Om klimatindex

Information som kommer från beräkningar med klimatmodeller kan bearbetas och presenteras i form av klimatindex. De beskriver såväl medelvärden och säsongsvariationer som mer extrema förhållanden.

Begreppet klimatindex används för de mått som beskriver resultat från klimatscenarier dvs. innefattar även utvecklingen framåt i tiden.

Från beräkningar med klimatmodeller fås en oerhörd mängd data. För varje tidssteg i modellberäkningarna erhålls tillstånden för alla olika variabler (såsom temperatur vid ytan) i varje gridbox. Det går inte att lagra alla beräkningar, så innan modellkörningarna sätts igång bestäms vad som ska lagras. Det som oftast lagras med högst tidupplösning är nederbörd. På Rossby Centre, SMHI lagras vanligen nederbördsdata för varje halvtimme från beräkningarna. Med tanke på att det handlar om beräkningar på över 100 år, inses lätt att det enbart för en variabel (t.ex. nederbörd) blir väldigt mycket data. Dessa måste bearbetas för att kunna ge oss begriplig information.

Klimatet beskrivs vanligen i termer av temperatur och nederbörd, och då i form av årsmedelvärden och säsongsvariationer. Men det finns mer information att hämta ur den datamängd som klimatmodellerna ger. Klimatet består inte enbart av medelvärden. Mer ovanliga förhållanden, extremvärden, är också en del av klimatet. Kortvariga extremer som skyfall och vindbyar är oftast lokala företeelser. Exempel på mer långvariga extremer som täcker större områden är värmeböljor och längre köldperioder.

Kartorna över Värmland visar exempel på ett klimatindex, maximala 7-dygnsnederbörden.

Klimatindex räknas ut med hjälp av de meteorologiska data som modellen skriver ut. Det kan vara antalet kalla eller varma dagar, ackumulerad nederbörd under en vecka eller längden på vegetationsperioden.

Klimatextremer kan definieras som statistiskt mer eller mindre ovanliga händelser men också på vilken effekt de har på samhället och miljön. Det finns klimatologiskt extrema händelser som har liten påverkan t.ex. högt lufttryck. Det finns klimatologiskt sett inte så ovanliga händelser som har stor påverkan t.ex. häftiga snöfall, underkylt regn eller stormar.

Klimatindex kan även baseras på maximum- och minimum värden, t.ex. lägsta temperatur under dagen i januari. Det kan också beräknas utifrån antal gånger ett tröskelvärde överskrids, t.ex. antal dagar då det regnar mer än 20 mm. Klimatindexet kan beskriva längsta period då förhållandena ligger under tröskelvärdet, t.ex. sommartorka. Det kan också ange första eller sista datum på året för något speciellt väderförhållande, t.ex. sista vårfrost.

Index baseras på tröskelvärden (till exempel när temperaturen går över en viss gräns)  är känsliga för precisionen i klimatmodellerna. Om en modell exempelvis är lite för kall kan det få stor betydelse för antalet riktigt varma dagar. Det behöver inte vara ett problem när det framtida klimatet analyseras eftersom det intressanta då är hur ett index kan komma förändras i framtiden. Resonemanget förutsätter att modellen beskriver klimatet lite för kallt både för den historiska jämförelseperioden och för det framtida klimatet.