Växjö är Kronobergs läns residensstad och stadens läge har historisk betydelse då sjöarna som omgiver staden användes som farleder. Staden sluttar söderut vilket betyder att mycket av det vatten som faller över Växjö rinner söderut och hamnar till slut i de omgivande sjöarna.
Översvämningsproblem
Vid kraftiga regn behöver vattnet avledas så att det inte blir stående på vägar, torg och parkeringsytor som i sin tur kan leda till översvämningar i källare och hus. För att avlasta ledningsnätet har ett antal utjämningsmagasin byggts både ovan och under mark. Kronobergs län beräknas få en ökad årsnederbörd samt fler antal dagar med kraftiga regnmängder i framtiden.
I befintliga bostadsområden kan det vara svårt att hitta lösningar för ökad dagvattenkapacitet som fungerar tillsammans med ledningar och byggnader. I Växjö kommun har vattenfrågan länge varit i fokus och många dagvattenlösningar har tagits fram. Nedan presenteras två lösningar i form av utjämningsmagasin som fungerar som tillfälliga uppehållsstationer för vattnet innan det fortsätter vidare i ledningsnätet. Detta är exempel på hur kommunen har löst problemet i två befintliga områden där man har fått ta till vara på det utrymme som fanns att tillgå.
Utjämningsmagasin och dess funktion
Betongmagasinet
I de centrala delarna av Växjö finns innestängda lågstråk där vattnet ytledes inte kan rinna vidare och som ofta översvämmas vid kraftiga regn. På parallellgatan fanns de befintliga dagvattenledningarna och vid den här tidpunkten skulle samtidigt en parkeringsyta byggas där. Möjligheten fanns då att bygga ett betongmagasin under parkeringsytan för att minska det stora flödet i dagvattenledningarna som uppstod vid kraftigt regn.
En ledning är kopplad till betongmagasinet som har huvudsyftet att fyllas när dagvattenledningarna fylls och inte hinner hantera det höga flödet som kan uppstå. Betongmagasinet har en volym på cirka 1000 m3 och har en förkammare på 10 m3. Magasinväggarna och taket är betongelement och botten är gjord av asfalt.
Förkammaren har fri kommunikation med ledningen som går in till magasinet. Den fungerar också som ett sandfång och hindrar att betongmagasinet fylls med partiklar och sand. Det är när förkammaren fylls med vatten som vattnet rinner över och fyller det stora magasinet. När vattnet runnit bort från ledningarna töms magasinet via en backventil och fortsätter vidare i ledningsnätet.
Effekter
- Minskad risk för översvämning
- Avlastar överfulla dagvattenledningar
- Stör inte intressen ovan mark
- Fördröjning av dagvattnet
- Jämnare flöde i dagvattenledningarna
- Jämnare flöde till dagvattenanläggning för sedimentering
- Utnyttjar befintlig mark utan konflikt
Fotbollsmagasinet
I ett bostadsområde hade fastigheter problem med översvämningar vid kraftigt regn. Ledningsnätet var underdimensionerat och något behövde göras för att avlasta ledningarna och minska översvämningar. Samtidigt som arbetet med utbyggnation av ledningsnätet pågick anlades ett utjämningsmagasin i form av en fotbollsplan. Innan fotbollsplanen gjordes fanns det en lekplats som de boende i området inte ville bli av med. Lösningen blev då att göra om parkytan till en fotbollsplan som samtidigt agerar som ett utjämningsmagasin vid höga vattenflöden i ledningssystemet.
Två stenmurar är formade som två motstående parenteser mot varandra och marken mellan är utgrävd. Bottenytan, där fotbollsplanen är, är dränerad så den inte blir blöt och mjuk. Allt dagvatten som går i ledningarna i området rinner längs en stenkantad mur i en smal kanal i ena kanten av fotbollsplanen. Vid höga flöden i ledningsnätet tvingas vattnet upp på fotbollsplanen för att sedan rinna vidare i utloppet när flödet har gått ner. Dimensionen på inloppet är 400 mm in och 200 mm ut för att fördröja vattnet på planen och det mindre utloppet ger ett jämnare flöde i dagvattenledningarna.
Effekter
- Minskad risk för översvämning
- Avlastar överfulla dagvattenledningar
- Fördröjning av dagvattnet
- Jämnare flöde i dagvattenledningarna
- Utnyttjar befintlig mark utan konflikt
Finansiering
Betongmagasinet
Finansiering av betongmagasinet stod Växjö kommun för. Kostnaden för magasinet (2002) blev cirka 1 350 000 kronor och arbetskostnaden blev cirka 1 200 000 kronor. Sponten som behövdes är inte med i kostnaderna. Man ser inga framtida kostnader utom en framtida rensning av sandfånget och vidare utvärdering av betongmagasinet.
Fotbollsmagasinet
Anläggandet av fotbollsmagasinet blev en kostnad på cirka 1 200 000 kronor. Stenmurarna och uppsättning av fotbollsmålen är inte medräknade och det var Växjö kommun som finansierade projektet.
Utmaningar & erfarenheter
I Växjö har man under lång tid tagit ett helhetsgrepp kring dagvatten- och översvämningsproblematiken. Utöver utjämningsmagasinen som är byggda finns det andra dagvattenlösningar. Kommunen har gjort invallningar av sjön så att dagvattnet fördröjs och kan renas, anläggningar med mångfunktionella ytor samt våtmarker och kanaler. Växjö kommun har även infört möjlighet att få reduktion av dagvattentaxan för åtgärder av dagvatten för att engagera fastighetsägarna i kommunen.
Det underjordiska magasinet är svårare att övervaka då det är under mark. Nivåmätare har installerats för att kunna utvärdera magasinets funktion och förbättra utnyttjandet av magasinet.
Båda anläggningarna är kommunala och inom kommunen var landskapsarkitekter, vatten och avloppsavdelningen, projektör och modellerare involverade i båda projekten. Idag är det parkavdelningen på kommunen som sköter underhållet av fotbollsplanen.
Flera liknande dagvattenlösningar som fotbollsmagasinet fanns i Växjö innan och erfarenheter från dessa har varit nyttiga i arbetet med fotbollsmagasinet. Där grävdes en gräsyta ur som en skål och fungerar på liknande sätt vid överbelastning av ledningssystemet. Då tvingas vatten upp på gräsytan från ledningarna för att sedan sjunka ner igen när ledningssystemet kan ta emot mer dagvatten (se bild). I området där magasinet är utformat som en fotbollsplan pågår ett omfattande arbete med att förstärka dagvattenledningarna. Arbetet utförs i etapper och framtidsplanen är att samtliga dagvattenledningar i bostadsområdet ska vara kopplade till utjämningsmagasinet.
Det fanns en oro från de boende i området innan anläggandet; myggproblem och säkerhetsproblem med vattennivån. Genom kommunikation om att magasinet endast fylls upp vid skyfall under korta perioder, och därför mestadels är torrt, försvann oron.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.