Klimatanpassning av renskötseln – Ängeså sameby, fördjupning

I norra Sverige märks klimatförändringen allt mer. För att få en bra bild av hur det varmare klimatet påverkar renskötseln och hur det kan hanteras startade Sametinget och länsstyrelserna inom renskötselområdet ett pilotprojekt. Fyra samebyar utförde klimat- och sårbarhetsanalyser och tog fram handlingsplaner, däribland Ängeså sameby.

Sveriges medeltemperatur stiger, nederbörden väntas öka och tillfällen med extremväder kan bli fler. Renskötselområdet sträcker sig över norra halvan av Sverige, där uppvärmningen är som störst. Redan idag påverkas renskötseln på flera sätt av klimatförändringarna.

Renskötseln är förbehållen samerna och bygger på att renarna betar fritt eftersom de är vandringsdjur. All offentlig verksamhet i Sverige ska enligt lag främja det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv. Sametinget är dock den myndighet som har i uppdrag att verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. För att samhället ska anpassas till ett förändrat klimat har myndigheter en viktig roll genom att initiera, stödja och följa upp klimatanpassningsarbetet inom sitt ansvarsområde. Som en del i Sametingets klimatanpassningsarbete togs en handlingsplan för klimatanpassning fram. Sametinget konstaterade i handlingsplanen att ”nyckeln till framgångsrik klimatanpassning är att minska sårbarheten genom flexibilitet”. För renskötseln kan det innebära att det finns tillräcklig tillgänglighet till olika typer av betesmarker, något som ofta innebär målkonflikter med andra markanvändare.

Same på snöskoter stödutfodrar renar i solsken
Stödutfodring av renar. Foto Thomas Golz Förstora Bild

I Sametingets handlingsplan för klimatanpassning togs olika åtgärdsområden fram. En av insatserna för att uppnå åtgärdsområdet ”ökad flexibilitet” var att samebyarna själva skulle utföra egna klimat- och sårbarhetsanalyser och handlingsplaner för klimatanpassning. På så sätt skapas en övergripande bild av utmaningarna som renskötseln står inför och även hur resurser för omställningsarbete kan bli tillgängliga.

På initiativ av Länsstyrelsen Norrbotten beslutade Sametinget och länsstyrelserna inom renskötselområdet (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och Dalarna) att tillsätta ett pilotprojekt. Projektet pågick mellan hösten 2017 och hösten 2018, och involverade samebyarna Ohredahke, Ran, Sirges och Ängeså.

Illustrerad karta över fyra samebyar i norra Sverige
De deltagande samebyarna, från söder till norr; Ohredahke, Ran, Sirges och Ängeså. Illustration Ur Syntesrapport 2019 Förstora Bild

Pilotprojekt om att hantera klimatets inverkan på renskötseln

Pilotprojektets syfte var att samebyarna skulle studera och analysera hur klimatförändringar kan påverka förutsättningarna för renskötseln, identifiera problem och analysera möjliga förslag till åtgärder. Åtgärderna används som underlag i Sametingets fortsatta arbete med klimatanpassning. Ytterligare ett syfte var att de framtagna klimat- och sårbarhetsanalyserna och handlingsplanerna efter projektets slut ska vara utgångspunkt för samtliga samebyars arbete med klimatanpassning. Även berörda beslutsfattare och myndigheter ska genom handlingsplanerna kunna arbeta förebyggande så att renskötseln och den samiska kulturen kan möta klimatförändringarna på ett bättre sätt.

Renskötselns sårbarhet för ett förändrat klimat

Samebyarna Ängeså, Sirges, Ran och Ohredahke kom i sina klimat- och sårbarhetsanalyser fram till att klimatförändringar påverkar renskötseln på många sätt. Exempelvis leder varmare temperaturer till att nederbörd faller som regn istället för snö på vintern och att det blir fler dygn med nollgenomgångar, vilket innebär temperaturväxling kring noll grader. Då skapas isbildning på marken eller snön, och renarnas marklavsbete blir svår att komma åt - så kallat låst bete. Det gör att renhjorden behöver spridas ut i sökandet efter bete, och utsätts på så sätt för större risk för rovdjursangrepp.

På grund av landskapets fragmentering saknar många samebyar större sammanhängande betesland att sprida ut hjordarna på när betet fryser. Konkurrerande markanvändning, exempelvis skogsbruk och vattenkraft, minskar arealen betesmark och försvårar renarnas förflyttning. Det gör även att det finns sämre tillgång till skogar med hänglav vilket tjänar som vår- och reservbete för renarna. Med mindre tillgång till hänglavsbete har tillfällen med låst bete krävt att renarna får stödutfodring, vilket är kostsamt, kräver en stor arbetsinsats och påverkar renarnas hälsa då foder inte kan ersätta renarnas naturliga föda. Med klimatförändringen väntas låst bete bli vanligare och betraktas som ett av de största hoten mot renskötseln.

