Botkyrka startade sitt arbete med värmeböljor 2009 genom att delta i ett projekt inom forskningsprogrammet Climatools som drevs av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). I projektet samarbetade Botkyrka kommun med experter från FOI för att skapa ett verktyg för att identifiera och kartlägga särskilt värmekänsliga personer. Parallellt med projektet började Botkyrka arbeta med att minska hälsoriskerna vid en värmebölja.
Bland det första som gjordes var att konstatera att beredskapen för att hantera värmeböljor inte varit föremål för någon samlad planering. Climatoolsprojektet blev grunden för kommunens arbete med att förbättra sin beredskap för värmeböljor.
Värmeböljor
Klimatförändringen leder till att värmeböljor kommer bli fler och längre i framtiden. En värmebölja påverkar hela samhället och kan skapa problem med allt från sänkt jordbruksproduktion till solkurvor på räls och överhettade bussar med trötta chaufförer. Eftersom Sverige historiskt inte blir lika varmt som längre söderut så finns en lägre anpassning till höga temperaturer. Detta skapar en sårbarhet för värmeböljor.
Värmeböljor skördar också liv genom att sköra människor dör i förtid. Forskning vid Umeå universitet visar att den dagliga dödligheten ökar med cirka 10 procent om temperaturen når 27 grader eller mer tre dygn i rad, och att den ökar med ytterligare 10 procent om temperaturen når 30 grader eller mer tre dygn i rad. Det är främst äldre samt personer med hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar och försämrad njurfunktion som löper risk vid värmebölja. Läkemedel som förändrar värmereglering, cirkulation och vätskebalans ökar också riskerna. Psykiska funktionshinder inklusive demens kan medföra att personer inte uppfattar riskerna med värmen.
Bostäder påverkar också utsattheten för värmebölja eftersom de håller olika inomhustemperatur i varmt väder beroende på hur de är konstruerade och vilken miljö de står i. I flerfamiljshus är översta våningen och bottenvåningen de mest utsatta. Värmen stiger till övervåningen samtidigt som de som bor på bottenplan tenderar att undvika öppna fönster för att vädra, särskilt på natten då det känns otryggt att lämna fönster öppna.
Sommaren 2010 var det värmebölja i Skåne och Mälardalsområdet. I Botkyrka påverkades ett ålderdomshem mest eftersom det ligger i sydvästligt läge och saknar luftkonditionering. Det blev problem både för brukarna som mådde dåligt i värmen och för personalen som fick mer att göra, samtidigt blev det svårt att hålla lika hög koncentration som vanligt i värmen.
Arbetet för att kartlägga sårbarheten
För att förbättra beredskapen bildades en projektgrupp bestående av Ingrid Molander miljöchef i Botkyrka kommun, programchefen för Climatools, verksamhetschefen för vård- och omsorgsförvaltningen samt en person från kart- och mätenheten. Senare anslöts kommunens statistikavdelning och verksamhetsutvecklaren på vård- och omsorgsförvaltningen till gruppen.
En av de första frågorna var att utreda sårbarheten för värmebölja i Botkyrka och det var vad forskningsprojektet tillsammans med Climatools gick ut på att besvara. Genom projektet skapades kartor som visade på vilka platser värmekänsliga bodde och ett mått på deras värmekänslighet. Kartorna baserades på information från befolkningsregistret, läkemedelsregistret, patientregistret och vård- och omsorgsförvaltningens brukarregister. Bilden nedan visar en sådan karta med figurerad information.
Arbetet resulterade i ett verktyg.
Höj beredskapen för värmeböljor - en vägledning (FOI)
Resultatet av kartläggningen visade att en fjärdedel av Botkyrka kommuns befolkning har en förhöjd känslighet för värmebölja. Av de särskilt känsliga var bara 7 procent brukare inom vård- och omsorgsförvaltningen. De personer som var över 80 år, tog vissa läkemedel eller hade sjukdomar som ökade deras värmekänslighet klassades som särskilt sårbara för värme om ett eller flera av dessa kriterier uppfylldes. För att se hur stor andel av de sårbara personerna som kommunen ansvarade för infogades också information om personen var brukare inom vården.
Arbetet för ökad beredskap
När arbetsgruppen fått kunskap om befolkningens känsligheten för värmebölja beslutades att först höja beredskapen för värmebölja på äldreboenden, inom hemtjänsten och på förskolor. Förskolorna inkluderades på grund av att höga inomhustemperaturer påvisats samt att lekgårdar utan möjlighet till skugga skapat problem under värmeböljan 2010.
Förbered personalen
Information till personalen har ökat medvetenheten om värmeböljors hälsoeffekter inom vård- och omsorgsförvaltningen. När SMHI varnar för värmebölja finns det checklistor som personalen på äldreboenden ska följa. För att långsiktigt säkerställa beredskapen ingår nu kontroll av beredskap för värmebölja i kommunens regelbundna inspektioner av förskolor och äldreboenden.
Extra personal
Ifall det behövs finns det möjlighet att kalla in extra personal till äldreboendena vid värmebölja. Cheferna på äldreboendena kommer vid behov kalla in personal enligt ordinarie rutiner för det. Åtgärden infördes efter värmeböljan 2010.
Kommunikation
Vid en värmebölja kommer kommunen att lägga upp information om värmebölja på sin hemsida där det bland annat kommer finnas råd om hur man skyddar sig. Informationen riktar sig främst till värmekänsliga personer som inte får annan hjälp av kommunen. Att skicka ut riktad information till de särskilt utsatta som identifierats genom Climatoolsprojektet skulle strida mot personuppgiftslagen (PUL). Det beror på att delar av informationen om vem som är känslig för värmebölja kommer från sekretesskyddade register.
