Alléodling anpassar jordbruk till förändrat klimat

Alléodling innebär att frukt- och nötträd och bärbuskar planteras i rader på åkermarken. Detta provas på den Uppländska gården Hånsta Östgärde. Metoden anses vara mer motståndskraftig samtidigt som riskerna sprids över fler grödor.

Jordbruket och klimatförändringar

För jordbrukssektorn innebär klimatförändringar att naturolyckor så som översvämning och vegetationsbränder riskerar att öka. Dessutom riskerar jordbruket bli mer utsatt för torka till följd av längre vegetationsperioder och ett varmare klimat. Därför är det viktigt att jordbruket hittar sätt att anpassa sig.

Miljöfördelar och klimatanpassning

Alléodlingens rader med buskar och träd bidrar till att ge skugga och reglera de varma temperaturerna samtidigt som de skyddar grödor och mark från vinderosion. Träden och buskarna har rotsystem som är på plats året runt och samlar upp näring som grödorna mellan raderna annars inte hinner ta upp. Rotsystemen bidrar dessutom till att förhindra vattenerosion särskilt om raderna ligger längs höjdkonturerna. Mer organiskt material i marken gör att vatten bättre hålls kvar i jorden. Riskerna är spridda på fler grödor då man har en varierad odling både på marknivå och på höjden. Det gör alléodling mer robust i ett ändrat klimat. Alléodling har därför potential som en ekosystembaserad lösning för klimatanpassning inom jordbruket.

Havre i alléodlingen
Havre i alléodling, 2016. Foto Kjell Sjelin

Alléodling på Hånsta Östgärde

På Uppländska Hånsta Östgärde anlades i maj 2015 1 hektar alléodling med frukt, bär och nötodlingar i 200 meter långa rader. I raderna planterades äpple- och päronträd, samt hassel och buskar av havtorn och bärhäggmispel. Det är 12 meters mellanrum mellan raderna där lantbrukarna fortsätter odla ekologisk växtföljd.

Rullning av hösilage på åkern
Rullning av hösilage. Trots en vår med stark frost så fick lantbrukarna en del äpplen, särskilt av sorten Katja, 2017. Foto Kjell Sjelin

Kostnader

Spannmålsarealen som går åt för att ge plats åt raderna är 2 meter för varje rad. Eftersom de har 1 hektar alléodling så innebär det ungefär 16 % mindre skörd från spannmålen. Lantbrukarna hoppas att skörd av frukt, bär och nötter i träd- och buskraderna på lång sikt kommer att väga upp för den minskade skörden av spannmål.

Sammantaget kostade de utvalda plantorna ca 50 000 kr. En noggrann beskärning av träd och buskar kostar ungefär 2000 kr/40 träd. Verktyget som användes för att djupluckra raderna gick på ungefär 1000 kr, samt 1000 kr för plantskydd.

Finansiering

Projektet med alléodlingen på Hånsta Östgärde finansierades av EU-fonden Life Plus, Ekhagastiftelsen och av gården själv. Ekologiska Lantbrukarna leder i Sverige projektet SOLMACC (Strategies for Organic and Low input farming to Mitigate and Adapt to Climate Change).

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.