Vad är RCP?

Representative Concentration Pathways (RCP) är scenarier över hur växthuseffekten kommer att förstärkas i framtiden. Det benämns strålningsdrivning och uttrycks som watt per kvadratmeter (W/m2). RCP-scenarierna benämns med den nivå av strålningsdrivning som uppnås år 2100; 2,6, 4,5, 6,0 eller 8,5 W/m2.

Klimatscenarier grundas på olika antaganden om hur atmosfärens sammansättning kan komma att bli. Forskare världen över har utvecklat nya scenarier för klimatpåverkan, så kallade RCP-scenarier (Representative Concentration Pathways), för att ge information om klimatförändringarna vid olika halter av växthusgaser i atmosfären.

Syftet med RCP-erna är inte att förutse framtiden, utan att konkretisera klimatutvecklingen beroende på graden av klimatpåverkan främst driven av halten växthusgaser i atmosfären. De nya scenarierna visar möjlig framtida utveckling alltifrån en fortsättning av dagens utsläppstrender, till en mycket stor begränsning av framtida utsläpp. Resultaten ger underlag för beslut kopplat till anpassningsåtgärder eller utsläppsregleringar.

Underlag för IPCC

FNs klimatpanel, IPCC, presenterade 2013 sin femte utvärderingsrapport, Climate Change 2013 (AR5). En delrapport var The Physical Science Basis. En stor del av innehållet i rapporten bygger på senaste generationens klimatmodellberäkningar för utvecklingen av klimatet i framtiden. Beräkningarna grundar sig på en ny uppsättning scenarier för klimatpåverkan. De beskriver fyra olika utvecklingsvägar för framtida koncentrationer av långlivade växthusgaser, aerosoler samt andra klimatpåverkande faktorer.

RCP-erna är namngivna efter den nivå av antropogen strålningsdrivning som uppnås år 2100. Med antropogen avses, den av människan orsakade. Jämförelsen görs med år 1750 som startpunkt dvs. förindustriell tid. Olika strålningsdrivningar motsvarar olika ökningar av växthusgashalter i atmosfären. RCP4,5 betyder att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären genererar en strålningsdrivning på 4,5W/m2 år 2100, jämfört med förindustriell nivå. Halten växthusgaser i atmosfären stiger till år 2100 till 630ppm koldioxidekvivalenter, av vilka knappt 540ppm är från utsläpp av koldioxid. Resten utgörs av andra faktorer, omräknade till koldioxidekvivalenter.

Diagram utvecklingsbanor
Exempel på möjliga utvecklingsbanor för utsläpp av koldioxid (CO2) och metan (CH4)vid olika RCP-er angivet som GtC (Gigaton kol) respektive Tg CH4 (Teragram metan. Teragram = 1012 gram). Punktlinjerna indikerar SRES-scenarier. Från van Vuuren et al (2011) The Representative Concentration Pathways: An Overview. Climatic Change, 109 (1-2), 5-31.
Förstora Bild

Representativa utvecklingsbanor

De fyra RCP-erna är inte kopplade till unika socioekonomiska scenarier eller utsläppsscenarier. De olika nivåerna av strålningsdrivning kan istället nås genom olika kombinationer av ekonomisk, teknologisk, demografisk och politisk framtida utveckling. Det görs ingen värdering om vilket scenario som är mest troligt eller mest önskvärt.

Det finns två viktiga egenskaper hos RCP-erna. Ordet ”representativa” uttrycker att varje enskild RCP representerar en större uppsättning scenarier. Termen ”utvecklingsbanor” understryker att RCP-ernas syfte är inte bara att beskriva strålningsdrivningsnivåer år 2100 utan också tidsförloppet fram till dess. Det finns även enklare beräkningar som sträcker sig efter år 2100.

Scenarierna är framtagna för att beskriva den osäkerhet som finns inför framtida utsläpp. Det finns två stabiliseringsscenarier, RCP4,5 och RCP6,0, samt ett med mycket höga växthusgasutsläpp (RCP8,5). RCP2,6 är det mest optimistiska scenariot och förutsätter mycket stora internationella åtgärder. Något scenario liknande RCP2,6 fanns inte med i IPCC rapport AR4 (2007).

Som jämförelse kan nämnas att i IPCCs AR5-rapport bedöms strålningsdrivningen 2011 jämfört med 1750 (förindustriell tid) vara 2,29 W/m2 med osäkerhetsintervallet 1,13-3,33 W/m2.  För 1980 jämfört med 1750 är bedömningen 1,25 W/m2 med osäkerhetsintervallet 0,64-1,86 W/m2). Det innebär alltså en ökning med 1 W/m2 de senaste 30 åren.

Här beskrivs kortfattat vad de fyra RCP-erna innebär:

RCP8,5 – fortsatt höga utsläpp av koldioxid

Koldioxidutsläppen är tre gånger dagens vid år 2100.
Metanutsläppen ökar kraftigt.
Jordens befolkning ökar till 12 miljarder vilket leder till ökade anspråk på betes- och odlingsmark för jordbruksproduktion.
Teknikutvecklingen mot ökad energieffektivitet fortsätter, men långsamt.
Stort beroende av fossila bränslen
Hög energiintensitet.
Ingen tillkommande klimatpolitik.

RCP6,0 – koldioxidutsläppen ökar fram till 2060

Stort beroende av fossila bränslen
Lägre energiintensitet än i RCP 8,5
Arealen åkermark ökar, men betesmarkerna minskar
Befolkningen ökar till strax under 10 miljarder
Stabiliserade utsläpp av metan
Utsläppen av koldioxid kulminerar 2060 på en nivå som är 75 procent högre än idag och minskar sedan till en nivå 25 procent över dagens.

RCP4,5 - koldioxidutsläppen ökar fram till 2040

Kraftfull klimatpolitik.
Lägre energiintensitet.
Omfattande skogsplanteringsprogram.
Lägre arealbehov för jordbruksproduktion, bland annat till följd av större skördar och förändrade konsumtionsmönster.
Befolkningsmängd: något under 9 miljarder.
Utsläppen av koldioxid ökar något och kulminerar omkring 2040.

RCP2,6 (RCP3PD) – koldioxidutsläppen kulminerar omkring år 2020

(Beteckningen RCP3PD används ibland och står för att scenariot kulminerar på 3 W/m2 och minskar därefter, Peak - Decline)

Än mer kraftfull klimatpolitik.
Låg energiintensitet.
Minskad användning av olja.
Jordens befolkning ökar till 9 miljarder.
Ingen väsentlig förändring i arealen betesmark.
Ökning av arealen jordbruksmark på grund av bioenergiproduktion.
Utsläppen av metan minskar med 40 procent.
Utsläppen av koldioxid ligger kvar på dagens nivå fram till 2020 och kulminerar därefter. Utsläppen är negativa år 2100.
Halten av koldioxid i atmosfären kulminerar omkring år 2050, följt av en måttlig minskning till drygt 400 ppm år 2100.

Läs mer om RCP-er