Det sker dramatiska förändringar för golfsporten när klimatet blir varmare. Enligt Svenska Golfförbundet märks tydliga skillnader sedan tio - femton år tillbaka. Det var dock den torra och varma säsongen år 2018 som blev en väckarklocka för många klubbar.
I södra landet blir golfsäsongen generellt sett längre. Samtidigt kommer nya skadeinsekter och skadegörare, till exempel skadesvampen dollar spot.
I starkt fokus för sporten står vattenfrågor. Ett sätt att anpassa för torrare somrar är att använda nya grässorter som både tål sjukdomar och inte kräver lika mycket vatten som traditionella sorter. Ett exempel är gräsarten rödsvingel, som växer naturligt i torra miljöer.
Mer skyfall och fler värmeböljor gör att många klubbar aktivt söker lösningar för att bromsa upp och magasinera vatten. I många fall räcker inte dagens anlagda dammar till. Det behövs utökad vattenkapacitet för bevattning - utan att använda rent dricksvatten eller konkurrera med andra, mer samhällsviktiga vattenanvändare.
Lundsbrunn satsade på bevattningsdamm
Golfklubben Lundsbrunn, naturskönt belägen norr om Skara och med närhet till Vänern, blev vald till ”Årets golfklubb 2021” av golfjournalisternas förening. Som för många andra golfanläggningar slog den extremt torra sommaren 2018 till. Med vetskapen om ett allt varmare klimat stod det då tydligt att bevattningen måste få en långsiktig lösning genom utökad kapacitet.
Två år efter den extrema sommaren tog planerna fart för att anlägga en ny bevattningsdamm. Resultatet blev en 7 500 kvadratmeter stor damm som rymmer 18 500 kubikmeter vatten. Principen är att samla upp och lagra dräneringsvatten från kringliggande åkrar, vatten som annars via åar och andra vattendrag orenat rinner rakt ut i Vänern.
Nu kan istället kväve och fosfor filtreras upp av gräset på banan vid bevattning från dammen. Fosfor, som är en orsak till övergödning i sjöar, lagras även i dammens djuphålor. Dammen är också ett tillskott för den biologiska mångfalden, och blir en plats där många djurarter och insekter kan trivas.
Så byggdes dammen
I början av år 2021 började utgrävningen av den nya dammen, vilken utformades efter synpunkter från Länsstyrelsen. Med de tunga maskinerna var man tvungen att invänta att marken blev tjälad, för att undvika stora markskador. In i dammen leddes de befintliga dräneringsrören från åkrarna, som tillsammans med regnvatten successivt svarar för påfyllningen av dammen.
Dammen byggdes i etapper med olika djup. De grunda delarna gynnar djurarter och insekter. Djuphålorna ger förutom mer vattenvolym bättre lagring av framför allt fosfor. När vattnet stannar kvar länge kan fosfor sjunka ner och sedimentera, istället för att rinna ut i sjöar och vattendrag.
Grävarbetet tog totalt två månader. Hela banan kunde öppnas i början av april, direkt efter grävningen. Dammen fylldes med vatten, ungefär i den förväntade takten.
Klubbens medlemmar har hela tiden hållits uppdaterade om projektet, exempelvis vid årsmötet innan arbetet startade, löpande via hemsida och sociala medier, samt vid höstmötet år 2021.
Finansiering
Totalt kostnad för dammen uppgick till cirka 1,8 miljoner kronor. En dryg miljon kronor kom från LOVA-pengar, specialriktade medel för lokala vattenvårdsprojekt, beviljade av Länsstyrelsen. Resterande medel stod klubben själv för.
Erfarenheter
- God erfarenhet att lösa bevattningsfrågan utan att konkurrera med andra vattenanvändare. Skapat mervärden som biologisk mångfald och vattenrening.
- Kritiskt med tidpunkt för grävarbeten, då det krävs tjäle i marken.
- Större mängder överblivna jordmassor mot förväntat.
- Viktigt förankra satsningen och löpande informera klubbens medlemmar.
- Samarbeten med lokala naturexperter tillförde stor kunskap.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.