Grönytefaktorn, ett verktyg för grönare städer

Fler ytor med vegetation kan minska sårbarheten för översvämningar och även sänka temperaturen i staden, till exempel i samband med värmeböljor. I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm har verktyget Grönytefaktorn använts för att fastställa att kvarteren får en viss nivå av grönska.

De klimatförändringar som klimatscenarierna indikerar för Stockholms län i framtiden är bland annat mer nederbörd och skyfall samt högre temperaturer, längre och mer intensiva värmeböljor samt torrare somrar. Flera av konsekvenserna från dessa klimatförändringar kan lindras med vegetation och vattenstrukturer genom deras flödesreglerande och temperaturreglerande förmåga.

Grönska och klimatanpassning i kompakta städer

När städer förtätas är det ofta den tätortsnära naturen som exploateras vilket gör att dessa grönområden minskar eller försvinner. Grönska och vattenytor i stadsmiljö har många fördelar; de ger ett attraktivt intryck, kan användas för rekreation, ökar biodiversiteten etc. De minskar också stadens sårbarhet för negativa konsekvenser av klimatförändringarna.

Flygfoto över Norra Djurgårdsstaden i Stockholm
Flygbild över Norra Djurgårdsstaden med kvarteret Stora Sjöfallet mellan gasklockorna och Husarviken.

Grönytefaktorn i Norra Djurgårdsstaden

Grönytefaktorn är ett planeringsverktyg som används för att skapa grönare stadsdelar. Det innebär att en viss del av tomtens yta måste bestå av vegetation och/eller vatten. Den grönytefaktor som utvecklats för Norra Djurgårdsstaden har framförallt tre syften; gynna biologisk mångfald, tillföra sociala värden i gårdsmiljön samt klimatanpassning.

Grönytefaktorn innebär att planeringen av de gröna ytorna integreras i arbetet från början eftersom den ska redovisas i plandokumenten. Detta gör att landskapsarkitektens arbete kommer in tidigare än vanligt i processen och i ett närmare samarbete med husarkitekterna.

Fyra byggherrar samarbetade på gemensam mark

Grönytefaktorn beräknas per kvarter och om flera byggherrar har fått markanvisning på samma kvartersgård måste dessa samarbeta om hur grönytefaktorn ska uppnås där.

I kvarteret Stora Sjöfallet i Norra Djurgårdsstaden samarbetade fyra byggherrar; Wallenstam, SSM, Bonava och Viktor Hansson. De anlitade gemensamt landskapsarkitektkontoret URBIO, som gestaltade gårdsrummet samt räknade fram grönytefaktorn för tomten. En extern projektledare togs in för att underlätta samarbetsprocessen mellan de fyra byggherrarna.

Gräs på taken i kvarteret Stora Sjöfallet i Stockholm
Gröna tak i kvarteret Stora Sjöfallet, Norra Djurgårdsstaden. Till höger SSMs fastighet som även har odlingslådor på balkongerna. Till vänster Viktor Hanssons fastighet.

Utmaningar och resultat

En av utmaningarna med verktyget var att komma överens om bra lösningar för att komma upp i rätt grönytefaktor, samtidigt som andra krav skulle uppnås, som dagvattenhantering och tillgänglighet med mera. Dessutom skulle gården gestaltas så att den blev en trivsam boendemiljö och budgeten hållas. Utformningen av gården påverkades också av det underjordiska parkeringsgaraget. Att plantera vegetation ovanpå en underbyggnation innebär vissa restriktioner.

De inblandade aktörerna var positiva till grönytefaktorn trots att det i vissa fall innebar förändringar i arbetsprocessen. Den matematiska karaktären gjorde verktyget lätt att förhålla sig till. I slutänden gav dock grönytefaktorn genomarbetade och grönskande gårdar som uppskattades av de boende.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.