Inom flera renbetesområden faller det under vintern ofta mycket snö på en gång. Isbildning och skare från nollgenomgångar i kombination med djup snö gör att renarna inte kan förflytta sig eller gräva efter mat. De får också svårt att känna lukten av laven.  

Renbetet är låst pga isbildning
Isbildning under snö ger låst bete. Foto Ingegerd Rokka Förstora Bild

Nollgenomgångar innebär också att stora vägar saltas för att minska risken för halka. Renarna söker sig till saltet och riskerar därmed att bli påkörda. Detta är något som Ängeså sameby redan upplever som ett problem.

Snötäckets utbredning och tidsperioden med ett sammanhängande snötäcke förväntas bli kortare. Även isarna blir tunnare på vintern, vilket försvårar hjordarnas förflyttning. Höga flöden i vattendrag till följd av större regnmängder kan göra renarnas förflyttning till fots mellan betesmarker omöjlig.

Ett varmare klimat leder till att växtsäsongen blir längre, vilket innebär längre barmarksbete men också förskjutning av renskötselarbetet och ett potentiellt behov av nya flyttleder och anläggningar. Renarnas brunst kan komma senare på grund av värmen, och då föds kalvarna senare. Detta gör att de blir mindre motståndskraftiga under kommande vinter. Varmare och fuktigare klimat ökar också risken för spridning av insekter som kan innebära nya sjukdomar för renar. Insekter kan även komma att bli aktiva dygnet runt när dygnstemperaturen ökar vilket gör att renarna får mindre betesro.

Även antalet dagar med värmeböljor väntas öka, vilket i kombination med andra faktorer kan bidra till fler skogsbränder. Vid skogsbrand kan vinterbete helt raseras, vilket hände sommaren 2018. Då brann det i ett område i Ohredahkes sameby, vilket öppnade ögonen för andra effekter än låst bete på vintern.

Förslag till åtgärder

Samebyarna har i sina handlingsplaner kommit med ett antal förslag på åtgärder för att möta konsekvenserna av ett förändrat klimat. Ett förslag är att identifiera och tillgängliggöra alternativt vinterbetesmark eftersom stora delar av marklaven försvunnit de senaste decennierna till följd av skogsbruket. Ett annat åtgärdsförslag är att anpassa vägar till renskötselns behov, som att sätta upp viltstängsel eller hitta andra alternativ till vägsalt som inte lockar renarna till vägarna. Ytterligare förslag är inköp av mobila renskötselanläggningar och mobila silon för att kunna bruka markerna mer effektivt.

Sedan pilotprojektet slutade har Ängeså sameby sökt och fått beviljat medel för inköp av en mobil anläggning. Det kommer från Sametingets främjandeanslag 2019 som var speciellt riktade till klimatåtgärder. Flera somrar när det varit torrt har de spolat hagar för att minska damm som besvärar kalvarnas ögon. De har även börjat ha renarna i mindre vintergrupper för att kunna nyttja mindre arealer markbete och hänglav. De stödutfodrar i skog som har hänglavstillgång när renlavshedarna är låsta av is.

Arbetsprocessen

Sametinget utlyste pilotprojektet hösten 2017. För att få delta behövde det finnas en utsedd arbetsgrupp med en ansvarig kontaktperson, godkännande att pilotarbetet levereras till Sametinget, samebyar och övriga berörda aktörer samt att de behövde kunna registrera data i RenGIS. RenGIS är ett geografiskt informationssystem där samebyar bland annat redovisar sin Renbruksplan. En renbruksplan är en beskrivning av en samebys markanvändning, vilket kan användas vid exempelvis samråd för att öka andra markanvändande aktörers förståelse för rennäringens behov.

En representant från Sametinget var projektledare och drivande med stöd från klimatanpassningssamordaren på Länsstyrelsen i Norrbotten. Klimatdata från SMHI användes i analysen och en representant från SMHI medverkade som expertstöd under projektet. Forskare från SLU och Umeå universitet bidrog med kunskap om hänglav- och marklavsbete. Länsstyrelserna inom renskötselområdet har bidragit med finansiering och stöd.

Fyra samebyar genomförde projektet och redovisade varsin slutrapport. Arbetet inleddes med ett uppstartsmöte där bland annat klimatanpassningssamordnaren på Länsstyrelsen Norrbotten visade exempel på hur arbetet kan utföras. Samebyarna fick utifrån detta själva bestämma vilka metoder de ville använda. Sametinget bidrog med vägledning under projektets gång, bland annat på enskilda möten i samebyarna. På flera av dem var en representant från Länsstyrelsen och SMHI med. Efter pilotprojektets avslut satte en konsult ihop en syntesrapport som sammanfattade pilotarbetena.

