Ett gemensamt vattenprojekt av två kommuner, fördjupning

I Skåne driver Bromölla kommun ett gemensamt vattenförsörjningsprojekt med grannen och blekingekommunen Olofström. Syftet är att säkra tillgången till reservvatten från Olofström i händelse av vattenbrist, exempelvis vid längre torrperioder i framtiden. Samtidigt får Olofström genom projektet tillgång till både renare och säkrare vattenförsörjning från Bromölla.

Karta över vattenledning
Karta över den nya vattenledningen från Bromölla till Olofström. Illustration SBVT

Det råder alltid osäkerhet kring hur vattentillgången kommer att se ut i framtiden om klimatet fortsätter att förändras. Redan nu har såväl vattenmängd som vattenkvalitet förändrats till följd av ökad nederbörd och högre temperaturer. I Bromölla har man sedan länge haft problem med dricksvattnets råvattenkvalitet. Mer specifikt i tätorten Näsum vilket skulle kräva åtgärder från kommunens sida. Olofströms kommun stod å sin sida inför problemet att få fram tillräckligt stora mängder renat vatten för att försörja hela kommunen, då de också haft problem med råvattenkvaliteten.

Vattenledning i Bromölla
Under etapp 1 anlades vattenledningen mellan Bromölla vattenverk och Näsum vattenverk. Foto SBVT

För att kunna lösa problemen upprättade kommunerna år 2012 ett avtal om gemensam vattenförsörjning. Enligt avtalet skall vattenledningar anläggas mellan Bromölla och Olofström via tätorten Näsum. Vattnet från Bromöllas grundvattentäkter kan därmed försörja Olofström samtidigt som Näsum får tillgång till bättre vatten än tidigare. Byggprojektet är uppdelat i tre etapper. Arbetet påbörjades år 2014 och är nu inne på sista etappen. Beräknat slutdatum är maj år 2016. Projektet drivs av ett driftbolag, Skåne Blekinge Vattentjänst (SBVT), som består av fyra kommuner: Bromölla, Olofström, Osby och Östra Göinge.

Säkert vatten är en förutsättning för samhället och dess invånare

Ökad nederbörd och högre temperatur till följd av klimatförändringar leder inte bara till översvämningar och värmeböljor utan även försämrad vattenkvalitet. Vid översvämningar sprids stora mängder skadliga partiklar och andra ämnen från städer, jordbruk och industri. Först påverkas det känsliga ytvattnet, men föroreningarna kan till slut hamna även i grundvattnet.

Högre temperaturer påverkar vattenkvaliteten på flera sätt. Bland annat förvärras spridningen av skadliga ämnen eftersom halterna stiger vid långvariga torrperioder. Under varma förhållanden trivs exempelvis bakterier särskilt bra i ytvattnet vilket gör det svårare att rena innan det kan användas som dricksvatten. Inom konventionellt jordbruk medför varmare väder längre odlingssäsonger vilket leder till ökat bruk av skadliga bekämpningsmedel. Ett varmare och torrare klimat kan också förorsaka vattenbrist i samhället. Detta utgör ett allvarligt problem för både allmänhet och näringsliv. Slutligen kan lägre nivåer av brukbart sötvatten, antingen till följd av överuttag eller ökad avdunstning, bland annat medföra risk för saltvatteninträngning och ökad koncentration av partiklar i vattnet.

Olofströms kommun får sitt dricksvatten från en ytvattentäkt, sjön Halen. I framtiden kan det dock bli dyrare att filtrera vattnet så att man uppnår en godkänd kvalitetsnivå. Det kommer dessutom bli svårare att rena tillräckligt stora mängder vatten om klimatförändringar fortskrider i samma takt som nu.

Klimatförändringarna gör det svårt att förutsäga hur vattenkvaliteten kommer att påverkas både vad gäller ytvatten och grundvatten. Den dåliga vattenkvaliteten i Näsum orsakas av höga halter nitrit och bekämpningsmedel i vattnet. Det vore möjligt att rena vattnet, men med tanke på den höga produktionskostnaden för framställt vatten bedömdes den lösningen inte som rimlig. Ivösjön är en annan stor ytvattentäkt nära Näsum där vatten skulle kunna tas, men även det alternativet skulle medföra problem med komplicerad infiltrering för att säkerställa vattnets kvalitet. I området i övrigt finns inte heller någon grundvattentäkt som är tillräcklig för de omgivande orterna.

