Vad är effektstudier?

Klimatförändringen påverkar många sektorer. Effektstudier avser analyser som använder klimatscenarier för att studera hur klimatförändringar kan påverka sektorn. Effektstudier kan vara värdefulla bidrag till sårbarhetsanalyser.

Med effektstudier menar vi analyser där utdata från klimatmodeller används för att studera andra effekter av klimatförändringen än de meteorologiska. Det kan vara hydrologiska effekter som flödesförändringar i vattendragen eller markfuktigheten. Andra exempel är skogstillväxt, risk för skogsbränder, grödoproduktion eller ändrad utbredning av djurarter.

En effektstudie består ofta av en modell som beskriver fenomenet av intresse, t.ex. vilka klimatologiska förhållanden där fästingar trivs eller hur vattenföringen påverkas av nederbörd och temperatur.  För att studera fenomenet utifrån perspektivet förändringar i framtiden behövs information om hur klimatet kan tänkas förändras.  Därför används klimatscenarier, som hämtas från globala eller regionala klimatmodeller beroende på hur detaljerad information som behövs.

I de effektstudier där utdata från klimatmodeller används som drivande indata till effektmodeller dyker ofta termen biaskorrigering upp. Det är en statistisk korrigering av olika variabler (t.ex. nederbörd) från klimatscenarier så att de kommer närmare observerade värden. Modellerna som ligger till grund för klimatscenarierna producerar nämligen olika avvikelser från observerade värden, vilka kan variera beroende på regionen som studeras. Generellt sett är effektmodellen starkt kalibrerad till observerade värden, och behöver data som stämmer väl överens med dessa för att ge användbara resultat. Här kan biaskorrigering (på SMHI används främst DBS-metoden) användas för att statistiskt anpassa de modellerade värdena mot de observerade. I vissa fall används metoden även för att ytterligare öka den rumsliga upplösningen och kallas då statistisk nedskalning.

Det finns flera faktorer som kan påverka en sektor, inte bara klimatets förändringar. Vattendragens flödesmönster påverkas exempelvis kraftigt av regleringsåtgärder. Ett annat exempel är effekter av skyfall, som är större i urbana områden än i naturområden. En orsak är den stora andelen hårdgjorda ytor i urbana områden. De försvårar infiltrationen i marken och ökar därmed de ytliga flödena. En annan orsak är den ökade sårbarheten i urbana områden. Regleringar och ökad urbanisering har ofta större effekter än förändringar i klimatet.

Inom projektet Hydroimpacts har en video (11 min) producerats, "Urban Water Vision", för att beskriva hur urbana områden påverkas av intensiv nederbörd och hur data från klimatmodeller hanteras. Se filmen

Bebyggelse sid 3