Varför klimatanpassa verksamheten?

De flesta verksamheter påverkas på något sätt av klimat och väder. Det kan vara genom värme eller kylbehov av lokaler, eller väderpåverkan på lokalerna på lång sikt (fuktbelastning, slitage på fasader etc.) eller på kort sikt (källaröversvämningar eller mekanisk påverkan av stormar). Det kan också vara genom mikroklimat på allmänna platser, såsom parker och torg, eller mer storskaliga förhållanden som påverkar jord- och skogsbruk.

Det kan även finnas olika anledningar till varför en verksamhet skall klimatanpassas. Till exempel kan det vara för planering av långsiktig infrastruktur, förebyggande åtgärder för extrema väderhändelser, långtidsplanering av projekt, eller expansion/nyetablering i nya områden med annat klimat.

I första stadiet av en klimatanpassningsstrategi är det därför viktigt att tänka igenom vilka aspekter av klimatet och verksamheten som skall behandlas. Det har att göra med hur känslig verksamheten är för olika väderhändelser eller klimatutvecklingar, samt vilken tolerans verksamheten har för olika typer av störningar eller vilka möjligheter som öppnar sig vid ett förändrat klimat. Till exempel planerar en anläggning i fjällen sin vinterverksamhet efter snötäcke, men har ofta också andra aktiviteter som kan utövas när det är snöbrist.

I det här stadiet är det även viktigt att tänka igenom vad målet med anpassningsstudien är. Det kan till exempel vara att ställa upp riktlinjer för beslutsprocesser vid expansion av verksamheten, långtidsplanering, eller anpassning av lokaler. En viktig aspekt är att veta vilken planeringshorisont som är av intresse? Kanske flera?

På kort sikt, ett eller ett par decennier framåt är de flesta eventuella klimatförändringssignaler svåra att särskilja från den naturliga variationen i klimatet. Därför bör fokus i anpassningsarbetet läggas på steg 2 som innebär en studie av hur verksamheten påverkas av rådande klimat. Klimatscenarier kan bidra med information om hur klimatet kan utvecklas, det vill säga om dagens situation väntas förbättras, försämras eller skapar nya behov.

På längre sikt, fram till mitten av århundradet framträder många klimatförändringssignaler tydligare. I detta tidsperspektiv är det fortfarande en liten skillnad mellan de olika utsläppsscenarierna. Osäkerheten över utsläppsscenarierna spelar alltså mindre roll. Det går därför att använda en större ensemble av klimatscenarier där flera olika utsläppsscenarier ingår.

Är planeringshorisonten fram till slutet av århundradet förstärks generellt klimatförändringssignalerna.  Samtidigt ökar inflytandet av utsläppsscenarierna och därmed spretar klimatscenarierna mer.  Därför bör skillnader mellan olika utsläppsscenarier tas med i beräkningarna, det vill säga att olika utsläppsscenarier bör åtskiljas i analysen.