Vilka klimatscenarier bör användas?

För mer övergripande frågeställningar ger regionala klimatscenarier en detaljerad bild. På lokal nivå önskas vanligen än mer detaljerad information, vilket kräver ytterligare nedskalning av data. Enstaka klimatscenarier kan inte utpekas som bättre än andra. Därför arbetar vi med flera.

Handlar det om klimatanpassning ett till tio år in i framtiden, så är klimatscenarier av föga intresse. Den naturliga variabiliteten i klimatet är för stor för att klimatförändringar ska kunna skiljas från t.ex. naturliga variationer i vädersystem. Däremot är det viktigt att känna till hur klimatet har varierat. Riktigt extrema händelser sker sällan och därför är långa mätserier av stort värde så att klimatvariationen kan täckas in.

Vilka klimatscenarier som bör användas för klimatanpassning, med längre tidsperspektiv, beror på frågeställningen. Vill planeraren ha en övergripande bild av hur klimatet kan komma att förändras över världen är globala klimatscenarier av stort värde. Är perspektivet en del av världen, som t.ex. Europa, ger regionala klimatscenarier en mer detaljerad bild. För klimatanpassning på mer lokal nivå, som t.ex. ett län eller kommun, önskas ofta ännu mer detaljerade klimatscenarier. Därför utvecklas metoder för ytterligare nedskalning av klimatdata.

Som diskuteras i avsnitt Vilka klimatscenarier finns?, så finns flera olika klimatscenarier därför att vi måste hantera den osäkerhet som existerar. Genom att använda resultat från flera modeller får vi robustare resultat. Det har däremot visat sig omöjligt att peka ut vissa enstaka scenarier som bättre än andra.

De nyare klimatscenarier som SMHI presenterar på smhi.se under Klimatscenarier benämns RCP 2.6, RCP 4.5 respektive RCP 8.5. De har alltså namn efter strålningsdrivningsscenariot, men bakom ligger nio olika globala klimatmodeller, alltså en ensemble med samma strålningsdrivningsscenario.

Det är inte enkelt att välja vilka klimatmodeller som ska ingå i en ensemble. En modell kan prestera bra över vissa delar av världen och sämre över andra. En annan modell kanske beskriver temperatur bra och nederbörd mindre bra. Det finns alltså ett värde i att ha stora ensembler eftersom de bättre fångar osäkerheten i resultaten. I praktiken styrs valet av ensemble till stor del av hur många och vilka modellsimuleringar som är praktiskt möjliga att göra. De globala klimatscenarier som använts för nedskalning med den regionala modellen RCA4 kommer från CMIP5 dvs. underlaget till IPCC AR5. Ett urval av globala modeller har gjorts, baserat på tillgänglighet av data för att kunna driva den regionala modellen. Det är alltså inte ett aktivt kvalitetsinriktat val.  

I figuren visas modellberäkningar av nederbörd och temperatur för Sverige. Dels resultat direkt tagna från alla CMIP5-modeller och dels resultat från de nio regionala nedskalningar som gjorts med RCA4. Resultaten visar att det urval av nio modeller som gjorts, på ett bra sätt representerar spridningen inom hela CMIP5. Ingen av de nio globala modellerna sticker ut som extrem. Jämförelsen visar också att temperaturförändringen efter nedskalning med RCA4 är liten, men att i åtta av de nio beräkningarna ökar nederbörden efter nedskalning (Linjerna går uppåt från global till regional modellberäkning, dvs ökad nederbörd).

diagram sid3
Beräknad förändring i nederbörd(%) och temperatur (°C) för Sverige perioden 2071-2100 jämfört med perioden 1961-1990. Alla beräkningar avser strålningsdrivningsscenario RCP 8,5. De globala modellresultaten visas som fyllda cirklar. Av dessa har nio använts av Rossby Centre för nedskalning med den regionala klimatmodellen RCA4. De CMIP5-modeller som inte använts av RCA4 visas som svarta fyllda cirklar. Resultat från RCA4-beräkningarna visas som kvadrater och motsvarande CMIP5-modells resultat visa som färgade cirklar. Linjerna anger hur resultaten för Sverige förändras från de globala beräkningsmodellerna till den regionala modellen.
Förstora Bild