Ordlista

Eftersom klimatscenarier omfattar flera vetenskaper och vänder sig till en mångfald sektorer förekommer många begrepp i beskrivningar av metod, resultat och tolkningar. Här är sammanställt en del av dessa till stöd för läsaren.

Några begrepp är allmänt använda och kan därför ha lite olika betydelse i skilda sammanhang. Vi har i beskrivningarna i denna vägledning försökt vara konsekventa i användandet av olika termer så att inte samma term används i olika betydelse.

Det gäller dock inte alla sammanhang. Ett exempel är ordet klimatscenarier, som kan användas i en vidare bemärkelse i annan litteratur och beroende på sammanhang. Vi har här valt att tala om effektstudier då klimatdata används som indata till beräkningar av exempelvis vattenflöden eller skogstillväxt.

 Kursiv text avser avsnitt i denna vägledning.

Avrinning

Vattenflödet från ett område i naturen som orsakas av regn eller snösmältning.

Beräkningsmodeller

I detta sammanhang avses matematiskt formulerade beskrivningar av naturen och de fysikaliska processer som sker. Modellerna används för att beräkna exempelvis klimat eller vattenflöden.

CMIP5 – Coupled Model Intercomparison Project Phase 5

CMIP5 är ett globalt samarbete kring globala klimatberäkningar. CMIP5 är etablerat av World Climate Research Programme.

CORDEX - Coordinated Regional Climate Downscaling Experiment

CORDEX är ett modelleringsprojekt under World Climate Research Programme. De regionala klimatsimuleringarna baseras på de nya RCP:erna (Representative Concentration Pathways) och data från CMIP5, som också ligger till grund för IPCCs femte klimatrapport. SMHI är en av huvudaktörerna inom CORDEX. Beräkningar har gjorts över en stor del av världens landområden. Läs mer

DBS-metoden

”Distribution Based Scaling” är ett verktyg för att korrigera klimatmodellernas utdata så att de kan användas som indata till hydrologisk modellering. Läs mer under Vad är klimatscenarier?

Effektstudier

Effektstudier avser analyser där klimatscenarier används för att studera effekter av klimatförändringen på olika sektorer. Läs mer under Effektstudier till stöd

El Niño

El Niño är den varma fasen av El Niño Southern Oscillation (ENSO). ENSO beskriver variationen på temperaturen i östra Stilla havet. Temperaturen pendlar naturligt mellan varma och kalla faser vilket får betydelse för det globala klimatet.

Emissioner

Utsläpp. I klimatsammanhang är det främst växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, halogenerade kolväten m.fl.) och svaveldioxid (som bildar små partiklar i luften) samt sot som är av intresse.

Ensemble

En ensemble avser en samling klimatscenarier (beräkningar av det framtida klimatet), där de enskilda scenarierna skiljer sig åt. Klimatscenarierna kan till exempel skilja sig åt med avseende på val av klimatmodell eller utsläpps- och strålningsscenario. Ett klimatscenario som ingår i en ensemble kallas för en medlem.

Global klimatmodell (GCM)

På engelska “Global Circulation Model” eller “Global Climate Model”.  En global klimatmodell  beskriver hela jordklotet och de processer som sker I atmosfären, havet, havsisen och marken. Läs mer under Vad är klimatscenarier?

Graddagar

Ett mått som används inom energisektorn för att bestämma uppvärmnings- respektive avkylningsbehoven.  För beräkningarna används tröskelvärden av temperatur. Läs mer under Vilka klimatscenarier finns?

Gridbox

I en klimatmodell delas atmosfären upp i tredimensionella lådor, så kallade gridboxar. I varje gridbox räknas alla klimatologiska variabler ut som beskriver klimatet i den boxen.

Klimatextremer

Klimatextremer kan definieras utifrån att de förekommer sällan (klimatologiskt är extrema) eller utifrån att de påverkar samhälle och miljö på ett kännbart sätt. I det senare fallet definieras klimatextremer utifrån de gränser som samhälle och miljö klarar utan att en allvarlig påfrestning uppstår.

Klimatindex

Bearbetade utdata från klimatmodeller. De kan beskriva medelvärden, säsongsvariationer men också mer extrema förhållanden. Läs mer under Vilka klimatscenarier finns?

Klimatindikator

Olika mått som används för att följa klimatets utveckling. Läs mer under Vilka klimatscenarier finns?

Klimatscenario

En beskrivning av en tänkbar klimatutveckling i framtiden. Läs mer under Vad är klimatscenarier?

Klimatsignal

Ett allmänt begrepp som avser vad som kan utläsas i klimatscenarier i termer av ökat, minskat eller ingen förändring.

Kontrollperiod

Här används begreppet synonymt med Referensperiod (se nedan), den tidsperiod som används för att jämföra med framtida perioder. Vanligen är kontrollperioden 1961-1990 men den kan variera.

Kvalitativ

Avser i vilken riktning, hur något ändras. Begreppet har andra betydelser i andra sammanhang.

Kvantitativ

Avser hur mycket, hur stor en förändring är.

Markfuktighet

I marken finns vatten och mängden varierar. Markfuktighet är ett mått på markens vatteninnehåll.

NAO

NAO (North Atlantic Oscillation) är en naturlig variation i lufttrycket i atmosfären över Nordatlanten. Det på verkar lågtryckens banor och har betydelse för klimatet i Europa.

Nedskalning

Nedskalning kallas det när data från en modell bearbetas för att få högre upplösning (ökad detaljeringsgrad). Nedskalning kan göras med modeller och statistiska metoder.

