Forskning framtida havsnivåer

De två viktigaste delarna för det framtida medelvattenståndet i Sverige är den globala havsnivåhöjningen och landhöjningen. Resultaten i SMHIs havsnivåprojekt grundas på klimatscenarier från FNs klimatpanel IPCC samt den modell för landhöjning som rekommenderas av Lantmäteriet.

Konsekvenserna av att havet stiger kan bli stora. På många håll är samhällen redan idag sårbara för översvämningar från havet. Låglänta områden som idag är bebyggda kan i framtiden komma att hamna under vatten. Problem såsom kusterosion och inträngning av saltvatten i grundvattenreservoarer kan komma att öka. Därför finns ett stort behov av att få så säkra uppskattningar som möjligt av hur snabbt havet kommer att stiga.

Förklaring IPCC scenarier
Kort beskrivning av de scenarier från IPCCs som används inom SMHIs havsnivåprojekt.

Global framtida medelvattenståndshöjning

Skillnad mellan IPCC-scenarier
Beräknad global framtida medelvattenståndshöjning under 2000-talet jämfört med perioden 1986-2005. Linjerna i diagrammet avser genomsnittliga värden för RCP2,6 och RCP8,5 och det sannolika intervallet för dessa RCP-er visas med skuggning. Staplarna avser medianvärden och sannolika intervall för perioden 2081-2100 för samtliga fyra RCP-er. Sannolikt är av IPCC definierat som 66-100% sannolikhet. Källa: IPCC AR5, figur SPM.9.

Landhöjningen

Under den senaste istiden var Skandinavien täckt av is vars tyngd pressade ned landytan. När isen försvann för nästan 10 000 år sedan påbörjades en återgång av jordskorpan. Processen är mycket långsam och jordskorpan stiger fortfarande. Hastigheten är olika på olika platser, eftersom istäckets tjocklek var olika i olika regioner. Jordskorpan stiger snabbast längs Bottniska vikens kust. Söderut minskar hastigheterna för att runt Skåne och Blekinge vara nära noll. När jordskorpan stiger i vår del av världen motverkas effekterna av stigande globala havsnivåer.

I SMHIs arbete med havsnivåer har modellen NKG2016LU använts. Det är en modell för landhöjningshastigheter som tillhandahålls och rekommenderas av Lantmäteriet.

Landhöjningshastigheter från modellen NKG2016LU. Landhöjningshastigheterna är relativa geoiden, en yta som ungefär sammanfaller med havsytans genomsnittliga nivå.

Viktigt följa forskningsläget

Nya forskningssammanställningar tillkommer vartefter och behöver följas löpande. Forskningen gör hela tiden framsteg, och dessutom utvecklas vår bild av hur klimatet förändras allteftersom effekterna av lokala, nationella och globala policyval blir tydliga. Förändringar i havsnivån kan komma snabbare eller långsammare än vad dagens scenarier visar, och kommer även att pågå långt efter år 2100.