Varför olika underlag?

Många önskar sig homogena material av klimatscenarier och effektstudier. Det finns svårigheter att uppnå detta av flera skäl, som beskrivs här.

Det material vi har att tillgå är inte homogent vad gäller vilka klimatscenarier, effektmodeller eller andra redskap som använts. Det är också olika rumsliga och tidsmässiga skalor som representeras. Det finns även många frågeställningar om effekter av klimatets förändring som är bristfälligt eller inte alls studerade. Oftast beroende på att de komplexa förhållandena inte är beskrivna på ett sätt så att de är beräkningsbara. För att kunna använda utdata från klimatmodeller direkt som indata, måste de sektorer som ska studeras vara matematiskt formulerade.

Eftersom det är en lång kedja av beräkningar tills att effektstudier finns tillgängliga är inte allt arbete i fas. Även om resultat från de regionala klimatmodellerna har tagits fram dröjer det tills data från desamma har använts i effektstudier. Det är dessutom ett tidskrävande och kostsamt arbete.

En annan aspekt är att arbete med klimatmodellutveckling, klimatscenarioberäkningar, nedskalning av data, effektmodellering, bearbetning och lagring av data samt rapportering och tillgängliggörande av resultat, inte sker samordnat. Allt material som framtas sker med olika uppdragsgivare och finansieringskällor. Samarbeten inom nationella och internationella forskningsprojekt, uppdrag från myndigheter eller andra aktörer leder fram till den flora av material som finns att tillgå.

Det gör att analyser framtagits på olika sätt, med olika klimatscenarier och med olika syften.

Modeller och metoder utvecklas ständigt. Det betyder inte att äldre analyser ska förkastas. Tvärsom, det är viktigt att se huruvida nya resultat går i samma riktning eller avviker. Och om de avviker, försöka hitta orsakerna till det.

De huvudsakliga resultaten av det första klimatscenario som Rossby Centre beskrev 1998 står sig fortfarande. Idag har vi dock betydligt mer kunskap och mer detaljer.