Lokalanpassa
Äldreboenden och förskolor har köpt in fläktar för att mildra effekterna av värmeböljor. När nya förskolor och äldreboenden byggs i framtiden ska lokalerna anpassas för att bättre klara värmeböljor. I ett nytt äldreboende som planeras tänker kommunen ställa krav på att byggnaden ska kunna tillgodose kylbehov även vid värmebölja.
Sammanfattning av åtgärder, sommaren 2010
- Kartering av sårbara grupper
- Kunskapsspridning inom vård och omsorg
- Beredskap att agera efter checklistor vid en värmebölja
- Fläktar till äldreboenden
- Regelbundna inspektioner av beredskap
- Möjlighet att kalla in extra personal till äldreboenden
- Byggnadskrav på framtida äldreboenden och förskolor att de inte ska bli överhettade vid värmebölja
Finansiering
Höjd beredskap för värmeböljor har tagits in som en naturlig del av kommunens arbete med riskhantering och har behandlats inom ordinarie verksamhet utan att extra pengar tillförts. Det som kostat är främst arbetstid för de tre personer på kommunen som arbetat mest med Climatoolsprojektet. Det pågick i 1,5 år och varje person fördelade cirka 3 månaders heltidsarbete över perioden.
Åtgärden att kalla in extra personal har ännu inte behövts, därför får kostnader för inkallad personal utredas när det använts. Under den varma sommaren 2018 gjorde personalen istället tätare hembesök inom hemtjänsten samt sett till de boende på boendena mer ofta.
Erfarenheter
Bland de viktigaste erfarenheterna från Climatoolsprojektet är att en stor del av kommunens befolkning är särskilt utsatta för värmebölja och att bara en mindre del av dem har kontakt med vård- och omsorgsförvaltningen. Frågan vem som ansvarar för att informera/kontakta de personerna som är känsliga för värme och som inte är brukare inom kommunen är viktig att besvara för det fortsatta arbetet med att höja beredskapen för värmeböljor.
Att integrera arbetet med värmebölja i den kommunala organisationen har varit utmanande, i vård- och omsorgsförvaltningen är frågan nu etablerad men i övriga delar av organisationen finns det fortfarande arbete kvar. Det har också varit utmanande att välja vad som ska ingå i arbetet med värmebölja. Värmeböljan 2010 bidrog till att driva på arbetet och underlättade beslut om åtgärder. Fortsatt arbete skulle kunna undersöka var det finns tillgängliga svala platser samt hur informationen om dem bäst kan spridas vid kommande värmeböljor.
Botkyrka ser ett behov av att arbetet med höjd beredskap för värmeböljor också tas upp på högre nivå än kommunal för att skapa samordning och vägledning.
Vid värmebölja når informationen på kommunens hemsida bara en mindre del av invånarna. För att nå ut till fler överväger kommunen möjligheten att annonsera i lokaltidningen eller ett samarbete med husvärdar för att sätta upp anslag i trappor.
SMHIs varningstjänst för värmeböljor ger en klar förbättring av beredskapen i Botkyrka eftersom det ger en förvarning och en klar definition av värmebölja. Det ger möjlighet att dela ut information till personal i tid och förbereda sig på att eventuellt kalla in extra personal.
Anpassning lönar sig
Botkyrka kommun bedömer att de har varit bättre rustad för värmeböljan 2018, eftersom att frågan väcktes redan 2010/2011. Men några tillägg gjordes ändå i arbetet.
Mindre belastning för personalen vid värmebölja
Extra personal vid värmeböljor var en åtgärd som infördes efter värmeböljan 2010. Denna åtgärd har inte behövts sommaren 2018 utan personalen har istället gjort tätare hembesök inom hemtjänsten, och sett till de boende mer ofta på boendena.
Chefer ute i verksamheten
Cheferna har varit mer ute i verksamheten för att se till att personalen klarar att arbeta i värmen och se till de äldre. Miljömyndigheten kontrollerar också vid miljöbalkstillsynen att rutiner finns för värme.
Extra ledningsgrupp
Sommaren 2018 sattes en extra ledningsgrupp in för värmeböljor. Ledningsgruppen träffades två gånger i veckan från juli fram till 17 augusti. Gruppen bestod av representanter från ledningen från alla förvaltningar samt från bostadsbolaget Botkyrkabyggen AB som har ca 11000 fastigheter. Efter utvärderingsmötet efter sommaren 2018 beslutades att gruppen kommer att kvarstå.
Lokalförsörjning och fastighet
Inom avdelningen Lokalförsörjning och fastighet har strategin varit att varje år förse ett vård- och omsorgboende med komfortkyla och att detta görs på ett sådant sätt att kostnaden för energiförbrukningen inte ökar. Exempelvis har Botkyrka kompenserat den extra energiförbrukningen med att installera solceller på hustaken. År 2019 kommer komfortkyla installeras på de kommunalt ägda fastigheterna för vård- och omsorg. Därefter kommer arbetet fortsätta på LSS-boenden samt vård- och omsorgsboenden där personer med vårdbehov och speciella krav bor.
Sammanfattning av åtgärder, sommaren 2018
- Tätare hembesök inom hemtjänsten, och se till de boende mer ofta på boendena.
- Cheferna är mer ute i verksamheten för att se till att personalen klarar att arbeta i värmen och se till de äldre.
- En extra ledningsgrupp har satts in för värmeböljor.
- Inom avdelningen Lokalförsörjning och fastighet är strategin att varje år förse ett vård- och omsorgboende med komfortkyla och att detta görs på ett sådant sätt att kostnaden för energiförbrukningen inte ökar.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.