En gemensam vattenförsörjning som lösning

Om Bromölla kommun ändå måste anlägga en ny vattenledning till Näsum, gjorde kommunen bedömningen att det vore lämpligt att förlänga ledningen till Olofström för att därmed kunna dela vattentäkt.

Vattenverk i Bromölla
Nytt vattenverk har anlagts för att kunna pumpa upp större mängd av vatten. Foto SBVT

Genom att skapa en gemensam vattenförsörjningsstrategi skulle fördelar uppnås för båda kommunerna. För Bromöllas del var det inte bara ett lönsamt alternativ ur kostnadssynpunkt, utan man skulle vid vattenbrist även få möjlighet att erhålla reservvatten från Olofström. För Olofströms del fanns fördelen att man på ett enkelt sätt skulle kunna erhålla stora mängder rent och säkert vatten från Bromölla. Olofström kan genom att hushålla med sina vattentäkter därmed också ha resurser kvar för reservvattendrift.

Det gemensamma projektet innefattar nyanläggning av vattenledningar från Bromölla via Näsum till Olofströms vattenverk, nya grundvattenbrunnar, liksom nya vattenverk som kan producera en dubbelt så stor mängd vatten som tidigare. För större uttag av grundvatten krävdes också en ny vattendom. Tack vare det gemensamma driftbolaget SBVT gick byggnationerna mellan de två kommunerna enkelt.

Utmaningar

Det uppstår alltid problem under det praktiska arbetet, men de löstes efter hand under projekttiden. En av de svåraste utmaningarna var att få allmänheten och politikerna att förstå betydelsen och fördelarna med projektet. I Olofström fanns det ett stort motstånd mot projektet eftersom vissa medborgare motsatte sig vattenleveranser från en annan kommun. Några anledningar till motståndet var dels att allmänheten missförstod projektets syfte och trodde att Bromölla skulle tjäna pengar på deras bekostnad, dels att kommunen hade en stark sammanhållning och ville vara självförsörjande. Inom båda kommunerna genomfördes samråd och frågestunder med allmänheten och man strävade hela tiden efter en öppen kommunikation.

Skillnader i hårdhet mellan kommunernas vatten utgjorde också en anledning till motstånd. Olofström har ett mjukt vatten, cirka 3°dH (tyska grader), medan Bromölla har ett hårt vatten, cirka 12°dH. Detta löstes genom att avhärda vattnet vid Olofströms vattenverk till cirka 7°dH med hjälp av membranfilter.

Under projektets gång genomfördes många dialoger och diskussioner mellan de inblandade kommunerna, allmänheten och politikerna. Hos kommunerna förde detta med sig en ökad kunskap om att man inte skall ge upp hoppet, utan hela tiden försöka hitta nya möjligheter för att göra riktiga val.

Kostnader

Kostnader för att anlägga vattenledningar, vattenverk och grundvattenbrunnar fördelas mellan Bromölla och Olofströms kommuner. Själva fördelningen avgörs av respektive kommuns aktuella förbrukning av vatten. Den totala kostnaden för projektet beräknades till cirka 100 miljoner kronor. Byggkostnader inom Bromölla kommun beräknades kosta totalt 74 miljoner kronor av den totala kostnaden i projektet.

Delkostnader i byggnationsarbete i Bromölla

Ledning till Näsum: 30 miljoner kronor

Ledning till kommungränsen: 14 miljoner kronor

Vattenverk: 23 miljoner kronor

Nya brunnar: 7 miljoner kronor

Olofström bär den del av kostnaderna som avser pumpning av vattnet till Olofström medan Bromölla står för det som avser pumpning till Näsum.

Framtid

En stor och omfattande regional vattenförsörjning planeras nu för framtiden. Detta kommer inte att genomföras omedelbart utan kommer att ta flera decennier. Planen är att länka samman flera tätorter med vattenledningar för att därmed möjliggöra vattenförsörjning mellan olika kommuner. Vattenledningar kan komma sträcka sig mellan Kristianstad, Östra Göinge, Osby, Lönsboda, Olofström och Bromölla. Kringliggande samhällen kan också få vattenförsörjning från dessa större orter.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.