Osäkerheter

För att få fram ett klimatscenario krävs en kedja av beräkningar och antaganden. Det finns alltså flera källor till osäkerheter; klimatets naturliga variationer, val av klimatmodell och utsläppsscenario.

Nedan följer en genomgång av de viktigaste osäkerheterna i ett klimatscenario och hur de påverkar resultatet.

Naturlig variabilitet

Med naturlig variabilitet menas hur mycket klimatet varierar mellan år eller mellan säsonger. Variationen i klimatet har inget med klimatförändringar att göra utan är en inneboende egenskap hos klimatet. Även för ett stabilt medelvärde för vintertemperaturen över flera år så är vissa vintrar kalla och andra vintrar milda. Vissa år är sommaren regnig och andra år är den torr. Naturlig variabilitet är olika beroende på vilka tidsskalor som studeras. Här diskuterar vi främst variabilitet på upp till ett par decennier, då främst påverkan sker genom olika cirkulationsmönster (NAO, El Niño, etc.).

Den naturliga variabiliteten beror inte på utsläppsscenariot, men måste beaktas vid tolkningen av resultaten. Är den naturliga variabiliteten stor, kan det vara svårt att se om klimatet faktiskt förändras. Denna osäkerhet är störst i klimatscenarier för en nära framtid eftersom klimatet inte hunnit förändra sig så mycket då. Man kan säga att klimatförändringen då inte går att skilja ut från den naturliga variationen i klimatet. 

Klimatmodell

Alla klimatmodeller baseras på samma grundläggande kunskap om klimatsystemet och fungerar på ungefär samma sätt.  Resultaten skiljer sig ändå. Det beror på att processerna i klimatsystemet kan beskrivas på olika sätt, och att fler eller färre processer inkluderas i modellerna. Ingen modell är perfekt, därför är det bra att jämföra resultaten från olika modeller för att se hur mycket de skiljer sig åt. Det ger ett mått på hur stor betydelse olika modellbeskrivningar har för det simulerade klimatet.

Klimatmodeller beskriver den naturliga variabiliteten, men det klimat som beskrivs av en klimatmodell kan inte förväntas vara i fas med det verkliga klimatet på kort tidsskala. En välfungerande klimatmodell ska dock kunna beskriva medelvärden och variabilitet med tillräckligt precision, t.ex. korrekt antal kalla och varma vintrar under en trettioårsperiod. Dessa vintrar kan infalla i en annan ordning än i det observerade klimatet.

Utsläppsscenario

Framtidens klimat beror på hur de framtida halterna av växthusgaser i atmosfären kommer att vara. Det är förändringar i atmosfärens sammansättning som driver på klimatets förändring. Hur mycket växthusgaser som släpps ut beror på hur världen utvecklar sig: till exempel med avseende på befolkningsmängd, globalisering, teknikutveckling och politik. Hur det verkligen blir går inte att veta på förhand, därför baseras klimatscenarier på antaganden om utsläpp och atmosfärens innehåll av växthusgaser.  Sådana antaganden kallas utsläppsscenarier. Ett sätt att hantera denna osäkerhet om framtiden är att göra flera klimatscenarier baserade på olika utsläppsscenarier för att visa på olika tänkbara framtida klimat. Ett viktigt resultat, som kan utläsas i klimatscenarierna, är att valet av utsläppsscenario har mycket liten betydelse för de närmsta årtiondena. Detta beror på att den naturliga variabiliteten är då stor jämfört med vår klimatpåverkan. Mot mitten på seklet börjar valet av utsläppsscenario växa i betydelse för klimatets utveckling.

olika utsläppsscenario
Figuren beskriver klimatscenarier med två olika utsläppsscenario. Den första tidsperioden visar hur modellerna beskriver det historiska klimatet sedan 1961 (röd-rosa). 1) I början av framtidsförloppet kan det vara svårt att urskilja förändringssignalen på grund av den naturliga variabiliteten. Variationen mellan år är större än förändringen i medelklimat. 2) Efter en tid är det tydligt att klimatet har förändrats. Nu höjer sig medelklimatet över de högsta värdena i observationsperioden. Här har valet av modell störst betydelse för resultatet. 3) Mot slutet av seklet är valet av utsläppsscenario av störst betydelse för det simulerade klimatet.
Förstora Bild