Högsta beräknade havsnivåer

Sveriges kustområden kan drabbas av tillfälliga höga havsvattenstånd i samband med stormar eller då kraftiga lågtryck passerar. Den globala uppvärmningen gör att havet stiger kontinuerligt och medelnivåerna höjs. Här presenteras havsnivåer i samband med tillfälliga stormhöjningar längs Sveriges kust, i dagens och framtidens klimat.

Tillfälliga havsnivåhöjningar vid stormar eller lågtryckspassager kan ge hastiga stegringar i vattenståndet med en till en och en halv meter, jämfört med havets medelnivå. Sveriges kuster har drabbats av stormfloder vid många tillfällen historiskt och de förväntas återkomma även i framtiden. De mest kända historiska stormfloderna finns det inga ordentliga mätningar ifrån, men nivåer över två meter har sannolikt förekommit.

I ett varmare klimat stiger havets medelnivå successivt. Det beror främst på att havet utvidgas av uppvärmningen, så kallad termisk expansion, men även på att glaciärer och landisar smälter. Effekterna av den globala höjningen av havets medelnivå blir mest märkbara i södra Sverige, där landhöjningen är mycket liten. Hur mycket och hur snabbt havets medelnivå stiger beror på hur mycket klimatet förändras.

Med ett högre medelvattenstånd kommer därmed havsnivåerna vid en högvattenhändelse att utgå från en vattenyta som är högre än idag. Därför förväntas de extrema tillfällena bli mer allvarliga och ge ökad risk för översvämningar och skador.

Visningstjänst för höga havsnivåer

karta som visar SMHIs kuststationer
Visningstjänsten ger information om medelvattenstånd och högsta beräknade vattenstånd i havet, i nuvarande och i framtida klimat. Tjänsten visar förhållandena vid SMHIs 28 mätstationer längs Sveriges kust. I tjänsten går det att klicka på valfri station, eller välja i rullisten, för mer information.

Till visningstjänst höga havsnivåer

(Om inte kartan visas, prova med en annan webbläsare)

Visningstjänsten ger information om hur högt högvattenhändelserna kommer att nå jämfört med medelvattenståndet i dagens klimat och i framtiden. För var och en av SMHIs kuststationer anges observerade värden för höga havsvattenstånd  och beräknad högsta nivå, det vill säga den högsta möjliga högvattenhändelsen utifrån de förhållanden som vi vet har förekommit. I diagrammen i visningstjänsten framgår också framtida medelvattenstånd och beräknat högsta havsvattenstånd kring år 2100.

Högsta beräknade havsvattenstånd

Det högsta beräknade havsvattenståndet visar hur högt vattenståndet kan stiga tillfälligt, under en storm. Det baseras på observerade händelser och jämförs med medelvattenståndet. En sådan havsnivåhöjning kan inträffa i dagens eller framtidens klimat och består av två delar, dels havsnivåhöjningen under själva stormen och dels havsnivåhöjningen strax före stormen.

I karttjänsten har den största höjningen under storm kombinerats med det högsta utgångsläget innan storm, för att få en beräknad högsta total höjning under en stormhändelse. Värdet är inte att betrakta som en absolut övre gräns för hur högt vattenståndet kan bli på olika platser. Vid slutet av seklet kan medelvattenståndet vara högre än i dag (i södra Sverige) eller lägre (i norra Sverige). Det innebär att de höga vattenstånd som kan inträffa under stormar och andra oväder blir än högre (eller lägre) i ett framtida klimat.

Klimatscenarier

Det framtida havsvattenståndet presenteras med tre staplar som bygger på så kallade RCP-scenarier. De representerar olika utvecklingar för klimatet, RCP2.6 är ett scenario med kraftigt begränsade utsläpp växthusgaser, RCP4.5 motsvarar begränsade utsläpp medan RCP8.5 är det scenario som motsvarar det som i dagsläget ligger närmast de uppmätta trenderna i koncentration av växthusgaser. RCP-scenarierna är framtagna av FNs klimatpanel IPCC och anger graden av klimatpåverkan, främst driven av halten växthusgaser i atmosfären.
Vad är RCP

I visningstjänsten presenteras för varje scenario värden för den övre delen av osäkerhetsspannet, den så kallade 95:e percentilen, eftersom syftet med tjänsten är att visa hur högt havet kan nå i ett givet klimatscenario.

Extremvattenstånd liknar dagens förhållanden

Principen för att ta fram extremvattenstånd i framtiden bygger på ett antagande om att framtidens extremvattenstånd liknar dagens förhållanden. Resultaten som helhet visar att effekten av den globala havsnivåhöjningen blir störst i södra Sverige, där landhöjningen är noll eller mycket liten. Här kan havets medelnivå stiga med upp till en meter vid seklets slut.

Det beräknade högsta havsvattenståndet för SMHIs mätstationer varierar från 115 cm över medelvattenståndet vid observationsstationen Visby, till 210 cm över medelvattenståndet vid observationsstationen Viken utanför Helsingborg. Det innebär att den tillfälliga höjningen vid en storm, i dagens eller framtidens klimat, skulle kunna bli 20-40 cm högre än de högsta värden som idag har observerats.

Det är viktigt att komma ihåg att även om projektionerna stannar vid år 2100, så innebär det inte att havet slutar att stiga då. Havshöjningen fortsätter även efter år 2100.

I rapporterna, se högerspalten, finns mer vägledning, bakgrund och metodbeskrivningar för bland annat framtida medelvattenstånd och beräkning av högsta vattenstånd längs Sveriges kust. Se särskilt rapporten ”Framtida havsnivåer i Sverige”.

Vad säger forskningen?

De två viktigaste komponenterna i den globala havshöjningen är termisk expansion och glaciärsmältning. Havshöjningen i Sverige kan bestämmas relativt bra utifrån den globala havsnivåhöjningen och landhöjningen, även om det också finns regional variation. Arbetet i SMHIs havsnivåprojekt grundas på klimatscenarier från FNs klimatpanel IPCC. SMHI har utfört egen forskning både inom projektet och i angränsande projekt och har tagit del av andras forskning. Vi konstaterar att resultaten från IPCC fortfarande är lämpade för planering fram till 2100. Nya resultat behöver följas löpande.
Forskning framtida havsnivåer

Om projektet

Resultaten som presenteras på dessa sidor är framtagna av SMHI. Projektets syfte är att tillhandahålla information kring havsnivåhöjning kring Sveriges kust, för att öka förståelsen hos allmänheten och för att tillhandahålla underlag för beslutsfattande vid till exempel kommuner och länsstyrelser.
Om projektet Havsnivåer