Vad är ett klimatscenario?

Ett klimatscenario är en beskrivning av en tänkbar utveckling av klimatet i framtiden i meteorologiska termer. Klimatscenarier är flera tänkbara klimatutvecklingar.

Ett klimatscenario beskriver en tänkbar utveckling av klimatet, i termer av exempelvis årsmedeltemperatur. Beskrivningen kan vara i form av karta, diagram eller tabell. Värdena som ges kan vara absoluta tal (t.ex. temperaturen för ett område), differenser (t.ex. skillnad mellan tidsperioder) eller relateras till ett värde (t.ex. medelvärdet för perioden 1961-1990 subtraheras från de studerade perioderna). Perioden 1961-1990 är av Världsmeteorologiska organisationen (WMO) definierad som normalperiod för klimatbeskrivningar och används ofta som referensperioden vid jämförelser mellan tidsperioder. Differenser eller relativa värden kan anges som absoluta tal eller som procentuell avvikelse.

Informationen baseras på avancerade beräkningar i mycket kraftfulla superdatorer. Klimatforskarna gör fysikaliska modeller som beskriver klimatsystemet. De måste formulera, i matematiska termer, hur mark-atmosfär-vattensystemen samverkar. När modellerna sedan gör beräkningar för framtiden matas de med information om de förändrade förhållanden vi antar för atmosfären.

De data som kommer ut från dessa stora beräkningar är enorma mängder och måste bearbetas statistiskt för att kunna vara hanterbara och därmed ge oss användbar information.

datautskrift
Ett exempel på utdata från en regional klimatmodell och delar av ett script som används för att bearbeta dessa data.
Förstora Bild

Ett klimatscenario brukar betecknas med den globala klimatmodell som använts för beräkningarna och det utsläppsscenario som antagits ex. Echam5-A1B eller ECEarth-RCP4.5. I detta exempel är Echam5 och ECEarth globala klimatmodeller. Beteckningarna är inte alltid helt konsekventa, ibland skrivs ECHAM (med versaler) och EC-EARTH (versaler och bindestreck). A1B och RCP4.5 är exempel på utsläpps-/strålningsdrivningsscenarier. Vanligen har även en regional klimatmodell använts och för Sverige oftast RCA-modellen, som är Rossby Centrets regionala atmosfärsmodell. RCA3 och RCA4 är varianter av den modellen.

Klimatscenarier beskriver flera tänkbara utvecklingar av klimatet. Eftersom ingen kan säga hur t.ex. utsläppen av växthusgaser blir framåt i tiden finns flera möjliga utvecklingsvägar. Det finns inte heller EN global klimatmodell som kan sägas vara den bästa för att beskriva hela det globala klimatsystemet. Dessa osäkerhetsfaktorer hanteras genom att använda flera olika globala klimatmodeller och göra beräkningar med flera olika utsläpps-/strålningsdrivningsscenarier.

skiss_sceanior
Figuren illustrerar de utsläpps-/strålningsdrivningsscenarier, globala- och regionala klimatmodeller som används i de klimatscenarier som presenteras under Framtidens klimat på smhi.se
Förstora Bild

Klimatscenarier

När flera klimatscenarier används för att beskriva den möjliga framtidsutvecklingen brukar de vanligen hanteras i grupp. Det ger en betydligt mer lätthanterlig information än om varje enskilt klimatscenario presenteras för sig. I kartan visas medelvärden av nio klimatscenarier över en förändring mellan två tidsperioder. Det ger en detaljerad rumslig information. I diagrammet visas också resultat från nio klimatscenarier. I det fallet visas tidsutvecklingen som medelvärden med variationsbredd av högsta och lägsta värdet. Diagrammet ger en uppfattning om tidsutvecklingen men inte någon rumslig detaljinformation. Kartor och diagram kompletterar därför varandra.

diagram årsmedeltemperaturen 1961-2100
Figuren illustrerar den beräknade utvecklingen av årsmedeltemperaturen i Sverige 1961-2100. Staplarna visar historiska data som är framtagna från observationer, röda staplar visar temperaturer högre än och blå staplar temperaturer lägre än medelvärdet för den s.k. normalperioden 1961-1990. Detta värde är satt till noll (0) så att modellberäkningarna (svart-grått)visar avvikelsen från normalperioden. Svarta linjen anger medelvärden och det grå fältet visar variationsbredden mellan det högsta och lägsta värdet. I detta exempel har strålningsdrivningsscenario RCP4.5 använts.