Osäkerhet

Det finns olika källor till osäkerheter i frågan om framtidens klimat. Läs mer under Hur kan klimatscenarier användas?

Percentil

En percentil är det värde för en variabel som en viss procent av observationerna av variabeln hamnar lägre än. Exempelvis är 25:e percentilen det värde som delar observationsvärdena så att 25 procent av dem är mindre än värdet och 75 procent är större.

RCA

Rossby Centre regional climate model (RCA) är en regional klimatmodell som utvecklas och används av SMHI:s klimatforskningsgrupp.

RCP- Representative Concentration Pathways

RCP:er är möjliga utvecklingsvägar för strålningsdrivningen med det gemensamma namnet ”representativa koncentrationsutvecklingsbanor” från engelskans ” Representative Concentration Pathways” (RCP). RCP:erna är namngivna efter den nivå av strålningsdrivning som uppnås år 2100. Läs mer

Referensperiod

SMHI använder referensperioden 1961-1990 för att definiera dagens klimat. Nya observationer jämförs med medelvärdet för 1961-1990 för att säga hur de avviker från det normala. Om t.ex. sommaren är varmare än normalt så betyder det att den är varmare än medelvärdet för somrarna 1961-1990. Meteorologiska världsorganisationen, WMO, definierar referensperioderna, nästa period blir 1991-2020.

Klimatscenarier presenteras ofta som förändringar jämfört med dagens klimat. Ofta används referensperioden 1961-1990 precis som för observationer. Eftersom klimatet förändras så är perioden 1961-1990 inte helt representativ för det vi upplever som dagens klimat. Därför har senare referensperioder börjat användas, t.ex. 1971-2000.

Regional klimatmodell (RCM)

Beskriver en del av jordklotet, en region. Läs mer under Vad är klimatscenarier?

Respons

Avser hur klimatet svarar på förändringar i atmosfärens sammansättning. Med hydrologisk respons avses hur vattenförhållanden förändras till följd av förändrat klimat.

Robust

Med robust i detta sammanhang avses att resultat är samstämmiga i många beräkningar och/eller står sig över tiden.

Spridningsmått

Används för att beskriva graden av osäkerhet i resultat, med olika statistiska mått.  Här används vanligen percentiler.

Strålningsdrivning

Strålningsdrivningen är skillnaden mellan hur mycket energi solstrålningen som träffar jorden innehåller och hur mycket energi som jorden strålar ut i rymden igen. Denna energi mäts i enheten watt per kvadratmeter, W/m².
Den totala strålningsdrivningen bestäms av både positiv och negativ drivning. Positiv strålningsdrivning innebär att jordytan värms, medan negativ strålningsdrivning innebär att den kyls ner. Den dominerande faktorn idag är den positiva strålningsdrivningen från mer koldioxid och andra långlivade växthusgaser. När strålningsdrivningen ökar, stiger den globala temperaturen.

Torka

Ett begrepp med många definitioner beroende på tillämpning. Läs mer under Vilka klimatscenarier finns?

Trend

Här används begreppet som ”en förändring över tid”.

Upplösning

Upplösningen är storleken på gridboxarna i klimatmodellen. Låg upplösning (stora gridboxar) ger mindre detaljerad information, men kostar mindre datorkraft. Hög upplösning (små gridboxar) ger mer detaljerad information, men kostar mer datorkraft.

Utsläppsscenarier

Antaganden om framtida utsläpp av växthusgaser.  Läs mer under Vad är klimatscenarier?

Variabilitet

Variabilitet är en viktig faktor inom klimatologin. Klimatet är inte bara genomsnittliga värden utan klimat kännetecknas av variationer i tid och rum som kan hänga ihop med till exempel växelverkan mellan atmosfären och havet. Två tidsperioder kan ha samma medelvärde men den ena kan ha stora skillnader mellan höga och låga värden medan den andra endast varierar lite runt medelvärdet.

Värmebölja

Värmebölja används vanligen som ett begrepp för en längre period med höga dagstemperaturer. Vad som kan betraktas som höga dagstemperaturer varierar stort mellan olika länder och klimat. Det finns heller ingen allmänt vedertagen internationell definition av värmebölja. Även i Sverige förekommer flera olika definitioner och begrepp. Klimatscenarierna baseras ofta på dygnsmedeltemperatur och därför har gränsen >20° i dygnsmedeltemperatur använts i stället för att relatera till maximitemperatur. Läs mer

Växthusgaser

Atmosfären som omger jorden har förmågan att fördela energin från solen så att jordytan blir varmare än vad den skulle varit om atmosfären inte fanns. Den s.k. naturliga växthuseffekten bygger på naturlig förekomst av en viss mängd vattenånga och koldioxid i atmosfären. Vattenånga och koldioxid är de viktigaste växthusgaserna.  Atmosfärens sammansättning har sedan den förindustriella tiden successivt förändrats på grund av mänsklig aktivitet. De vanligaste antropogent (av människans aktiviteter) påverkade växthusgaserna är koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas) och ozon, men även en rad industrigaser spelar roll. Läs mer

Årstider

Årstiderna representeras här av tremånadersperioderna:
vinter (december, januari, februari),
vår (mars, april, maj),
sommar (juni, juli, augusti) och
höst (september, oktober, november).

Återkoppling

Med återkoppling menas en mekanism som gör att temperaturökning kan förstärka olika processer som gör att temperaturen ökar ytterligare, eller begränsas. Exempelvis när snö-och isytor minskar absorberas mer energi  och temperaturen höjs.