig till lokalbefolkningen och människor som på olika sätt är kopplade till Kristianstad med målet att stimulera till samtal och samhällsförändring hos allmänheten.

Projektet ville visa på komplexiteten för platsen och förhoppningen är att människor ska få syn på vad som händer i deras direkta närhet. På så vis kan de bättre förstå eller ta till sig vad som sker globalt och bli uppmuntrade till engagemang.

Projektet är en plattform för tvärvetenskapliga utbyten där en del av projektet handlar om metodutveckling för tvärvetenskapligt utbyte. De medverkande forskarna, konstnärerna och andra sakkunniga är på så vis också en målgrupp för projektet.

Målet var att läsa av och förmedla nya former av kunskap om situationen i Kristianstads Vattenrike, dess förutsättningar och inte minst dess globala speglingar. Målet uppnås genom mötet med platsens fysiska förutsättningar, den kroppsliga upplevelsen och de olika kunskapsformer som träffas för att diskutera, fundera, praktisera och göra utbyten.

Ett publikt program för att locka fler

Projektet sträcker sig över nästan ett helt år med aktiviteter så som en klimatkonsert, konstfilmsvisning, konstutställning och vandringar ute i Vattenriket med en mängd forskare och konstnärer. Olika uttryckssätt så som: broderier, vandringar, avancerade datormodeller, climate fiction, historiska tillbaka blickar, aktuell problematik och dystopiska- men också hoppfulla framtidsvisioner är ett urval av uttryck och metoder. Evenemangen utspelar sig på olika platser runt om i staden, på Naturum Vattenriket, ute i Vattenriket, och på Kristianstad konsthall.

Vandringar i Kristianstad

Under sommaren 2018 arrangerades två vandringar på platser i Vattenriket som på något sätt berättar om människans relation till naturen, både historiskt och i ett framtidsperspektiv. Vandringarna är en metod för att skapa ett utbyte mellan kunskaper i förankring till platsen. Under vandringen skedde en tvärvetenskaplig dialog med korta föreläsningar och genom konstnärliga studier och inslag. 20-30 personer deltog på vandringarna, övervägande forskare, konstnärer och lokalbefolkning.

Kristianstad och skyddet

Den första vandringen gick till den före detta soptippen, ett område som nu är rekreationsområde, och över ett par av de vallar som skyddar Kristianstad mot oönskad översvämning.

Växtbaserad rening av förorenad mark

Under vandringen lyftes naturliga klimatanpassningsåtgärder fram, där Fytoremediering är en sådan lösning. Fytoremediering innebär att växter kan hjälpa till att rena förorenad mark. Betydelsen av att uppleva biologisk mångfald diskuterades också.

Återuppliva historiska extremer

Genom en ljudinstallation uppe på en av vallarna berättades om Backafloden 1872 som är en av Östersjöområdets största naturkatastrofer som fallit i glömska. Händelsen beskrivs i relation till framtidsscenarion om klimatförändringar.

Promenad på vall
Vandring över vall och deponi. Foto Malin Lobell

Kristianstad och vattnet

Den andra turen ledde deltagarna till Gropahålets naturreservat under temat Utflykt till havet – Vattnet stiger, jorden sjunker. Här fick deltagarna ta del av korta föreläsningar om Gropahålets historia. Helge ås andra mynning skapades en gång genom ett misslyckat dikningsprojekt. De fick höra om restaureringsprojekt för de sydsvenska sandmarkerna, om hur Region Skåne arbetar med klimatanpassning och lyssna på diskussion om framtiden genom konstnärliga, performativa och interaktiva övningar.

Man talar på stranden
Pål Axel Olsson, professor i växtekologi talar om livsmiljöer kring Gropahålet. På stranden syns sandmodell av Kristianstad från workshopen Sandcity, utformad av konstnären Jenny Berntsson. Foto Caroline Mårtensson

Uppleva översvämning för att öka förståelse

Deltagarna var med och avslutade arbetet med uppbyggnaden av Kristianstad som sandmodell, påbörjats genom en workshop dagen före. Arbetet med sandmodellen gav deltagarna en direkt förståelse kring klimatförändringars påverkan på staden. Genom att tillsammans bygga upp modellstaden fick deltagarna fundera över och diskutera hur en framtida stadsutveckling skulle kunna se ut och vad som kommer att behöva tas hänsyn till i förändrat klimat. Sandmodellen tilläts senare spolas bort av havet.

Flytande städer för att möta klimatförändringar?

Träskulpturer i form av båtar/ flottar med små byggnader på delades ut varpå deltagarna fick fundera över hur dessa flytande artificiella öar skulle kunna fungera som stadsbildning i en framtida översvämningshotad värld. Öarna installerades vid strandkanten med hjälp av pelare, ankare och små snören.

Se även anpassningsexemplet Flytande bostäder i Karlstad

flytande stadsbildning.
Jens Evaldsson, konstnär och initiativtagare till Maretopia, om visioner om en flytande stadsbildning. Foto Malin Lobell

Klimatanpassning i Regionen

Region Skåne jobbar med klimatanpassning utifrån ett osäkerhetsperspektiv och påpekar vikten av att tänka komplext, stort och långsiktigt, att se synergieffekter och att hela tiden ta in mer kunskap. Region Skåne talar om att de redan nu måste ta ställning till hur kusten, som under de senaste decennierna varit attraktiv boendemiljö, ska se ut om 100 år. Region Skåne förespråkar arbetet med mjuka skydd, det vill säga möta klimatförändringarna genom att använda sig av ekosystemtjänster och på så sätt värna även friluftsliv och turism.

Regionens anpassningsarbete
Oddvar Fiskesjö, miljöchef Region Skåne, berättade om hur regionen arbetar med anpassning och om en stigande havsnivå utmed kust och inland, ståendes mitt i sandmodell av Kristianstad. Foto Malin Lobell

Utställningen

Under vandringarna samlades material in i form av ljud, bilder och berättelser som används i konstutställningen i Kristianstad konsthall. På så vis kan besökarna med hjälp skärmar och tillhörande hörlurar se vandringarna i efterhand. Utställningen innehåller även verk av olika konstnärer.

Till exempel visar broderier effekter av en stigande havsnivå för fyra skånska tätorter. Till grund för broderierna är Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps översvämningsmodelleringar över hur en tre meters havsnivåhöjning kan se ut. Områdena påverkas både av havsnivåhöjning och höga flöden i vattendrag till följd av ökad nederbörd.

Konstverk om höjd havsnivå
Höjd havsnivås påverkan på kuststäder visas med broderi. Foto Åsa Pearce

På golvet i konsthallen finns citat som påminner om en dyster framtid i ändrat klimat, ur Maja Lundes roman Blå. Lyssna på reflektion kring boken och framtiden i programmet OBS i Sveriges Radio P1

Citat ut Maja Lundes bok Blå
Framtidsdystopisk litteratur påminner om att vatten är vår tids viktigaste råvara. Foto Caroline Mårtensson Förstora Bild

Resultat

Konstprojektet har resulterat i en plattform för tvärvetenskapliga utbyten, mellan konstnärer, forskare och andra sakkunniga som syftar att stimulera till samtal och samhällsförändring. Konstprojektet har bidragit till att bryta barriärer mellan olika discipliner, och vågar introducera olika metoder och uttryckssätt.

Finansiering

Projektet är genomförs med stöd från Region Skåne, Sparbanksstiftelsen 1826, Lund Universitet, Vattenriket samt genom omfattande ideell insats. Totalt 460 000 kronor.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.