I framtagandet av klimat- och sårbarhetsanalysen har samisk traditionell kunskap använts tillsammans med vetenskaplig kunskap. Vissa samebyar utförde intervjuer med medlemmar i samebyn om exempelvis risker och förslag på insatser. I Ängeså samebys arbetsprocess var sex personer involverade. Två renskötare och två pensionerade renskötare intervjuades om deras bild av klimatförändringar och två personer från styrelsen skrev rapporten. Arbetet avgränsades till att studera snötäcke, nederbörd, temperatur, växtsäsong, nollgenomgångar, värmebölja och vind. De valde att studera klimatförändringar utifrån ett scenario baserat på högre utsläppsnivåer (RCP8,5) med motiveringen att om samebyn är rustad för en så stor klimatförändring är de även rustade för en mindre klimatförändring. Andra samebyar har analyserat utifrån lägre utsläppsnivåer (RCP4,5) eller båda scenarierna.

Utmaningar och erfarenheter

En utmaning gällande åtgärderna i handlingsplanerna är att samebyarna inte har mandat över flera av dem, utan är beroende av andra näringar och politiska beslut. För vissa åtgärder kan samebyar söka investeringsstöd från Landsbygdsprogrammet och från Sametinget. Samebyarna drivs som ekonomiska föreningar, vilket innebär svårigheter att hitta andra lösningar för att söka pengar till klimatanpassningsåtgärder.

För Ängeså sameby påverkar även geografin deras förutsättningar för anpassning. Ytan är relativt liten och rund, vilket gör att klimatet i stort sett är likadant överallt i området. Fjällsamebyar som är långsmala har ofta ett mer varierat klimat. Att ha ett enhetligt klimat är en nackdel eftersom det minskar flexibiliteten för betesmarken när betet är låst.

Den klimatdata som finns tillgänglig för samebyarna är inte anpassad till renskötselns behov. Sametinget har identifierat att för mer givande analyser behöver en del data delas upp på enskilda månader istället för fyra fasta årstider och det behövs data för antal dagar med snödjup över en meter. Dialog om detta har förts under och efter pilotprojektet med SMHI som tar fram data.

Projektet har överlag fått positiv respons. Samebyarna och Sametinget uppfattade samarbetet som bra och medlen ansågs rimliga i förhållande till projektets omfattning. Genom projektet identifierade Ängeså sameby konsekvenser de inte tänkt på tidigare och insåg vikten av beredskap, såsom mobila anläggningar som gör att de kan nyttja marker som saknar stationära anläggningar.

Samebyarna ansåg att stödet var tillräckligt men hade tyckt det varit bra med mer klimatutbildning. Ängeså sameby trycker på vikten av att lära sig om klimat i förväg så att rennäringens förutsättningar kan förklaras och analyseras på ett enhetligt sätt. I arbetsprocessen var den största utmaningen för Ängeså sameby att skilja på klimat och väder. Med facit i hand hade de velat begränsa sig till en eller två tydliga frågeställningar specifikt för sin sameby. I startskedet var dock deras kunskap om klimat begränsad så de undersökte många olika parametrar. De menar att andra samebyar med fördel kan dra lärdomar från deras rapport när det gäller avgränsningar.

Även Sametinget menar att arbetet hade kunnat förbättras genom att mer resurser hade kunnat läggas på att bättre synkronisera renskötsel och lokal kunskap med klimatinformation och data. Det gäller även förankringen av arbetet och innehavd kunskap i samebyn när projektet är slut. De trycker även på vikten av att ta vara på samisk traditionell kunskap när det gäller observationer om hur klimatet förändras.

Finansiering

Länsstyrelserna bidrog med 150 000 kronor vardera, och därmed totalt 750 000 kronor. Fyra pilotsamebyar fick 120 000 kronor var för genomförande av projektet, som var öronmärkta till arbetstid eller konsulthjälp. Sametinget stod för sin arbetstid. Återstående medel gick till konsultens arbete med syntesrapporten, utbildning och för fortsatta projekt med framtagande av klimat- och sårbarhetsanalyser och handlingsplaner. Länsstyrelsen i Norrbotten och Sametinget finansierade även omarbetning av GIS-data.

Utvärdering

Det genomfördes en enkätundersökning hos pilotsamebyarna för att utvärdera projektet och dra lärdomar till kommande projekt. Pilotprojektet har presenterats på en Renbruksplanskonferens vilket har inspirerat fler samebyar och ökat intresset för klimatanpassning. Sametinget bedömer att klimatanpassningsförmågan har ökat.

Pilotprojektet blev en grund till fortsatt arbete. Planen är att länsstyrelserna i renskötselområdet finansierar arbetet hos två samebyar per år under perioden 2019-2023, där de olika länen representeras. Med projektstart under vintern 2019 utförde två samebyar i Norrbotten klimat- och sårbarhetsanalyser och tog fram handlingsplaner. Under 2020 inledde tre samebyar i Jämtland och Dalarna sina arbeten.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.